91ÊÓÆ”

12 februari 2025

I en studie publicerad i Nature har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell upprepade gånger utan miljöfarliga lösningsmedel. Den återvunna solcellen har samma effektivitet som den ursprungliga. Solcellen är tillverkad av materialet perovskit och det huvudsakliga lösningsmedlet är vatten.

En bÀgare fylld med vatten dÀr en liten solcell löses upp.
Forskare vid Linköpings universitet har nu utvecklat en teknik där vatten går att använda som lösningsmedel för demontering av uttjänta perovskitsolceller. Den största fördelen är att högkvalitativ perovskit går att återvinna direkt från vattenlösningen till en ny solcell. Fotograf: Thor Balkhed

ElanvÀndningen förutspÄs öka drastiskt de kommande Ären med utvecklingen av AI och omstÀllningen till elektrifierade transporter bland annat. För att förÀndringen inte ska driva pÄ klimatförÀndringarna behöver olika hÄllbara energikÀllor samverka.

Solenergi har lÀnge ansetts ha stor potential och solceller baserade pÄ kisel har funnits pÄ marknaden i över 30 Är. Men den första generationens kiselsolceller Àr i slutet av sin livscykel vilket har skapat ett ovÀntat problem.

Tre personer som gÄr i en trappa.
Professor Feng Gao tillsammans med postdoktorerna Xun Xiao och Niansheng Xu vid Institutionen för fysik kemi och biologi. Fotograf: Thor Balkhed

– I dagslĂ€get finns det ingen effektiv teknik för att ta hand om avfallet frĂ„n kiselsolceller. DĂ€rför hamnar gamla solpaneler pĂ„ soptippen. Det blir stora berg med elektronikavfall som det inte gĂ„r att göra nĂ„got med. sĂ€ger Xun Xiao, postdok vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, vid Linköpings universitet, LiU.

Feng Gao, professor i optoelektronik vid samma institution tillÀgger:

– Vi mĂ„ste ha Ă„tervinning i Ă„tanke redan nĂ€r vi utvecklar nya solcellstekniker. Vet vi inte hur vi ska Ă„tervinna tekniken innan vi sĂ€tter det pĂ„ marknaden ska vi inte sĂ€tta den pĂ„ marknaden alls.

Undvika fler sopberg

En av de mest lovande teknikerna för nÀsta generations solceller Àr gjorda av materialet perovskit. De Àr relativt billiga och enkla att tillverka men ocksÄ lÀtta, flexibla och genomskinliga. Egenskaperna gör att perovskitsolceller kan placeras pÄ mÄnga olika underlag, till och med pÄ fönster. Dessutom kan de omvandla upp emot 25 procent av solens energi till elektricitet vilket Àr jÀmförbart med dagens kiselsolceller.

Forskare i labb under draghuv.
Postdok Xun Xiao i labbet. Fotograf: Thor Balkhed

– Det finns mĂ„nga företag som vill fĂ„ ut perovskitsolceller pĂ„ marknaden redan nu, men vi vill gĂ€rna undvika ett till sopberg. I det hĂ€r projektet vi utvecklat en metod dĂ€r alla delar gĂ„r att Ă„teranvĂ€nda i en ny perovskitsolcell utan att prestandan blir sĂ€mre i den nya, sĂ€ger Niansheng Xu, postdok vid IFM.

Med tanke pÄ att perovskitsolcellerna i nulÀget har en kortare livslÀngd Àn kiselsolceller Àr det viktigt att Ätervinningen av perovskitsolcellerna blir effektiv och miljövÀnlig. Perovskitsolceller innehÄller dessutom en liten mÀngd bly som Àr nödvÀndig för hög effekt men det stÀller ocksÄ stora krav pÄ en fungerade Ätervinningsprocess.

Utöver det finns Àven lagkrav i stora delar av vÀrlden pÄ att producenter ska samla in och Ätervinna uttjÀnta solceller pÄ ett hÄllbart sÀtt.

Vatten som lösningsmedel

Det finns redan idag metoder för att demontera perovskitsolceller. Vanligen anvÀnds ett Àmne som kallas dimetylformamid, en vanlig ingrediens i lösningsmedel för fÀrger. Det Àr giftigt, miljöfarligt och potentiellt cancerogent. Det Linköpingsforskarna nu gjort Àr att i stÀllet utveckla en teknik dÀr vatten gÄr att anvÀnda som lösningsmedel för demonteringen av det uttjÀnta perovskitmaterialet. Den största fördelen Àr att högkvalitativ perovskit gÄr att Ätervinna direkt frÄn vattenlösningen till en ny solcell.

TvÄ forskare i labb.
Niansheng Xu och Xun Xiao Àr huvudförfattare till artikeln publicerad i tidskriften Nature. Fotograf: Thor Balkhed

– Vi kan ta vara pĂ„ allt – tĂ€ckglas, elektroder, perovskitlager och Ă€ven laddningstransportlagret, sĂ€ger Xun Xiao.

NÀsta steg för forskarna Àr att utveckla metoden sÄ att den fungerar i större skala i en industriell process. PÄ lÄng sikt tror de att perovskitsolceller kan spela en viktig roll för vÀrldens energiförsörjning nÀr omgivande infrastruktur och leveranskedjor gör det möjligt.

Studien finansierades av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability, Energimyndigheten samt via den svenska regeringens strategiska forskningsomrÄde inom avancerade funktionella materiel, AFM, vid Linköpings universitet. Forskarna Xun Xiao, Niansheng Xu och Feng Gao har ansökt om patent pÄ tekniken som beskrivs ovan.

Artikeln: Aqueous based recycling of perovskite photovoltaics, Xun Xiao, Niansheng Xu, Xueyu Tian, Tiankai Zhang, Bingzheng Wang, Xiaoming Wang, Yeming Xian, Chunyuan Lu, Xiangyu Ou, Yanfa Yan, Licheng Sun, Fengqi You, Feng Gao; Nature (2025) Publicerad online 12 februari 2025. Doi: 10.1038/s41586-024-08408-7

Kontakt

Läs mer om forskningen

Strategisk forskning

Materialforskning för en hållbar framtid

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.