91ÊÓÆ”

05 december 2016

Antalet människor på flykt i världen har aldrig varit så stort som nu och fler än någonsin har sökt skydd i Sverige. I detta läge har Suad Ali, expert på Sveriges flyktingkvot, enträget arbetat vidare för världens flyktingar. För sitt engagemang utses hon till årets alumn vid Linköpings universitet.

– Titta pĂ„ Malala och vad hon har utrĂ€ttat. Hon visar att Ă„lder inte betyder ett dugg, sĂ€ger Suad Ali och gĂ„r med raska steg genom Linköpings universitets campus.

Det Àr en för Ärstiden ljus fredagskvÀll i september och hennes enda lediga tid den hÀr veckan.

– 90-talister fĂ„r hela tiden höra att det Ă€r en generationsgrej att vi tar humanitĂ€rt ansvar. Som att det dĂ€rför Ă€r mindre viktigt. Men, det behövs ju, sĂ€ger hon och sicksackar vĂ€gen fram. De hemĂ„tvĂ€ndande studenterna cyklar vilt runt henne.

Suad Ali har precis avslutat ett sommarvikariat vid UD, dÀr hon bland annat arbetat med förberedelserna av FN:s toppmöte om flyktingar och migranter. Sedan en och en halv vecka Àr hon tillbaka pÄ sitt jobb pÄ Migrationsverket.

Hon drar upp en dörr och gĂ„r in i lokalerna dĂ€r hon fyra Ă„r tidigare studerade statsvetenskap. ”Embassaden”, stĂ„r det pĂ„ en skylt pĂ„ vĂ€ggen. Ändra första bokstaven till ett A och det Ă€r en möjlig framtida arbetsplats för Suad Ali. Eller FN-högkvarteret i New York.

– Det viktiga Ă€r att jag Ă€r dĂ€r jag gör mest skillnad, var det Ă€r vet jag inte Ă€nnu och det behöver jag inte heller bestĂ€mma just nu, sĂ€ger Suad Ali.

Krönikör och supertalang

Hon har tiden för sig, det har hon rÀtt i. Som 26-Äring har hon hunnit vara Migrationsverkets delegationsledare för förberedande insatser för 200 flyktingar i vÀrldens största flyktinglÀger, krönikör i tidningen Chef och bli utsedd till en supertalang av Veckans AffÀrer. Hon har dessutom ingÄtt i, nu avgÄende, generaldirektören Anders Danielssons stab pÄ Migrationsverket.

Tidigare i veckan gav regeringen beskedet att antalet kvotflyktingar ska höjas frÄn 1 900 personer till 5 000 personer fram till 2018. Genom att öka kvoten kan fler mÀnniskor pÄ ett sÀkert sÀtt ta sig till Europa.

– Jag ser direkt vilken skillnad kvotarbetet gör. Det Ă€r tydligt nĂ€r man Ă€r i ett flyktinglĂ€ger hur olika beslut slĂ„r mot mĂ€nniskorna dĂ€r. Att se flyktingarnas vardag gör att jag fĂ„r ökad förstĂ„else för mitt uppdrag.

Det Àr ocksÄ pÄ det personliga planet som Suad Ali har fÄtt reflektera över vad flyktingskap innebÀr. Familjen lÀmnade inbördeskrigets Somalia nÀr hon var 1,5 Är och flyktinglÀgret Dadaab, i Kenya, var ett möjligt hem i vÀntan pÄ att konflikten skulle ta slut.

– NĂ€r jag var i Dadaab förra Ă„ret trĂ€ffade jag mĂ€nniskor i min Ă„lder. Deras liv kunde varit mitt.

IstÀllet hamnade familjen i Sverige och nÀr Suad Ali mÄnga Är senare besöker flyktinglÀgret Àr hon en vÀlutbildad tresprÄkig expert anstÀlld vid ett svenskt statligt verk, med kurser i fÀltsÀkerhet i bagaget.

Kunskaper som kom till nytta nÀr en terrorattack intrÀffade i lÀgret.

– Om jag var rĂ€dd? Nej, jag var försiktig och sĂ€kerhetsmedveten. DĂ€r och dĂ„ var mitt fokus pĂ„ att ta hem mitt team. Jag Ă€r en vanlig statstjĂ€nsteman som gör sitt jobb. Men det Ă€r tragiskt för de vars liv detta Ă€r, sĂ€ger hon och puttar guldbĂ„garna lite högre upp pĂ„ nĂ€san.

Trivs bÀst pÄ fÀltet

Trots en del resande – mellan hemmet i Linköping och Migrationsverkets kontor i Norrköping, flyktinglĂ€ger i Dadaab och UNHCR:s högkvarter i GenĂšve – Ă€r det ”pĂ„ fĂ€ltet” hon trivs bĂ€st. NĂ€r hon fĂ„r möta mĂ€nniskorna bakom siffrorna och se deras liv kĂ€nner hon att hennes arbete gör nytta.

– Kanske mer nytta Ă€n pĂ„ ett FN-kontor i New York.

Det humanitĂ€ra intresset kommer hemifrĂ„n. FörĂ€ldrarna, som sjĂ€lva varit engagerade, har alltid uppmuntrat diskussioner om vĂ€rldens tillstĂ„nd. De har ocksĂ„ lĂ„tit henne veta vad hon Ă€r kapabel till ”jaha, vill du skriva en bok, skriv ett bibliotek!”. Men Ă€ven erfarenheter frĂ„n skolĂ„ren gjorde att hennes sociala intresse vaknade tidigt.

Suad Ali kom till Sverige som treÄring. Trots sin uppvÀxt i Sverige placerades hon av skolan i svenska 2.

– I skolan trodde man att ”one size fits all”. Alla invandrare sattes dĂ€r, oavsett kunskaper. Inte förrĂ€n i högstadiet fick jag göra ett sprĂ„ktest – dĂ„ blev jag fri.

Skolan lÀrde henne att hon var annorlunda, dÀrför skulle hon fÄ det svÄrare Àn alla andra.

– Det dĂ€r var nĂ„got jag utgick ifrĂ„n ganska lĂ€nge, att allting skulle vara svĂ„rare för mig.

Skolans pĂ„dyvlade utanförskap har hon skakat av sig. Idag Ă€r hon glad över att hon kan vara det hon sjĂ€lv saknade under skolĂ„ren – en förebild.

– Jag satt pĂ„ Linköpings resecentrum och jobbade för ett tag sedan. DĂ„ kom en tjej fram till mig och sa att jag var anledningen till att hon lĂ€ste statsvetenskap. SĂ„dant Ă€r kul, att kunna fĂ„ nĂ„gon annan att drömma.

Inte dÄligt för en vanlig statstjÀnsteman.

Mer om Årets alumn

Nyheter från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.