91ÊÓÆ”

08 februari 2021

Vilka faktorer påverkar införandet av en cirkulär ekonomi i framtiden? Hur skulle en sådan omställning påverka miljön och företagens verksamhet? Och hur gör man sådana uppskattningar - är det ens möjligt? De frågorna står i centrum för en ny avhandling vid Linköpings universitet.

Grafisk illustration av grön ekonomi.
Framtidens gröna ekonomi, hur kommer den att se ut? Fotograf: MrJub

Never ending story

Med cirkulär ekonomi menas enkelt uttryckt ett kretslopp där alla resurser används så länge det är möjligt och där produkter återtillverkas i stället för att slängas. Motsatsen är den linjära ekonomi som är vanligast i dag med varor som tillverkas, köps, används och sedan kasseras. Cirkulär ekonomi anses ofta vara en förutsättning för att lösa klimatförändringen och miljöförstöringen.

Raphael Wasserbaur.Raphael Wasserbaur.

I avhandlingen Simulation Modelling of a Shift to Service-Based Offerings: Resource efficiency and operational implications in the context of the circular economy försöker Raphael Wasserbaur beskriva vilka konsekvenser en sådan övergång kan få. Han gör det genom att använda simuleringar av olika tänka scenarier och studera vilka resultat dessa ger.

- Är det något jag lärt mig är det hur komplext cirkulär ekonomi är. Den är mycket diversifierad och påverkas av en rad olika faktorer på olika nivåer, alltifrån politik och lagstiftning till konsumentbeteende och beslut i företagen, säger han.

- Det är svårt och blir nästan en never ending story att bygga modeller som täcker in allt detta. Men det är i alla fall viktigt att försöka.

Lång väg till lönsamhet

Avhandlingen omfattar fyra delstudier, där författaren bland annat jämför uthyrning respektive försäljning av tvättmaskiner ur ett hållbarhetsperspektiv. Resultatet är att resursutnyttjandet blir betydligt mindre då kunder hyr i stället för att köpa tvättmaskiner. Detta delvis för att företagen efter uthyrningsperioden iordningställer maskinerna och sedan hyr ut dem igen, det vill säga en form av återanvändning.

- En annan kanske lite oväntad effekt är att låginkomsttagare får råd med dyrare premiummaskiner, som ofta har lägre energiförbrukning. Att köpa de här maskinerna hade blivit för dyrt, berättar Raphael Wasserbaur.

En annan studie visar att uthyrning initialt kan leda till högre kostnader för företagen även om det på lång sikt är positivt ur hållbarhetssynpunkt. Det kan dock ta lång tid - tio år i avhandlingens beräkningar - innan de positiva effekterna väger över.

- Hyr företaget ut en vara innebär det ett större åtagande än vid försäljning, egentligen ett livslångt ansvar under produktens hela livscykel. Det gör till exempel att efterfrågan på service kan öka mycket kraftigt. På längre sikt kan företagen strömlinjeforma och effektivisera denna, men det tar tid.

- Går detta att förena med den kvartalskapitalism som man ofta talar om? Det är en bra fråga. Samtidigt tror jag vi måste se omställningen till cirkulär ekonomi som en förändring på lång sikt och en förändring av människors attityd.

Tänkbara bilder av framtiden

Raphael Wasserbaur har också jämfört användandet av egna tvättmaskiner med tvättstugor där hyresgäster delar på gemensam utrustning. Även om slitaget i tvättstugorna kan vara större är de ur hållbarhetssynpunkt ändå överlägsna. Simuleringarna i avhandlingen visar till exempel att koldioxidutsläppen skulle minska med 29 procent i Sverige (och 35 procent i EU) om användandet av privata tvättmaskiner helt upphörde.

- Det är kanske inte realistiskt, men ger ändå en uppfattning av vilken potential som finns, säger Raphael Wasserbaur.

- Målet med simuleringar är inte heller att förutsäga framtiden, utan att ge en tänkbar bild av den. På så sätt är de ett kraftfullt verktyg i forskningen.

  • Nedan en schematisk bild av cirkulär ekonomi:

Grafik över cirkulĂ€r ekonomi.Illustration: Naturvårdsverket

Fotnot: Avhandlingen är en del av Circular European Economy Innovative Training Network (Circ€uit), finansierat av EU-kommissionen genom Horizon 2020 Marie SkƂodowska Curie Action 2016 (Grant Agreement number 721909) och programmet Mistra REES (Resource Efficient and Effective Solutions) (No. 2014/16) finansierat av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.


Kontakt

Läs mer om LiU:s forskning

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.