91视频

Boel Berner smyger in p氓 Link枚pings universitet. Att hon ska f氓 pris 盲r fortfarande hemligt s氓 just nu vill hon undvika att st枚ta p氓 gamla kollegor. Visserligen har hon f枚rberett n氓gra t盲mligen trov盲rdiga svepsk盲l f枚r sin n盲rvaro men vill helst slippa anv盲nda dem.

Vi s盲tter oss i en avskild soffgrupp. Hon visar sin senaste bok. Den heter Mat, mis盲r och ett medicinskt mysterium och beskriver forskarnas kamp mot den idag n盲stan bortgl枚mda sjukdomen pellagra som orsakas av vitaminbrist. Det 盲r medicinhistoria helt enkelt. Men oavsett vad hon skriver och forskar om tycker hon att det finns en r枚d tr氓d.

鈥� Jag 盲r nyfiken p氓 hur folk klarar av praktiska problem och utmaningar 鈥� 盲ven v盲ldigt knepiga saker. Och det kan ju vara inom teknik eller det som jag jobbat mycket med under senare 氓r, n盲mligen medicin, s盲ger hon.

Uppvuxen p氓 ett ingenj枚rskontor

Boel Berner var professor p氓 Tema teknik och social f枚r盲ndring vid Link枚pings universitet mellan 1991 och 2012 d氓 hon gick i pension. Hon 盲r sociolog men har ocks氓 studerat psykologi, statsvetenskap, litteraturvetenskap och ekonomi. Hennes doktorsavhandling fr氓n 1981 handlade om ingenj枚rers arbete och betydelse b氓de historiskt och i samtiden.

Vill man hitta en personlig koppling finns den ju d盲r. Hon 盲r n盲mligen bokstavligt talat uppvuxen p氓 ett ingenj枚rskontor. Pappan var civilingenj枚r och kontoret l氓g i familjens villa i J枚nk枚ping. Hans titel var Statens Lantbruksingenj枚r.

鈥� En s氓dan fanns i varje l盲n. De 盲gnade sig 氓t att dika ut eller reglera sj枚ar och vattendrag och s氓g till att det blev dammar f枚r vattenkraftverk. Att vara ingenj枚r tyckte jag var r盲tt naturligt. Alla m盲n var ingenj枚rer i min v盲rld.

Boel Berners mamma var l盲rare och aktiv i f枚reningar som engagerade sig i moderniseringen av de svenska hemmen. 脛ven det skulle ge inspiration till senare forskning. Att studera vid universitet var en sj盲lvklarhet i familjen, s氓 Boel hamnade i Lund. N氓gon s盲rskild plan hade hon inte. Det beh枚vdes inte p氓 1960鈥�70-talet. Man l盲ste vad som verkade sp盲nnande och intressant och s氓g vad som h盲nde, ber盲ttar hon.

Omv盲lvande 氓r

Och det h盲nde mycket. Under 70-talet skrev Boel b枚cker och artiklar. Hon jobbade i England och Frankrike. Under Internationella kvinno氓ret 1975 fick hon i uppdrag att skriva en rapport 氓t d氓varande Universitetskanslers盲mbetet. Den hette Kvinnor inom teknik och naturvetenskap och var f枚rmodligen den f枚rsta rapporten i 盲mnet.

鈥� D氓 hade man precis b枚rjat fundera 枚ver varf枚r det fanns s氓 f氓 kvinnor inom teknik. Jag har ofta velat v盲nda p氓 det: varf枚r 盲r det s氓 m氓nga m盲n?

Det var en omv盲lvande tid d氓 det mesta ifr氓gasattes. Hon var med och drog ig氓ng forsknings盲mnena kvinnovetenskap och genusvetenskap. Hon var redakt枚r f枚r flera tidskrifter. Hon deltog i heta diskussioner kring utformningen av doktorandutbildningen.

鈥� Vi gjorde mycket sj盲lva som inte universitet klarade av. Man l盲rde sig att det inte var om枚jligt att f枚r盲ndra och utveckla utbildningen.

Det var erfarenheter hon hade nytta av n盲r hon l盲mnade Lunds universitet och kom till Link枚ping 1991. H盲r f枚rv盲ntades man ta egna initiativ, organisera stora forskningsprojekt och skaffa finansiering. H盲r kunde hon ocks氓 kombinera sitt teknikintresse med all annan kunskap hon samlat p氓 sig.

Tv盲rvetenskap under attack

Boel Berner gillar att vrida och v盲nda p氓 saker. Hon 盲r intresserad av fenomen som kan betraktas fr氓n m氓nga olika synvinklar. Blod 盲r ett exempel. Husm枚drar, teknik och moderniseringen av det svenska samh盲llet ett annat. Att blanda olika typer av vetenskaplig kunskap 盲r n枚dv盲ndigt f枚r att f氓nga in flera aspekter. Under sitt yrkesliv har hon upplevt hur tv盲rvetenskap blivit alltmer accepterat.

鈥� I Lund har jag i m氓nga 氓r undervisat i teknikhistoria f枚r teknologer. Kursen 盲r frivillig men det 盲r alltid ett hundratal som kommer. Det tror jag inte hade varit t盲nkbart p氓 1980-talet.

F枚rmodligen har ocks氓 nutidens komplexa samh盲llsproblem bidragit till att tv盲rvetenskapen vuxit. Det g氓r helt enkelt inte att gripa sig an dem utan att g枚ra det fr氓n m氓nga h氓ll samtidigt. D盲rf枚r tycker hon att attackerna mot universiteten som nu p氓g氓r i USA 盲r mycket oroande.

鈥� Det 盲r ju en attack p氓 intellektuellt arbete som 盲r f枚rf盲rlig. Och mycket av det d盲r 盲r ju tv盲rvetenskapligt - som folkh盲lsoforskning och klimatforskning. Om det stoppas 盲r det ju j盲tteallvarligt f枚r vi tappar en massa kunskap.

Ingemar Ingemarssons pris f枚r tv盲rvetenskap delas ut i samband med Akademiska h枚gtiden 10 oktober 2025.