91ÊÓÆ”

27 februari 2025

WASP (Wallener AI, autonomous systems and software program)och WISE (Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainbility) har nyligen beviljat bidrag till nio samarbetesprojekt, varav tre har deltagare från Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet (LiU) - en betydande framgång för IFM.

Vi har frĂ„gat IFMs prefekt, Örjan Danielsson, varför han tror att IFM har lyckats sĂ„ vĂ€l, om IFMs historiska betydelse för svensk materialforskning, och hur han tror att IFM ska lyckas fortsĂ€tta vara ledande inom omrĂ„det.

Varför har IFM fÄtt sÄ mÄnga bidrag?

- LiU har lÀnge haft framgÄngsrik forskning inom bÄde AI och materialvetenskap. PÄ IFM Àr vi vana vid att arbeta i tvÀrvetenskapliga projekt i samverkan med bÄde andra institutioner och externa parter. Syftet med WASP-WISE pilotprojekten Àr att göra det möjligt för forskare inom de bÄda Wallenberg-finansierade programmen att prova nya idéer tillsammans i grÀnslandet AI/autonoma system och materialvetenskap. Att vi lyckas sÀrskilt vÀl i den hÀr typen av utlysningar, förutom att vi har duktiga forskare, tror jag beror pÄ den relativa nÀrheten vi har mellan olika delar av universitetet. Vi har lÀtt att hitta varandra helt enkelt, trots att vi jobbar inom olika discipliner. Det leder till genomtÀnkta projektidéer som verkligen utnyttjar styrkorna hos bÄda parter.

Vilken historisk betydelse har IFM för svensk materialforskning?

- Det Àr svÄrt att kvantifiera betydelsen, men helt klart har LiU och IFM betydelse för svensk materialforskning inte minst genom att mÄnga av de doktorer vi utbildar fortsÀtter pÄ ledande positioner inom forskning och utveckling pÄ olika företag som Àr beroende av materialforskning i alla slags former.

IFM har byggt upp en framgĂ„ngsrik forskning under lĂ„ng tid, och inom materialvetenskap har vi ett antal mycket starka forskningsmiljöer som funnits med lĂ€nge. SĂ„ hade det inte varit om vĂ„r forskning inte hade varit betydelsefull. Även om vi inte Ă€r det enda svenska universitetet med forskning inom materialomrĂ„det sĂ„ Ă€r min uppfattning att vi har ett gott rykte och att det vi gör hĂ„ller hög kvalitet och Ă€r relevant bĂ„de inom och utanför akademin.

Genom IFMs lÄnga och goda relationer med en rad större och mindre företag vars hela affÀrsidé i grunden bygger pÄ materialforskning Àr vi genom vÄra forskningssamarbeten med och bidrar till svensk materialforskning med bÄde kunskap och kompetens.

Framtida strategier för att hÄlla sig i framkant?

- I grunden handlar det om att alla som jobbar hÀr ska trivas och ha de bÀsta förutsÀttningarna att göra det man Àr bra pÄ. Detta bidrar till viljan att skapa bra saker tillsammans, och gör det ocksÄ lÀttare att rekrytera fler duktiga medarbetare. Det Àr dock inte unikt varken för IFM eller LiU.

Att skapa de bÀsta förutsÀttningarna för forskningen hos oss handlar bland annat om tillgÄng till forskningsinfrastruktur. Forskningen vid IFM Àr till stora delar helt beroende av tillgÄngen till vÀlutrustade och vÀlfungerande labb. Utrustningarna i dessa labb behöver underhÄllas och uppdateras regelbundet för att vi ska kunna fortsÀtta bedriva framgÄngsrik forskning, vilket förstÄs krÀver finansiering pÄ olika sÀtt. HÀr Àr de externa forskningsbidragen avgörande.

Det handlar ocksÄ om att underlÀtta olika former av samarbeten. Jag vill hÀvda att vi Àr för smÄ för att konkurrera internt, bÄde inom LiU och inom Sverige, och att vi har större möjligheter att Ästadkomma excellent forskning tillsammans. För att lösa komplexa vetenskapliga problem krÀvs dessutom allt oftare samarbeten mellan forskare frÄn olika discipliner. WASP-WISE pilotprojekten Àr bra exempel pÄ detta.

Forskarna som fÄtt bidraget

De forskare frÄn LiU som fÄtt bidraget Àr Zheng Zhao och Henrik Pedersen, Talha Bin Masood och Florian Trybel, Jan Rolfes och Emma Björk, samt Sebastian Mair.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.