â Hittills har man trott att nĂ€r FPGA:erna Ă€r fulla, sĂ„ Ă€r de fulla. Vill man ha ny funktionalitet har man fĂ„tt bygga om hela hĂ„rdvaran till höga kostnader, berĂ€ttar Oscar Gustafsson, universitetslektor, Avdelningen datorteknik, Linköpings universitet.
Triggad av lÀraren
Men Carl Ingemarsson, doktorand pÄ avdelningen, bilden till höger, hade andra idéer. För flera Är sedan blev han som student utmanad av sin lÀrare att snabba upp berÀkningarna i en FPGA. Kunde de fÄ den att arbeta snabbare Àn i 450 MHz sÄ skulle de slippa en sista uppgift.
â Det var vad som behövdes för att motivera mig att tĂ€nka efter hur logiken egentligen sĂ„g ut inne i kretsen, berĂ€ttar han.
Han lyckades, slapp ifrÄn en uppgift, och sÄdde samtidigt ett frö till sitt doktorandarbete. Resultatet Àr att dagens FPGA:er kan fÄs att arbeta fem gÄnger sÄ snabbt eller ta hand om fem gÄnger fler berÀkningar. I alla fall FPGA:er i de tvÄ olika familjer han undersökt, men det finns inget som tyder pÄ att det inte skulle gÀlla för de övriga.
â Det kan spara stora pengar för berĂ€kningstunga applikationer i industrin och ger möjligheter att lĂ€gga till ny funktionalitet utan att behöva byta ut hĂ„rdvaran, sĂ€ger Oscar Gustafsson.
Fem gÄnger högre kapacitet
Det Carl Ingemarsson har gjort Ă€r att se till att signalen tar en smartare vĂ€g genom de olika byggbitarna inne i kretsen.â I vanliga fall vĂ€ljer man en algoritm för det man vill berĂ€kna och bygger sedan en struktur, en arkitektur, med de block man behöver. DĂ€refter förs detta över till FPGA:n. Men vi har Ă€ven tittat pĂ„ hur logiken ser ut, vart signalerna tar vĂ€gen och vad som hĂ€nder med dem inne i kretsen. Sedan har vi anpassat arkitekturen och mappningen till kretsen efter det.
Med en smart förÀndring av signalvÀgarna fÄr kretsen fem gÄnger högre kapacitet per utnyttjat hÄrdvarublock.
â En optimering av kretsen som borde kunna automatiseras, sĂ€ger Carl Ingemarsson.
Metoden var dock för enkel, eller genial, för de vetenskapliga granskarna:
â PĂ„ en högre nivĂ„ ser det ut som vi inte har gjort nĂ„gonting, det Ă€r fortfarande samma standardkomponenter, Ă€ndĂ„ ökar vi berĂ€kningskapaciteten fem gĂ„nger. DĂ€rför har det ocksĂ„ varit svĂ„rt att fĂ„ artikeln publicerad vetenskapligt, förklarar Oscar Gustafsson.
SĂ„ smart att den plagierades
Dock var lösningen sÄ pass smart att den hann plagieras innan IEEE beslutade om publicering. PÄ en IEEE-konferens dök lösningen plötsligt upp med kopierade figurer, delar av texten utbytt och helt andra upphovsmÀn. Men allt underlag i form av originalfiler och originalfigurer fanns pÄ LiU, plagiatet uppdagades och den plagierande forskaren stÀngdes av. Men skadan var skedd och publiceringen av originalartikeln fördröjdes i minst ett Är.Under tiden har Carl Ingemarsson, i vÀntan pÄ att kunna göra klart sin doktorsavhandling, börjat arbeta pÄ Ericsson. Den akademiska karriÀren lockar inte lika starkt lÀngre.
â Jag och min fru har planer pĂ„ att starta ett mikrobryggeri, sĂ„ nĂ€r avhandlingen Ă€ntligen blir klar ska jag bjuda pĂ„ egenbryggt öl, lovar han.
Artikeln: Efficient FPGA Mapping of Pipeline SDF FFT Cores, Carl Ingemarsson, Petter KÀllström, Fahad Qureshi och Oscar Gustafsson, IEEE Transactions on Very Large Scale Integration Systems 2017, DOI 10.1109/TVLSI.2017.2710479 eller http://ieeexplore.ieee.org/document/7959623/