Forskarna har mätt stresshormonet kortisol i hår. Foto Tomas Faresjö
– Vi ser skillnader i nivåerna av stresshormonet kortisol i hår mellan personer som fått hjärtinfarkt och de som inte fått det. Det signalerar att det här är en ny riskmarkör för hjärtinfarkt. Vi behöver ta folks stress på allvar, säger professor Tomas Faresjö vid Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV), som har lett studien som publicerats i tidskriften Scientific Reports.
Stress är en naturlig del av våra liv i dag, men det finns fortfarande många obesvarade frågor om hur långvarig stress påverkar våra kroppar. Att plötslig känslomässig eller fysisk stress, som naturkatastrofer och liknande svåra händelser kan trigga en hjärtinfarkt är känt. Men hur är det med långvarig stress? Det har tidigare varit svårt att mäta långtidsstress eftersom det har saknats bra metoder. Forskargruppen bakom den nya studien har vidareutvecklat en biomarkör där man mäter stresshormonet kortisol i människors hår, ungefär som årsringarna på ett träd. Detta innebär att man kan studera stressvärden månader bakåt i tiden. Analysen används än så länge bara i forskning.Tomas Faresjö, professor i medicinsk sociologi Foto Emma Busk Winquist
– Om man frågar personer som har fått en hjärtinfarkt ”var du stressad innan du fick din hjärtinfarkt?” svarar många troligtvis ja. Men det svaret kan vara en efterkonstruktion och färgat av insjuknandet. Med vår metod kommer vi runt det, genom att vi har en biologisk markör som kan mäta bakåt i tiden och ger en bild av hur stressad personen varit månaderna innan infarkten, säger Tomas Faresjö.Små mängder av stresshormonet kortisol extraheras ur håren i forskningslaboratoriet. Foto Tomas Faresjö
I den aktuella studien, Stressheart, använde forskarna hårprover som var mellan 1 och 3 centimeter långa, vilket motsvarar ungefär lika många månader. De mätte kortisol i hårprover från 174 män och kvinnor i yrkesverksam ålder, som lagts in för hjärtinfarkt på kardiologkliniker i sydöstra Sverige. Som jämförelsegrupp till hjärtinfarktpatienterna använde forskarna hårprover från mer än 3 000 jämnåriga deltagare i den nationella SCAPIS-studien (Swedish CardioPulmonary bioImage Study).
Forskarna fann ett statistiskt säkerställt samband mellan hjärtinfarkt och högre kortisolnivåer månaden innan infarkten. Även när forskarna tog hänsyn till andra etablerade riskfaktorer för hjärtinfarkt, som högt blodtryck, höga blodfetter, rökning, tidigare infarkt, ärftlighet för hjärtinfarkt och diabetes, kvarstod att högt kortisolvärde i håret var en stark riskfaktor för hjärtinfarkt.
– Det är förvånande att den här biomarkören för långtidsstress verkar vara så stark även i jämförelse med vedertagna kardiovaskulära riskfaktorer, säger Tomas Faresjö.
En hjärtinfarkt beror på syrebrist i en del av hjärtmuskeln. Oftast har det bildats en blodpropp som förhindrar blodet att komma fram i de blodkärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod, kranskärlen. Bakom de allra flesta hjärtinfarkter ligger ateroskleros, som också kallas åderförkalkning. Det är en process som kan pågå i årtionden före de första symtomen märks. En fråga blir då förstås om, och i så fall hur, långtidsstress och ateroskleros är relaterade.Susanna Strömberg, doktorand och allmänläkare.
– Vi kommer att gå vidare med att studera vilka tänkbara mekanismer som skulle kunna förklara hur stressnivåer kan påverka hjärtinfarktrisken. Vi är särskilt intresserade av olika inflammationsmarkörer och förkalkningar i blodkärlen, och vill undersöka om de är relaterade till långtidsstress, säger Susanna Strömberg, allmänläkare och doktorand vid HMV.
Forskarna vet ännu inte vad det är som ligger bakom höga kortisolnivåer hos deltagarna i studien. Stress kan bero på både inre faktorer, som annan sjukdom, eller på yttre faktorer, som att ha det ekonomisk svårt eller ha varit med om svåra livshändelser. Forskarna poängterar att upplevelsen av stress inte alltid hänger ihop med den biologiska stressen, då olika stresshormoner frisätts och påverkar kroppen. Man kan uppleva att man är stressad, utan att detta går att uppmäta. På motsatt sätt kan kroppens stressystem gå på högvarv utan att man själv känner sig stressad.
Studien har finansierats med stöd av AFA Försäkring.
Artikeln: ””, Tomas Faresjö, Susanna Strömberg, Mike Jones, Andreas Stomby, Jan-Erik Karlsson, Carl Johan Östgren, Åshild Faresjö och Elvar Theodorsson, Scientific Reports, publicerad 31 december 2020, doi: 10.1038/s41598-020-80559-9
