91ÊÓÆ”

25 september 2024

Sveriges godstransportsystem står inför ständigt nya hot och utmaningar i en tid av återkommande kriser och krig. Forskare vid Linköpings universitet undersöker hur vi kan öka beredskapen och säkra flöden av livsviktiga varor vid kris och krig.

Solpaneler
  Lastbilar uppställda på en parkering – en påminnelse om transportsektorns avgörande roll i samhällets försörjningskedjor och behovet av ökad beredskap för framtida kriser.   Fotograf: Thor Balkhed

Transportsystemet Àr en avgörande del av Sveriges totalförsvar och mÄste kunna stÄ emot olika typer av störningar inklusive lÀngre avbrott. Det kan vara allt frÄn naturkatastrofer, pandemier och cyber-/terrorattacker till militÀra hot och krig.

Genom Ären har trender som avreglering, privatisering och globalisering gjort transportsystemet effektivare men ocksÄ mer sÄrbart. Detsamma gÀller för trenden mot digitalisering och automatisering. Transportsystemet Àr dessutom stort och komplext med mÄnga aktörer som samverkar pÄ flera nivÄer - företag inom industri och handel, transportaktörer som speditörer och Äkerier samt infrastrukturhÄllare som hamnar, jÀrnvÀg, vÀgar och flygplatser.

Geopolitisk osÀkerhet och klimatförÀndringar

Den geopolitiska osÀkerheten har ökat, klimatförÀndringar stÀller högre krav pÄ samhÀllets infrastruktur, och Sveriges satsningar pÄ totalförsvaret medför att transportsystemet mÄste bli mer motstÄndskraftigt - mer resilient. Resiliens innebÀr förmÄgan att kunna motstÄ och snabbt ÄterhÀmta sig vid en kris och ÄtergÄ till en fungerande eller bÀttre nivÄ. Det kan handla om allt frÄn att sÀkra viktiga försörjningskedjor till att förbÀttra samordningen mellan olika aktörer.

LÀrdomar frÄn tidigare kriser

Ett exempel pÄ detta Àr hur Sverige under pandemin stÀlldes inför stora logistiska problem nÀr efterfrÄgan pÄ medicinsk utrustning, livsmedel och andra kritiska varor sköt i höjden.

Fredrik Stahre.
Fredrik Stahre forskar om hur en kan förbÀttra hanteringen av materialflöden och stÀrka samarbetet inom leveranskedjor. Hans arbete fokuserar pÄ hur företag och organisationer kan öka sin beredskap och motstÄndskraft mot störningar, bÄde internt och i samverkan med externa aktörer, för att sÀkerstÀlla att viktiga varor nÄr fram till kunder Àven under kriser.Fotograf: Teiksma Buseva

– Tack vare snabb anpassning och samarbete mellan myndigheter och företag kunde flödena av dessa varor upprĂ€tthĂ„llas, Ă€ven om det krĂ€vde stora omstĂ€llningar, berĂ€ttar Fredrik Stahre universitetsadjunkt pĂ„ avdelningen logistik- och kvalitetsutveckling vid Linköpings universitet. Vi ser ocksĂ„ exempel pĂ„ hur effekterna av andra störningar som Ukrainakriget, avbrott inom sjöfart, cyberattacker med mera kan mildras genom en genomtĂ€nkt beredskap. Hur samspelar exempelvis företagsstrategierna med strategier för resiliens? Bör vi ha högre sĂ€kerhetslager och extra resurser? Fler alternativa leverantörer? Vi ser goda exempel pĂ„ företag med fĂ€rdiga kontinuitetsplaner, som har kontinuerliga krisövningar för hela organisationen och framför allt Ă€r snabba och tydliga i sin kommunikation internt och externt.

Forskning för framtidens transportsystem

I det pÄgÄende forskningsprojektet BULT (BeredskapshÀnsyn i transportsystemet) med Linköpings universitet, VTI, FOI och Försvarshögskolan som finansieras av Trafikverket undersöks hur man kan öka resiliensen i transportsystemet. Det handlar bland annat om att skapa ramverk och modeller som hjÀlper aktörer att förstÄ hur de kan öka sin egen beredskap och krishantering men ocksÄ bidra till hela transportsystemets resiliens och i slutÀndan den nationella beredskapen.

– En nyckel till ett mer motstĂ„ndskraftigt system Ă€r en bĂ€ttre samordning internt i företagen, mellan aktörer i transportsystemet och med myndigheter. Ytterligare en förutsĂ€ttning Ă€r att ha förmĂ„gan att lĂ€ra sig av tidigare kriser för att kunna möta nĂ€sta kris pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt, sĂ€ger Fredrik Stahre.

Studien bygger pÄ en kombination av litteraturstudier och intervjuer med aktörer inom transportsystemet, sÄsom tillverkare, handel, hamnar, Äkerier och berörda myndigheter. Fokus ligger pÄ hur dessa aktörer kan öka sin resiliens och samordna sina insatser med andra. Ett sÀrskilt fokus lÀggs pÄ kritiska material som livsmedel, reservdelar och lÀkemedel, dÀr en avbrottsfri tillgÄng Àr sÀrskilt viktig för företagens och samhÀllets funktion under en kris.

Forskning om resiliens och beredskap

Organisation

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.