91视频

I studien st盲lls fr氓gan om det finns en etisk skillnad i att avsluta en behandling i f枚rtid j盲mf枚rt med att inte erbjuda den fr氓n b枚rjan p氓 grund av f枚r h枚ga kostnader. Forskare vid Prioriteringscentrum, Link枚pings universitet, har unders枚kt detta genom en experimentstudie d盲r 1067 personer deltog.

Deltagarna delades slumpm盲ssigt in i tre grupper. I f枚rsta gruppen fick deltagare svara p氓 om de ans氓g det acceptabelt att ha en policy om att avsluta en p氓g氓ende behandling p氓 grund av resursbrist. Andra gruppen fick svara p氓 om de ans氓g det acceptabelt med en policy om att inte s盲tta in samma behandling fr氓n b枚rjan p氓 grund av resursbrist. Av de som besvarade fr氓gan om att avsluta ans氓g 18 procent att detta var acceptabelt j盲mf枚rt med 29 procent av de som svarade p氓 fr氓gan om att inte s盲tta in en behandling.

鈥� Vi kan se att det 盲r l氓g acceptans bland allm盲nheten f枚r att b氓de avsluta och inte s盲tta in en behandling. Dock finns en h枚gre acceptans f枚r att inte s盲tta in. Det kan f枚rklara varf枚r man i verkligheten ser policys d盲r endast nya patienter blir p氓verkade, s盲ger Liam Strand, doktorand knuten till Prioriteringscentrum och en av forskarna bakom studien.

Skillnad p氓 policy och l盲karbesked

Den tredje gruppen deltagare fick svara p氓 om de ans氓g det acceptabelt att en l盲kare gav besked om att avsluta en p氓g氓ende behandling p氓 grund av resursbrist. P氓 denna fr氓ga svarade 25 procent av gruppen att detta var acceptabelt, j盲mf枚rt med 18 procents acceptansniv氓 n盲r beskedet gavs via en policy. Liam Strand beskriver att detta resultat skiljer sig fr氓n tidigare studier som visat att allm盲nheten har en h枚gre acceptans f枚r beslut p氓 policyniv氓.

鈥� D氓 fattas besluten l盲ngre fr氓n patienterna j盲mf枚rt med om en l盲kare ger besked direkt till en patient vilket uppfattas sv氓rare och d盲rmed mindre accepterat. Tidigare experimentella studier har dock tittat p氓 detta g盲llande acceptans f枚r att inte s盲tta in en behandling fr氓n b枚rjan medan vi tittade p氓 acceptans f枚r att avsluta en p氓g氓ende behandling, vilket kan vara en f枚rklaring till varf枚r resultaten skiljer sig, s盲ger Liam Strand.

Han beskriver vidare att h枚g legitimitet f枚r l盲kare bland allm盲nheten kan vara en f枚rklaring till denna studies resultat.

鈥� Tidigare attitydunders枚kningar har visat att l盲kare har 枚verl盲gset h枚gst f枚rtroende bland allm盲nheten i att fatta och leverera dessa typer av beslut, j盲mf枚rt med till exempel politiker, s盲ger Liam Strand.

Liam Strand menar att studien belyser vikten av kommunikation vid ransoneringsbeslut.

鈥� Eftersom folk verkar ha h枚gre f枚rtroende f枚r l盲kare j盲mf枚rt med andra typer av beslutsfattare i dessa situationer kan man beh枚va t盲nka till kring vad ens roll 盲r, vem som kommunicerar och hur man praktiskt kan genomf枚ra ransoneringsbeslut med st枚d fr氓n folket. Men man ska ocks氓 ha med sig vetskapen om att b氓da alternativen, inte s盲tta in och avsluta i f枚rtid, har l氓g acceptans och skiljer sig inte 氓t s氓 mycket, s盲ger Liam Strand.

Forskningsstudien 盲r en del av Liam Strands doktorsavhandlingsprojekt om etiska och psykologiska skillnader mellan att inte s盲tta in medicinsk behandling och avsluta i f枚rtid. I n盲sta steg kommer han att unders枚ka de etiska aspekterna av ransoneringsdilemmat och hur sjukv氓rden b枚r hantera det ute i praktiken.

L盲s forskningsstudien: . Liam Strand, Lars Sandman, Emil Persson, David Andersson, Ann-Charlotte Nedlund och Gustav Tingh枚g (2024). Medical Decision Making. Doi: 10.1177/0272989X24125819.