Regeringen tillsatte under augusti 2023 en utredning av den svenska socionomutbildningen för att undersöka möjligheten att göra ungdomskriminalitet till ett obligatoriskt Àmne i grundutbildningen. Bakgrunden Àr en politisk vilja om att komma till rÀtta med gÀngkriminalitet och skjutningar.
Magnus Nilsson Àr programansvarig för socionomprogrammet vid LiU och beskriver socionomprogrammet som en bred professionsutbildning och att ungdomskriminalitet redan ingÄr som en del i grundutbildningen, Àven om det inte Àr ett eget Àmne.
â Det finns mĂ„nga olika problem som unga bĂ„de kan ha och drabbas av, som till exempel funktionsnedsĂ€ttningar, fattigdom och missbruk. Vi kan inte ta bort eller förminska delar av utbildningen som berör sĂ„dana komplexa omrĂ„den, sĂ€ger Magnus Nilsson.
En stor del av utbildningen handlar ocksÄ om myndighetsutövning eftersom mÄnga kommer att arbeta inom socialtjÀnst och ett annat viktigt omrÄde för studenterna Àr Àldreomsorg.
Magnus Nilsson skulle hellre se en satsning pÄ vidareutbildning för socionomer och tar som exempel att LiU sjösÀtter ett masterprogram i socialt arbete höstterminen 2024. Han ser utredningen av socionomprogrammet som politisk detaljstyrning av en akademisk utbildning som gÄr stick i stÀv med lÀrosÀtenas sjÀlvstÀndighet och uppdrag att kritiskt söka ny kunskap, inklusive obekvÀm kunskap.
â Med ena mungipan talar man sig varm om akademisk frihet och med den andra motsatsen, sĂ€ger Magnus Nilsson.
I mars gjordes en europeisk jÀmförelse av graden av akademisk frihet i olika lÀnder pÄ uppdrag av EU-parlamentet och dÀr Sverige hamnar pÄ plats 25 av 29.
Socionomprogrammet jubilerade
Jubileumsdagen började med öppnandet av socionomprogrammets utstÀllning i lobbyn i KÄkenhus pÄ Campus Norrköping. Foto Ida Norrström
Nyligen firade socionomprogrammet 20 Ă„r pĂ„ LiU. Ăven om socionomprogrammet Ă€r en pigg 20-Ă„ring pĂ„ LiU sĂ„ har utbildningen som sĂ„dan funnits i Sverige de senaste hundra Ă„ren. Jubileumsdagen bjöd pĂ„ diskussioner om socionomutbildningen nu och i framtiden.
â I Sverige Ă€r socionomer ganska dĂ„liga pĂ„ att organisera sig i professionsföreningar, sĂ€ger Kerstin Svensson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.
Hon tar engelsktalande lÀnder som exempel dÀr det finns en tradition dÀr professioner byggts med stöd i sina organisationer som sedan stÀllt krav pÄ staten.
â I Sverige har traditionen varit den motsatta, staten har skapat bĂ„de förutsĂ€ttningar för och stĂ€llt krav pĂ„ professionerna. Sverige styrs uppifrĂ„n, vilket ocksĂ„ möjliggjorde vĂ€lfĂ€rdsstaten och de professioner som dĂ„ utvecklades.
Samtidigt kan det vara svĂ„rt för socionomer att organisera sig. Kerstin Svensson berĂ€ttar om en enkĂ€t som hon skickat till yrkesarbetande socionomer dĂ€r den första frĂ„gan var âvad har du för yrkestitel?â och hon fick över hundra olika svar frĂ„n 500 svarande. Hon frĂ„gade ocksĂ„: âVem bestĂ€mmer vad en socionom behöver kunna? Vem har makten över kunskapen?â
Framtidens utmaningar
â Jag Ă€r stolt socionom, sa Helena Wiklund frĂ„n Sveriges kommuner och regioner, SKR, med nĂ€rmare 30 Ă„rs erfarenhet i ryggen.
Hon var inbjuden till 20-Ärsjubileet för att tala om SKR:s pÄgÄende undersökning kring socionomutbildningen pÄ grundutbildningsnivÄ som görs pÄ uppdrag av SKR:s socialchefsnÀtverk.
En av diskussionspunkterna var hur socionomstudenterna kan fÄ fler praktiska fÀrdigheter inför arbetet pÄ en socialtjÀnst. Förslagen frÄn publiken var flera, till exempel en motsvarande AT-tjÀnstgöring för socionomer, ett bastjÀnstgöringsÄr, legitimation eller att göra grundutbildningen en termin lÀngre.
â Det finns mĂ„nga bra förslag, men det Ă€r svĂ„rmanövrerat, sĂ€ger Helena Wiklund och pekar pĂ„ att flera alternativ skulle göra utbildningen dyrare att bedriva. Samtidigt Ă€r socionomprogrammet en bred generalistutbildning som innehĂ„ller mycket kunskap studenterna kommer att behöva i sin yrkesutövning.
â Med tanke pĂ„ komplexiteten i arbetsuppgifterna sĂ„ Ă€r tre och ett halvt Ă„r att se som en kort utbildning. Det skulle vara rimligt med lĂ€ngre utbildning eller krav pĂ„ specialisering för att fĂ„ arbeta med vissa uppgifter, sĂ€ger Marie Gustavsson, chef för avdelningen för socialt arbete pĂ„ LiU.
