91ÊÓÆ”

05 december 2024

Säsongens Crusellserien går i Nobels anda. Vid sex konserter föreläser en LiU-forskar om var sitt av nobelprisen. Eva Hemmungs Wirtén inleder trettondagsaftons galaföreställning med en föreläsning om Gatsby 100 år, Champagne och förbudstiden.

Professor Eva Hemmungs Wirtén.
Fotograf: Anna Nilsen

– Det Ă€r en jĂ€tterolig grej! Det Ă€r inte ofta man fĂ„r en sĂ„ udda förfrĂ„gan och ett sĂ„ roligt sammanhang att fĂ„ prata i.
För Eva Hemmungs Wirtén, som fördjupat sig i upphovsrÀtt, patent och varumÀrken och som periodvis befinner sig i Frankrike för att skriva en bok om kopplingen mellan Champagne som region och vin, tog det inte lÄng tid att tacka ja. Trots att hon sedan mÄnga Är firar nyÄr i den egna lÀgenheten i Paris, flyger hon hem enkom för detta.

– Jag ska ha ett kapitel i boken som handlar om Champagne som exportvara. USA har alltid varit en stor marknad för champagne, idag den allra största, faktiskt. Men förbudstiden (1920 – 1933) var en svĂ„r tid för det berömda bubblet. SĂ„ förelĂ€sningen ger mig en chans att sĂ€tta mig in en frĂ„ga som jag Ă€ndĂ„ ska ha med i boken.

Too much of anything is bad,
but too much Champagne is just right

Hur ska du lÀgga upp förelÀsningen?
– Det blir inte sĂ„ svĂ„rt – det finns hur mĂ„nga citat som helst om Champagne, mĂ„nga osĂ€kert om de verkligen sagts. Men F. Scott Fitzgerald, författaren till The Great Gatsby, ska ha sagt att “Too much of anything is bad, but too much Champagne is just right”. Jag tror jag öppnar med det citatet och utifrĂ„n det prata om boken, filmatiseringarna och förstĂ„s champagne.

Inbördeskrig i Champagne

Och Eva har mĂ„nga saker att berĂ€tta om Champagne. Om Ă€garstrukturen av marken, de smĂ„, decentraliserade odlingarna och de stora handelshusen med namn som MoĂ«t & Chandon. Om det lokala ”inbördeskrig” runt förra sekelskiftet dĂ€r man inte förrĂ€n 1927 enades om vilka omrĂ„den som skulle fĂ„ kallas Champagne. Och om den klimatförĂ€ndring som nu pĂ„verkar temperaturen i distriktet och med det druvorna.
– Sen tĂ€nkte jag sĂ€ga nĂ„got om champagneglas och flaskorna. Fram till mitten av 1700-talet kunde man inte tillverka glas som höll för trycket av bubblorna i champagnen. Flaskorna exploderade.

Älskar skrivprocessen

Den bok som Eva Hemmungs Wirtén nu skriver pÄ Àr varken en akademisk avhandling eller Ànnu en vinguide, utan handlar mycket om hur Champagne lyckas upprÀtthÄlla sin status och aura. Nu har hon ocksÄ fÄtt en litterÀr agent, nÄgot som varit en dröm i mÄnga Är. Men det dröjer Ànnu nÄgra Är innan vi fÄr lÀsa boken.
– Det Ă€r lĂ„ngt kvar – kanske 2028. Jag Ă€lskar skrivprocessen.
– Jag har Ă€gnat 25 Ă„r av min karriĂ€r Ă„t immaterialrĂ€tt. Nu ska jag ta det jag kan om hur vi reglerar kultur och kunskap och skriva för en större publik, prata om samma sak men med en ny röst. Det blir superspĂ€nnande!


Om Crusellserien

Det var när Östgötamusikens konstnärliga ledare, Maria Eklund, befann sig i Alfred Nobels hus i San Remo som det stod klart för henne: Crusellseriens tema för säsongen 24/25 ska vara sex konserter, sex Nobelpris med fokus på kunskap och musik. Varje konsert har ett eget tema från Nobels testamente: Musik kombinerat med ekonomi, fysik, kemi, medicin, litteratur och fred. Med Östgötamusikens 500-åriga historia bakom sig var det naturligt att ta kontakt med Linköpings universitet som 2025 firar sitt 50-årsjubileum. Med LiU:s motto ”Förnyelse är vår enda tradition” och Östgötamusikens långa historia, blandas tradition med förnyelse.

De föreläsande LiU-forskarna hittills

  • Fredrik Heinz, Ekonomipriset
  • Rickard Armiento, Kemipriset
  • Jonas Unger, Fysikpriset
  • Eva Hemmungs Wirtén, Litteraturpriset

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.