91ÊÓÆ”

12 januari 2024

Linköpings universitet får 44 miljoner kronor från the Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability, WISE, för ny vetenskaplig utrustning som ska bidra till spjutspetsforskning på material.

Ångströmhuset på Campus Valla inhyser dagens sveptransmissionselektronmikroskop som ska uppgraderas. Fotograf: Magnus Johansson

Den största satsningen pĂ„ materialforskning i Sverige – WISE – anslĂ„r cirka 500 miljoner kronor till sju anknutna lĂ€rosĂ€ten för att bygga upp ny forskningsinfrastruktur. 44 miljoner gĂ„r till Linköpings universitet fördelat pĂ„ tre projekt. Utöver WISE finansierar Ă€ven VetenskapsrĂ„det, regerings strategiska forskningsomrĂ„de för avancerade funktionella material, AFM, samt Linköpings universitet delar av den nya infrastrukturen.

Elektronmikroskopi pÄ atomnivÄ

I det första projektet ska ett nytt sĂ„ kallat sveptransmissionselektronmikroskop ersĂ€tta det befintliga i Ångströmhuset. PortrĂ€tt Per Persson.Per Persson, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi. Foto Olov Planthaber Dessutom ska ocksĂ„ ett verktyg som tar fram prover till elektronmikroskopet upphandlas.

– Det Ă€r utomordentligt viktigt att uppnĂ„ en grundlĂ€ggande förstĂ„else för hur nanostrukturerade och lĂ„gdimensionella material fungerar pĂ„ atomnivĂ„, sĂ€ger Per Persson, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi.

Ny XPS för mjuka material

För att identifiera den kemiska sammansÀttningen i olika material anvÀnds ofta en teknik som kallas röntgenfotoelektronspektroskopi, eller XPS. Det Àr idag en standardmetod inom materialvetenskap.

Men traditionell XPS förlitar sig pĂ„ ett ultrahögt vacuum för att fungera vilket omöjliggör studier av material och vĂ€tskor som de Ă€r i ”naturen”. DĂ€rför ska en ny typ av XPS upphandlas som kallas Near Ambient Pressure X-ray Photoelectron Spectroscopy (NAP-XPS).PortrĂ€tt av Mats Fahlman.Mats Fahlman, professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Foto Thor Balkhed

– Den nya utrusningen kommer vara optimerad för att undersöka mjuka och strĂ„lningskĂ€nsliga material som organiska halvledare och biologiska material. DĂ„ kan man undersöka exempelvis organiska solceller, batterier eller biosensorer under drift, sĂ€ger Mats Fahlman, professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, ITN.

Additiv tillverkning av organisk elektronik

Enligt Simone Fabiano, bitrÀdande professor vid ITN, Àr mÄlet med investeringen att utöka möjligheterna för additiv tillverkning vid LiU. Fokus ligger pÄ 3D-printing och tillverkning av komponenter baserade pÄ organisk elektronik.Simone Fabiano.Simone Fabiano, bitrÀdande professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Foto Thor Balkhed

I testbÀdden Printed Eletronics Arena vid LiU finns idag expertis för additiv tillverkning i bÄde metaller och mjuka material som ledande plaster (vilket Àr grunden i organisk elektronik). Dock har dagens utrustning relativt lÄg upplösning och det gÄr endast att skriva ut i 2D. Den nya utrustningen kommer att komplettera den befintliga och möjliggöra utvecklingen av ny organisk elektronik med stor precision och i tre dimensioner.

Om WISE

WISE Àr ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan, LuleÄ tekniska universitet, Uppsala universitet, Stockholms universitet, Lunds universitet samt Linköpings universitet som ocksÄ Àr vÀrd för programmet.

Finansieringen kommer frĂ„n Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och den totala budgeten Ă€r nĂ€ra 3 miljarder SEK under 2022–2033.

LÀs mer pÄ

Kontakt

Materialforskning för en hållbar framtid

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.