91视频

Jesper Ahlin Marceta har studerat filosofi och är idag chefredaktör på tidskriften Svensk filosofi, författare samt medarbetare på GP Kultur.

Hur har din utbildning i filosofi förberett dig för yrkeslivet?
Filosofin har gett mig två typer av kunskaper och färdigheter. Den ena typen har med filosofins innehåll att göra. Min utbildning gör att jag kan mycket om olika resonemang kring etik, politik och vetenskap, liksom att jag vet hur mänskligheten har tänkt i historien. Det gör att jag ofta förstår hur olika problem kan lösas. Problemen kan vid en första anblick te sig nya och svåra, men i själva verket följer de ofta samma gamla mönster.

Den andra typen av kunskaper och färdigheter har i stället med filosofins metoder att göra. På ett sätt urskiljer sig filosofi från andra ämnen genom sin extrema grad av noggrannhet. Historiker, litteraturvetare och andra tänker också på frågor om etik, politik och vetenskap – men de tänker “från ett annat håll”. Filosofer tittar närmare, som om de hade ett starkare förstoringsglas än andra, för att skapa en så god insikt som möjligt i vad frågan faktiskt är.

Min utbildning i filosofi har gett mig ett bra förstoringsglas. Jag kan läsa en text eller lyssna på ett föredrag och förstå med tydlighet och skärpa vad som skrivs eller sägs. Det är en grad av noggrannhet som är värdefull i mina yrken, som handlar mycket om att analysera stora mängder text och tal.

Vilken användning har du av filosofi i ditt dagliga arbete?
För att lösa mina arbetsuppgifter måste jag precis som många andra i varje modernt samhälle läsa mycket text. Jag bearbetar information, plockar ut kärnorna och sorterar dem, sammanfattar det övergripande budskapet och gör det begripligt för andra. Då har jag nytta av filosofins noggrannhet. Jag urskiljer med enkelhet olika teser och antiteser, huvudargument och sekundära stöttande argument, underförstådda antaganden och överflödigt fluff.

Det händer visserligen att mina arbetsuppgifter är filosofiska, i någon mening. Då får jag användning för min kunskap om filosofiska resonemang. Men den analytiska skärpa jag har övat upp genom att traggla mig genom teoretiska texter inför seminarier och uppsatser är mycket viktigare än texternas innehåll. Jag betraktar i dag filosofins metoder, dess förstoringsglas, som helt oumbärliga för mitt arbete – trots att endast en bråkdel av det jag arbetar med är filosofiskt. 

Vad skulle du ge för råd till någon som funderar på att studera filosofi?

Gör det helhjärtat. Kasta dig in i filosofin som om det inte fanns en morgondag, som om vuxenlivet med karriärvägar, bostadslån och bilförsäkringar var dröm och litteraturen verklighet. Du får nämligen inte en andra chans. Det är nu, och bara nu, som du kan hänge dig fullständigt åt filosofins oändliga rymd. Slarva inte bort den möjligheten. Arkivera det som kritiska föräldrar och skeptiska studievägledare säger under “övrigt” och stäng lådan.

Och: Gör det på allvar. Förväxla inte flummigt frifräsande med seriösa studier i filosofi. Tro inte att det är enkelt. Gå inte miste om den intellektuella rikedom som filosofin har att erbjuda genom att underskatta ämnet.

Jesper Ahlin Marceta, Fotograf: Stefan Tell