91ÊÓÆ”

17 maj 2022

När man i sitt kandidatarbete får chansen att läsa först och bygga sedan, då blir studierna både roligare och lättare att ta till sig – det tycker civilingenjörsstudenterna som just nu går energiteknisk inriktning. Under våren har de lagt all sin tid på att konstruera ett solvärmesystem.

TvÄ killar stÄr ute bredvid sitt solvÀrmeverk.
William Lundberg och Otto Philipson är nöjda med sitt solvärmeverk. Fotograf: Karin Midner

Otto Philipsson och William Lundberg pluggar industriell ekonomi på LiU. De är halvvägs i sin civilingenjörsutbildning. Under våren har de, i sin inriktning energiteknik, arbetat med sitt kandidatprojekt. Det går ut på att planera, designa, bygga och testa ett komplett solvärmesystem.

- Det är roligt att få använda sina teoretiska kunskaper i ett praktiskt arbete. Det är lättare att ta med sig det man lärt sig då, säger William.

En manlig student visar ett solvĂ€rmeverk.Så här ser solvärmeverket ut på insidan. Foto Karin Midner- Jag håller med, det är kul och man förstår bättre när man kan använda det man lärt sig och applicera det i ett verkligt arbete, säger Otto.

LiU tillhandahåller själva panelen, övriga prylar som trä, isolering och ackumulatortank får de själva köpa in. De har en budget på 2000 kronor och det är flera olika parametrar att ta ställning till. Är det viktigast att lådan absorberar värme eller behåller värme – och hur gör man för att det inte ska bli kondens?

- I vår planering har vi lagt mycket tid på att göra bra val. Det behövs noggranna beräkningar av olika mått och även för hur val av material kan påverka resultat säger William.

- Vi fick fria händer. Vi har genomfört tester under veckan och nu har vi ett kvitto på hur bra vi har varit på att bygga, säger Otto.

Ett solvärmeverk, vad är det?

Inne i solvärmeverkets låda finns en tank som rymmer 50 liter vatten. När solen lyser på panelen värms vattnet upp. Ett större system skulle kunna användas till att värma upp vattenelementen i ett hus. Men det här mindre verket skulle förslagsvis kunna användas till att värma upp en utedusch.

Otto och William öppnar lådan för att visa hur det ser ut inuti, trät kärvar lite, det har svällt i regnet.

- Det blir ju också en lärdom, att man måste man planera val av material och mått för att det ska klara av vädret, säger William.

- Ja det har ju regnat lite, så nu är det lite tight här, säger Otto.

På innergården står en handfull lådor. En är grön, men resten är svarta.

I uppgiften ingår två tävlingar, den ena handlar om hur varmt vattnet kan bli samt hur väl värmen bevaras under natten till nästa dag. Den andra tävlingen är lite mer komplicerad och handlar om hur mycket vatten som sedan dunstar bort. Hur det har gått i tävlingarna är inte klart ännu.

- Vi är nöjda! Det har fungerat mycket bra!

- Vi fick upp vattnet till 90 grader Celsius och det är ju riktigt högt, man vill inte att det ska börja koka.

Efter avslutat projekt så ska lådan demonteras eftersom själva panelen ska användas igen nästa år.

Dom är inte bara nöjda med kandidatuppgiften, utan även med valet av sin utbildning.

- Det här specifika civilingenjörsprogrammet kombinerar ju traditionella ingenjörskunskaper med ekonomi och är en väldigt bred utbildning, säger William.

- Vi får testa mycket olika saker och om två år när vi går ut, så vet vi nog vad vi vill jobba med. Det finns många möjligheter efter en sådan här examen, säger Otto.


Relaterat innehåll

Handledaren berättar: "Det är mycket kul att följa studenternas utveckling"

Ingrid Andersson, universitetslektor på IEI, är handledare.

Hur tycker du att arbetet kring solvÀrmeverken har fungerat?

- Jag tycker att arbetet kring solvÀrmesystemet har fungerat mycket bra i Är. Studenterna har varit motiverade, fokuserade och flitiga, de vÀldigt trevliga ocksÄ. VÀdret har varit soligt och fint i flera veckor, sÄ de har haft fint vÀder under mÀtningarna, utom en kvÀll och natt dÄ det regnade. Fint och soligt vÀder Àr förstÄs positivt för testning av solvÀrmesystemet.

- Det Àr mycket kul att följa studenternas utveckling av projektet frÄn teoretiskt berÀknande till byggandet av solvÀrmesystemet. Deras solvÀrmesystem har fungerat vÀldigt bra och systemen har genererat mycket varmt vatten. Sedan har de ocksÄ konstruerat en torkningsprocess, dÀr de har utnyttjat varmvattnet frÄn solvÀrmesystemet för att avdunsta vatten i en behÄllare som de har placerat i sitt solvÀrmesystem. De har redovisat mÄnga kreativa konstruktioner pÄ hur avdunstningen skulle bli som störst.

Hur ser framtiden ut för studenterna i detta program?

- Framtiden efter att ha studerat ett mastersprogram inom industriell ekonomi bör vara vÀldigt bra. Utbildningen ger en stabil och grundlig (gedigen) utbildning i tekniska, ekonomiska och matematiska Àmnen. ArbetsfÀltet spÀnner över mÄnga omrÄden, bÄde specialiserade men ocksÄ tvÀrdisciplinÀra omrÄden.

PortrÀtt pÄ kvinna.Handledaren Ingrid Andersson Àr nöjd med Ärets projektarbete. Foto Magnus Johansson

- De studenter som genomfört detta kandidatarbete i Energiteknik har fördjupat sig i den tekniska inriktningen Energiteknik genom att lÀsa kurser inom detta fÀlt. Att kombinera miljötekniska arbetsuppgifter med ekonomiska uppgifter torde vara en mycket bra kombination för att arbeta med dagens och morgondagen miljöproblem.

Relaterad information

Organisation

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.