Daniel Aili Àr professor i molekylÀr fysik och har fÄtt flera prestigefyllda anslag. Hans forskning handlar om hur vi kan skapa konstgjorda material med samma precision som livet sjÀlvt och anvÀnda dem i medicinska sammanhang. Forskningen har nÀra band till vÄrden och industrin och har resulterat i avknoppningsföretag dÀr upptÀckter redan i dag kommer till nytta.
Biosensorer Ă€r ett viktigt inslag i arbetet. En biosensor Ă€r en pytteliten enhet som anvĂ€nds för att mĂ€ta förekomsten av olika Ă€mnen i biologiska prover. Forskarna vid LiU har lyckats skapa sensorer som Ă€r sĂ„ kĂ€nsliga och samtidigt robusta att de kan göra mĂ€tningar i komplexa miljöer som blod. De hĂ„ller pĂ„ att utveckla en metod för att mĂ€ta specifika grupper av enzymer som kan vara tecken pĂ„ cancer och hur aktiva dessa Ă€r. Ăn sĂ„ lĂ€nge Ă€r sĂ„dana mĂ€tningar inte möjliga att göra och om forskarna lyckas kan det hjĂ€lpa till att stĂ€lla diagnos tidigare. Sensorerna kan ocksĂ„ anvĂ€ndas för att leverera lĂ€kemedel direkt in i kroppen med stor precision.
Bygger minitumörer för cancerforskning
En annan tillÀmpning som riktas mot cancerbehandling Àr nÀr forskarna skapar material som efterliknar levande vÀvnad att odla celler i.
â Vi bygger minitumörer och anvĂ€nder vĂ„ra sensorer för att mĂ€ta vad som hĂ€nder i dem och studera det komplexa samspelet mellan frisk vĂ€vnad och cancerceller. Vilka faktorer gör att cancercellerna vĂ€xer? Det hĂ€r Ă€r modeller som vi jobbar med och försöker utveckla, bland annat för bröstcancerforskning, sĂ€ger Daniel Aili.
Modellerna skulle kunna anvÀndas för att snabbare fÄ fram nya lÀkemedel och minska behovet av djurförsök. En utmaning som forskarna försöker lösa Àr att bygga in blodkÀrl i den konstgjorda tumören, sÄ att den kan vÀxa sig större och i Ànnu högre grad efterlikna en verklig tumör. Det har hittills ingen i vÀrlden klarat, men i Linköping Àr man pÄ vÀg.
SÄrförband integreras i levande vÀvnad
Daniel Ailis forskargrupp arbetar ocksÄ mycket med förband mot svÄrlÀkta sÄr. Ett sÄr betraktas som svÄrlÀkt om det inte har lÀkt inom fyra till sex veckor. Mellan en och tvÄ procent av Sveriges befolkning har sÄr som inte lÀker och en del har kvar sina sÄr i mÄnga Är.
â Vi gör förband som liknar huden och tillfĂ€lligt integreras i den levande vĂ€vnaden. Förbanden stimulerar bildandet av ny hud och dödar bakterier i sĂ„ret. NĂ€r sĂ„ret Ă€r lĂ€kt faller förbandet av, sĂ€ger Daniel Aili.
Grundmaterialet i sÄrförbanden Àr nanometertunna fibrer av cellulosa. Cellulosa Àr vÀldigt bra pÄ att binda till sig vatten, vilket Àr en förutsÀttning eftersom mer komplicerade sÄr behöver hÄllas fuktiga för att lÀka. Nanostrukturer gör att förbandet kan andas och det blir sÄ mjukt och tunt att man kan se och kÀnna ett fingeravtryck igenom det.
Förbanden anvÀnds i dag i sjukvÄrden och en stor fördel Àr att de inte behöver bytas, till skillnad frÄn traditionella sÄrförband. I vÄrden gÄr det Ät mÄnga behandlingstider för att byta förband och sköra Àldre mÀnniskor mÄste ta sig till vÄrdcentraler eller sjukhus flera gÄnger i veckan.
Det gĂ€ller förstĂ„s att inga bakterier kommer in i sĂ„ret under den nya typen av förband â dĂ„ mĂ„ste Ă€ven de bytas och processen göras om. DĂ€rför jobbar forskarna med en lösning för att ha koll pĂ„ sĂ„ret. Med sensorer som kĂ€nner av om ett plĂ„ster kommer i kontakt med infektion, lite som ett lackmuspapper, kan patienten se att plĂ„stret byter fĂ€rg och dĂ„ ta kontakt med vĂ„rden.
3D-skrivare printar ny hud
För riktigt svÄra sÄr rÀcker det dock inte med avancerade förband. Tillsammans med forskare inom experimentell plastikkirurgi pÄ LiU utvecklar Daniel Ailis grupp dÀrför material som kan anvÀndas för att snabbt odla ny hud av patientens egna celler. En speciell 3D-skrivare som kan printa levande hudceller anvÀnds för att ge den odlade huden rÀtt form och storlek.
Utmaningar och idéer för framtiden saknas alltsÄ inte.
â Alla medel gör skillnad. Att bedriva tvĂ€rvetenskaplig forskning Ă€r ganska dyrt. FĂ„r vi mer pengar kan vi jobba fortare och följa upp flera spĂ„r samtidigt, sĂ€ger Daniel Aili.
Privata donationer kan ocksÄ göra stor nytta genom att erbjuda lÄngsiktighet.
â Kan man jobba lĂ„ngsiktigt Ă€r det klart att man kan jobba helt annorlunda. Det finns idĂ©er som vi i dag inte vĂ„gar ta vidare för att det skulle ta för lĂ„ng tid att nĂ„ resultat, men som verkligen skulle göra skillnad i vĂ„rden, sĂ€ger Daniel Aili.