91ÊÓƵ

Bakgrund

Sveriges kommuner är viktiga aktörer i arbetet med en hållbar utveckling, både ur ekonomiska, ekologiska och sociala perspektiv. Sett över tid har begreppet hållbar utveckling genomgått en förändring i sin praktiska innebörd. Under 1990-talet blev Agenda 21 populärt i kommunerna och miljöperspektivet var då det dominerande i det lokala hållbarhetsarbetet. De ekonomiska och sociala aspekterna fick litet eller inget utrymme. Med en genom åren stigande medvetenhet om vikten av att inkludera även dessa perspektiv i hållbarhetsarbetet har allt fler kommunala, regionala och statliga verksamheter involverats. Fokus ligger nu på hur FN:s Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen ska kunna användas som ett ramverk för att flytta fram och förbättra myndigheternas hållbarhetsarbete. De 17 målen omfattar bland annat god hälsa och välbefinnande, hållbara städer och samhällen, och att bekämpa klimatförändringarna.

Arbetet med Agenda 2030 och de globala målen förutsätter dock att kommunerna kan samarbeta effektivt med andra aktörer och tillsammans bygga upp en kapacitet för att hantera samhällets utmaningar. Det behövs en bred samverkan mellan och inom kommuner, regioner, civilsamhälle, företag, stat och akademi för att ta sig an de komplexa frågor som hållbar utveckling innebär.
Sara Gustafsson, biträdande professor i miljömanagement och miljöteknik vid Avdelningen för industriell miljöteknik. Foto Anna ValentinssonSara Gustafsson är biträdande professor i industriell miljöteknik med inriktning mot miljömanagement vid Linköpings universitet, LiU. Hennes forskning handlar om att belysa kommunernas roll för en hållbar utveckling med fokus på strategier, styrning och samverkan med andra aktörer, exempelvis myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Frågor hon i samarbete med andra LiU-forskare tar upp är bland annat styrningen av det strategiska hållbarhetsarbetet, hur kommuner utformar sina strategier, vilka interna och externa aktörer som är involverade samt hur strategierna upplevs av dem som ska genomföra åtgärderna så att hållbarhetsarbetet går framåt.

Forskningens betydelse för samhället

Med FN:s globala mål initierades en ny era för det lokala och globala hållbarhetsarbetet. Sara Gustafsson var tidigt ute med att börja forska kring hur detta skulle påverka det svenska hållbarhetsarbetet i kommuner och regioner.

I det pågående forskningsprojektet LETS, Levelling the local sustainability management performance through integration of the SDGs (2017-2020) har erfarenheter av aktiviteter kopplade till de globala målen sammanställts, analyserats och kommunicerats. Studierna har bidragit med ny kunskap och inspiration till regioner och kommuner som står i begrepp att integrera de globala målen. Resultaten från projektets första del har samlats i den populärvetenskapliga rapporten Lokal implementering av Agenda 2030 och Globala målen – en kort översikt av regioners och kommuners erfarenheter, möjligheter och utmaningar. Rapporten har spridits brett i kommuner, regioner och statliga myndigheter.

– Jag har haft en tät samverkan med kommuner och regioner sedan min doktorandtid för 20 år sedan och jag får många frågor från kommunerna om att föreläsa och ha seminarier kring hur de ska tänka kring sitt strategiska hållbarhetsarbete. Att implementera Agenda 2030 är fortfarande en utmaning för många kommuner, säger Sara Gustafsson.

Hennes mångåriga forskning inom hållbarhetsstyrning har även lett till att hon haft en framträdande roll i SIS (Svenska institutet för standarder) arbete med standarden Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner. Landsting och regioner – vägledning. Arbetet med standarden pågick mellan 2008 – 2014 i samarbete mellan ett 40-tal aktörer, däribland kommuner, regioner och statliga myndigheter. Standarden ger stöd för att utveckla en organisations befintliga verksamhetsstyrning genom politisk ledning och visar hur organisationen kan bidra till en hållbar utveckling lokalt, regionalt och globalt. Denna standard håller nu på att revideras för att anpassas till FN:s Agenda 2030 och Sara Gustafsson deltar med sin forskning även i denna process. Den nya standarden beräknas vara klar i december 2020.

Jonas Frykman är konsult inom samhällsutvecklingsfrågor och ordförande för SIS tekniska kommitté Hållbara städer och samhällen som arbetar med att ta fram denna nya vägledningsstandard.

– Det finns inte mycket annan forskning om hur organisationer ska omsätta Agenda 2030-målen i sitt vardagliga arbete. Många kommuner och regioner är väldigt engagerade. Men hur ska de göra på bästa sätt? Här kommer Sara Gustafssons forskning in som tydligt visar på vikten av att arbetet måste ske via organisationernas befintliga styrsystem för att få effekt –och inte vid sidan av, som kortsiktiga projekt. Forskningen ger stöd för en tankemodell i vårt standardarbete som präglas av hennes analyser och resultat, säger Jonas Frykman.

Studenter vid LiU:s civilingenjörsprogram och samhällsplanerarprogram tar del av aktuella forskningsresultat via kurser i hållbar utveckling och det finns ett intresse bland dem att göra examensjobb kopplade till Agenda 2030 och hållbarhetsstyrning. Via universitetets utbildningar sprids på så vis forskningsresultaten i ett framtida svenskt och internationellt arbetsliv.

Innehåll i forskningen som bidragit till betydelsen

Forskningen om kommunernas hållbarhetsarbete har byggts upp successivt under de senaste 20 åren och den har skett i nära samarbete med kommunerna. Ett starkt fokus är styrning och strategiska ledningssystem där aspekter som bland annat betydelsen av samsyn internt och externt, verksamhetsanpassade lösningar och kontinuitet lyfts fram.
Andra aspekter som betonas i studierna är vikten av samverkan med organisationer, intressenter och invånare i frågor som rör hållbar utveckling. Forskningen lyfter också fram betydelsen av att hållbarhetsarbetet integreras med verksamhetsstyrning och att det finns en tydlig koppling till kommunernas och regionernas budgetarbete.

Under senare år har Sara Gustafssons forskning koncentrerats på kommunernas framväxande arbete med Agenda 2030 och de globala målen. Eftersom det pågår mycket aktiviteter i kommuner och regioner kring detta så finns det en växande erfarenhetsbank för implementering av målen. Sara Gustafsson samlar i sin forskning ihop erfarenheterna och sammanställer, analyserar och kommunicerar dem sedan ut till aktörerna. På så vis bidrar hon med inspiration och ny kunskap till regioner och kommuner som står i begrepp att integrera de globala målen.

Tillvägagångssätt och förutsättningar som varit avgörande för forskningens betydelse

Samverkan

Ett väl utvecklat och mångårigt samarbete med kommunerna har lett till att forskningen har relevans för kommunerna och utvecklar deras arbete. Samverkan har även skett med bland annat organisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR), SIS och Svenska FN-förbundet.

Akademiska samarbeten pågår nationellt och internationellt med Stockholms universitet, Aalborgs universitet i Danmark, det internationella forskningscentrumet Nordregio samt med det tvärvetenskapliga forskningsinstitutet CIRODD i Kanda.

Nätverk och annat utåtriktad arbete

Ett stort arbete har lagts ner på att delta i nätverk, framför allt i och mellan kommunerna. Nätverken och övriga träffar, workshops, föreläsningar etc har inneburit möjligheter att sprida aktuell forskning men även givit nya forskningsuppslag i form av uppdateringar om angelägna frågor hos kommunerna.

Rapporter skrivna på svenska

Sara Gustafsson har haft en medveten strategi att utifrån forskningsresultaten skriva populärvetenskapliga rapporter på svenska, med syfte att nå en bredare läsekrets. Ett exempel är den nämnda rapporten ovan Lokal implementering av Agenda 2030 och Globala målen – en kort översikt av regioners och kommuners erfarenheter, möjligheter och utmaningar. Den har nått många tjänstepersoner ute i kommunerna och bidragit med kunskap kring lokal implementering av Agenda 2030. Forskningsresultaten har på så vis spridits till personer som arbetar med frågorna på olika kommunala nivåer.

– De populärvetenskapliga rapporterna är en stor anledning till att så många ute i kommunerna känner till min forskning. Mina resultat har dragit igång tankeprocesser och jag får många inbjudningar om att komma och föreläsa och ha workshops. Kommunerna får på så vis bekräftelse på sitt arbete och synpunkter på om de jobbar på rätt sätt, säger Sara Gustafsson.

Jannica Schelin är processledare och koordinator i Norrköpings kommun som under flera år haft täta kontakter med Sara Gustafsson i sitt hållbarhetsarbete.

– Nu senast har vi fått hjälp med att konkretisera och implementera de globala målen. Hur vi ska göra, på vad sätt vi ska tänka nytt och vad vi bör göra mer av. Vi tar till oss hennes forskning rent praktiskt, påpekar Jannica Schelin.