Forskarna har fÄtt 21 miljoner kronor frÄn Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) till projektet, som ska pÄgÄ i fem Är.
â Syftet med projektet Ă€r bĂ„de att fĂ„ fram ett verktyg för kliniskt stöd vid behandling, och att förstĂ„ mer om mekanismerna bakom sjukdomarna, sĂ€ger Karin WĂ„rdell.
âBig Dataâ Ă€r en mer vardaglig benĂ€mning pĂ„ de extrema datamĂ€ngder som blivit allt viktigare inom forskningen. Det kan handla om att koppla ihop data frĂ„n olika kĂ€llor för att genom storskalig dataanalys kunna se kopplingar och en helhet pĂ„ ett annat sĂ€tt Ă€n vad som varit möjligt tidigare.
I projektet som nu drar igÄng handlar det om att visualisera stora mÀngder data frÄn behandling med elektrisk stimulering i hjÀrnan. Personer med olika rörelsesjukdomar som orsakar kraftiga ofrivilliga muskelskakningar, exempelvis Parkinsons sjukdom och essentiell tremor, kan i dag behandlas med djup hjÀrnstimulering. Det Àr en kirurgisk behandling dÀr en smal elektrod placeras i hjÀrnan och ger svag elektrisk stimulering av hjÀrnvÀvnaden.
Vid Linköpings universitetssjukhus opereras elektroder för djup hjÀrnstimulering in pÄ ett tjugotal personer per Är. Forskarna spÄr att antalet kommer att öka och att metoden pÄ sikt kommer att kunna hjÀlpa fler.
Beroende pÄ vilken sjukdom det rör sig om Àr det olika strukturer i hjÀrnan som ska stimuleras för att fÄ rÀtt effekt.
â Det Ă€r viktigt att placera elektroderna pĂ„ rĂ€tt stĂ€lle och att stĂ€lla in de olika parametrarna rĂ€tt. DĂ„ ger djup hjĂ€rnstimulering en mycket bra behandling. Men om elektroderna kommer lite fel sĂ„ kan personen fĂ„ biverkningar, som talrubbningar, synrubbningar eller pĂ„verkan pĂ„ ansiktets muskler, sĂ€ger Karin WĂ„rdell, professor vid institutionen för medicinsk teknik (IMT), som leder projektet.
Atlas över hjÀrnan
Forskarna i det aktuella projektet gör patientspecifika datorsimuleringar av det elektriska fÀltets utbredning. De matchar simuleringen mot patientens egna bilder av hjÀrnan och den individuella placeringen av elektroden och dess instÀllningar. Efter operationen följer lÀkare och sjuksköterskor upp behandlingseffekten pÄ de kliniska symtomen.
â Vi ska försöka presentera alla dessa insamlade data frĂ„n bilder, simuleringar och kliniska uppföljningar pĂ„ ett visuellt sĂ€tt för lĂ€karna och sjuksköterskorna. SlutmĂ„let Ă€r att det ska bli en hjĂ€rnatlas som visar var det statistiskt sett Ă€r bĂ€st att placera elektroderna för de olika tillstĂ„nden som man vill behandla, sĂ€ger Karin WĂ„rdell.
Forskarna hoppas att projektet ska göra det lÀttare för lÀkarna att trimma in elektroderna rÀtt och att biverkningarna ska minimeras.
Djup hjÀrnstimulering har ocksÄ börjat testas i forskningsstudier pÄ andra sjukdomar, som Tourettes syndrom, tvÄngssyndrom och andra psykiatriska sjukdomar. DÀr behövs mer kunskap om var elektroderna ska placeras för att effekten ska bli bra. I det aktuella forskningsprojektet ingÄr att studera djup hjÀrnstimulering vid svÄrbehandlad Tourettes syndrom, för att bÀttre förstÄ mekanismerna bakom sjukdomen och försöka förbÀttra behandlingen.
Stor satsning pĂ„ âbig dataâ
Forskningsprojektet som leds frĂ„n LiU Ă€r ett av sju projekt som delar pĂ„ totalt 200 miljoner kronor under fem Ă„r i SSF:s satsning pĂ„ forskning inom âbig dataâ och berĂ€kningsvetenskap. Karin WĂ„rdell har under flera Ă„r jobbat med idĂ©n tillsammans med Simone Hemm-Ode, professor vid University of Applied Sciences and Art Northwestern Switzerland och gĂ€stforskare vid IMT. I projektet deltar Ă€ven forskare och lĂ€kare frĂ„n Harvard Medical School, University College London och Linköpings universitetssjukhus.
