Wael Alkusaibati i vÀxte upp i Syrien, i en akademisk familj. Han var tidigt instÀlld pÄ en forskarkarriÀr, men kriget kom i vÀgen för hans planer. Nu, flera Är senare och med SFI-studier samt en masters-examen inom företagsekonomi i bagaget, har han pÄbörjat forskarstudier vid Linköpings universitet.
Han ska undersöka anvÀndningen av frivilliga civila insatspersoner i samverkan med blÄljusmyndigheter, som handledare har han Sofie Pilemalm, professor i informatik och förestÄndare för Centrum för forskning inom respons- och rÀddningssystem (CARER).
Civila insatspersoner som samarbetar med blÄljusmyndigheter
Sofie Pilemalms forskning handlar bland annat om IT-stöd för rÀddningssystem och krishantering, och om anvÀndningen av frivilliga, civila, insatspersoner i samarbete med blÄljusmyndigheter. De frivilliga kallas CIP (Civila Insatspersoner).
â Vi vet att det hĂ€r Ă€r ett koncept som fungerar bra vid vardagsolyckor. Vi vet att det har rĂ€ddat liv i vĂ€ldigt mĂ„nga fall, men nu vill vi ta reda pĂ„ hur det kan anvĂ€ndas vid större katastrofer och krigsliknande situationer. Det kan ha stor betydelse för hur vi strukturerar och bygger upp vĂ„rt civilförsvar, sĂ€ger Sofie Pilemalm.
AnvÀnder data frÄn frivilliga insatser inom brandförsvaret
Wael Alkusaibati kommer bland annat att anvÀnda sig av data frÄn en app, Safeland. Appen anvÀnds av Södertörns brandförsvarsförbund. De har organiserat lokala grupper av frivilliga, som fÄtt utbildning i bland annat första hjÀlpen och hur man slÀcker mindre brÀnder.
Appen anvÀnds för att kunna larma CIP-grupperna vid olika typer av rÀddningsuppdrag. Larmet gÄr bara ut till de frivilliga som befinner sig inom en viss radie frÄn hÀndelsen. De som vÀljer att svara pÄ larmet kan vara snabbt vara pÄ plats och göra en första insats innan rÀddningstjÀnsten kommer dit. Det Àr sÀrskilt vÀrdefullt nÀr det Àr lÄngt till rÀddningstjÀnsten eller ambulansen, till exempel ute i skÀrgÄrden.
Denna typ av vÀlorganiserad samproduktion av rÀddningsinsatser Àr unik för Sverige. Det Àr som Àr unikt med CIP-konceptet Àr att de frivilliga rekryteras och utbildas i förvÀg, och att de har ett fungerande IT-stöd. Detta gör metoden lÀmpad att i framtiden kunna utnyttja frivilliga insatser Àven i större skala och vid större kriser.
Kan metoden anvÀndas i kris eller krig?
Under sina forskarstudier ska Wael Alkusaibati utvÀrdera nuvarande anvÀndning av IT-stöd i samproduktion av rÀddningsinsatser. Resultatet av forskningen kan sedan anvÀndas för att ta reda pÄ hur metoden kan anvÀndas som en del av civilförsvaret i en storskalig kris eller katastrof.
â De civila insatspersonerna kan göra viktiga insatser, bĂ„de omedelbart pĂ„ plats och lĂ„ngsiktigt. Till exempel kan de minska risken för PTSD (post-traumatiskt stressyndrom), genom att prata med dem som varit med om nĂ„got hemskt. Om vi visste hur vi kan organisera detta pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt sĂ„ kan vi spara en massa pengar och Ă€ven öka samhĂ€llets motstĂ„ndskraft vid kriser och katastrofer, sĂ€ger Wael Alkusaibati.
Egna erfarenheter av krig
Han har sjÀlv sett tydliga exempel under kriget pÄ hur detta kan göra en stor skillnad. UNHCR har en stor och komplex organisation, med stark central styrning som inte kan improvisera nÀr nÄgot hÀnder. Men UNHCR:s lokala representanter i Syrien insÄg att de fanns stor potential i frivilliga insatser, och de skapade lokala grupper av frivilliga som fick utbildning i olika typer av rÀddningsinsatser. De har dock inget IT-stöd.
â En utmaning för oss kommer att vara att vi saknar data frĂ„n större kriser och krig, och förhoppningsvis kommer vi inte att hamna i nĂ„gon sĂ„dan situation heller. Vi mĂ„ste i stĂ€llet basera vĂ„rt arbete pĂ„ data frĂ„n mer vardagliga rĂ€ddningsinsatser, och göra hypoteser om liknade anvĂ€ndning i en krissituation. DĂ„ kommer Waels personliga erfarenheter och lĂ€rdomar frĂ„n arbetet med Syrien vĂ€l till pass, sĂ€ger Sofie Pilemalm.
