Inslagen pendlar mellan forskningsrapportering â och underhĂ„llning. Katter tycks sĂ€tta fart pĂ„ bĂ„de rubrik- och bildsĂ€ttare, det har bĂ„de blivit kul rubriker â typ missljud â och roliga bildsĂ€ttningar.
Hur stÀller sig en seriös forskarsjÀl till det?
â Den lĂ€ttsamma biten Ă€r vĂ€l nĂ„got man bara fĂ„r ta, misstĂ€nker jag. Men nĂ€r forskning framstĂ€lls som enbart nĂ„got lite skojigt, hopklippt till nĂ„gon minut i nyhetssĂ€ndningar, Ă€r det inte alla som tycker det Ă€r sĂ„ underhĂ„llande. Det visar sig i min mejlkorg; det finns de som tycker jag borde stĂ€lla mig till arbetsförmedlingens förfogande eller ifrĂ„gasĂ€tter att forskningsmedel gĂ„r till sĂ„dant trams. DĂ„ fĂ„r jag Ă€gna tid att svara och visa att det faktiskt ligger seriös forskning bakom, sĂ€ger Robert Eklund, universitetslektor i SprĂ„k och kultur med inriktning mot fonetik pĂ„ Institutionen för kultur och kommunikation.
För hans del Àr det en ny erfarenhet. Han har tidigare varit i medias blickfÄng, som sprÄkteknolog pÄ Telia och med arbetet att utveckla datasystem som kan föra dialoger med kunder, lyssna och svara pÄ frÄgor.
â OcksĂ„ det var mycket uppmĂ€rksammat av media, men dĂ„ blev inget âneddummatâ. Till skillnad frĂ„n den hĂ€r omgĂ„ngen, dĂ€r mycket blir nerdummat. Som forskare mĂ„ste man nog vara medveten om att vissa forskningsomrĂ„den eller projekt öppnar för detta mer Ă€n andra.
FemÄrig finansiering
Projektet Meowsic, Melody in human-cat communication, med en femÄrig finansiering frÄn Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond och lett av Lunds universitet, startades officiellt i augusti 2016.
Men redan i februari hade kattforskarna i Meowsic, Susanne Schötz och hennes kollega Joost van de Weijer i Lund samt Robert Eklund pÄ LiU uppmÀrksammats av media internationellt genom National Geographic, Washington Post, Der Spiegel, BBC med flera.
Katter jamar möjligen (eller till och med troligen) pÄ en sprÄkmelodi som kan hÀrledas frÄn deras Àgare. Och bara tanken pÄ att katter skulle kunna tillÀgna sig ett slags dialektalt jamande slog an.
Den mediala löpelden var ett faktum.
â Jag erbjöd forskargruppen att hĂ„lla koll pĂ„ mediabevakningen, men dĂ„ kunde jag inte ana vilken omfattning det skulle ta. Puh! Efter hundratals mediainslag tappade vi rĂ€kningen, sĂ€ger Robert Eklund.
Och intresset har hÄllit i sig sedan dess.
Mediahett jamande
Den 19 november fick han det sÀrskilt hett om öronen och varvade sin undervisning pÄ logopedprogrammet med tre radiointervjuer:
â En intervju gjordes i trappen mellan en förelĂ€sningssal och mitt rum pĂ„ US, en annan medan jag var pĂ„ vĂ€g till Resecentrum och den sista gjordes live pĂ„ tĂ„get mellan Linköping och Norrköping, medan jag var pĂ„ vĂ€g hem till Stockholm. Helt galet, sĂ€ger han och skrattar.
DĂ„ hade kattpratandet med mĂ€nniskor â Robert Eklund beskriver det som ett slags pidginsprĂ„k â Ă€ndĂ„ utförligt behandlats Vetenskapsradion Forum i Sveriges Radio i slutet av augusti.
â Vilket blev av de mest lyssnade och repriserade avsnitten i programmets historia, har vi fĂ„tt höra.
Sociala medier har forskarna inte ens försökt hÄlla koll pÄ, det rÀcker med en översvÀmmad inkorg pÄ mejlen. Det finns orÀkneliga kattÀgare som gÀrna vill berÀtta om sina katter eller ha svar pÄ sina frÄgor.
â Vi har inte en chans att besvara allt. Ă
andra sidan Àr det vÀldigt roligt att vÄr forskning blir uppmÀrksammad, sÄ projektet har numera en egen hemsida som intresserade kan följa och som vi kan hÀnvisa till.
Vad Àr det som fascinerar folk sÄ med katter?
â Den frĂ„gan fĂ„r nĂ„gon annan forskare ta! Inte en aning! Dessutom finns det ju en hel del forskning om mĂ„nga andra arters vokalisering, sĂ„ i grunden Ă€r det inte nĂ„got nytt. Valar, sĂ€lar, apor ⊠redan Aristoteles konstaterade att fĂ„glar i olika delar av antika Grekland uppvisade dialekter.
Men det rÀcker att googla katt sÄ förstÄr man att det Àr nÄgot sÀrskilt.
âKattâ ger 8 miljoner pĂ„ svenska trĂ€ffar, âcatâ 500 miljoner trĂ€ffar. Antalet tamkatter i vĂ€rlden berĂ€knas till 600 miljoner, sĂ„ nĂ„got Ă€r det ju med husdjuret som mĂ€nniskor levt tillsammans med i sĂ„dĂ€r 10 000 Ă„r.
Kommunikation över artgrÀnser
Och nĂ„got Ă€r definitivt nytt med forskningen i Meowsic och de kattstudier de tre forskarna Ă€gnat sig Ă„t i flera Ă„r innan projektet drog igĂ„ng.â För mig började det med geparder som jag spelade in som volontĂ€r i ett sydafrikanskt bevarandeprojekt. De spinner pĂ„ bĂ„de in- och utandning, det intresserade mig som fonetiker. Jag plöjde igenom orĂ€kneliga forskningsartiklar om olika kattarter, men sĂ€llan nĂ€mns kattdjurens vokalisering eller deras lĂ€ten i olika situationer annat Ă€n rent tillfĂ€lligt och anekdotiskt, sĂ€ger Robert Eklund.
Ett roande undantag Ă€r studien âPussy and her languageâ frĂ„n 1895 (Marvin R Clark), som innehĂ„ller sĂ„dant som ordlistor, ordföljd, prosodiska markeringar (rytm och tonhöjd) och ocksĂ„ upplysningen att katter har ett ord för tillagat kött: bleeme-bl.
â Det Ă€r kanske sĂ€krast att understryka att Clark inte bör tas pĂ„ allvar, pĂ„pekar Robert Eklund med glimten i ögat.
Hur arters talorgan pÄverkar möjligheten att framstÀlla ljud och olika arters kognitiva förmÄga att lÀra sig kommunicera med ljud Àr förstÄs intressant, inte bara för lingvister.
â Kommunikation mellan olika arter har blivit en ny vetenskapsgren som intresserar allt fler. Rent allmĂ€nt visar dagens forskning ocksĂ„ att djur har imponerande kommunikationsförmĂ„gor, lĂ„ngt större Ă€n vi nĂ„gonsin kunnat ana.
â I Meowsic vill vi studera just katternas förmĂ„ga till kommunikation över artgrĂ€nser. De har lĂ€rt sig att anvĂ€nda sprĂ„kmelodin pĂ„ ett specifikt sĂ€tt i vardagsinteraktionen med sina Ă€gare. Deras sprĂ„kinlĂ€rning har en hel del att sĂ€ga om vi sjĂ€lva utvecklat vĂ„r sprĂ„kförmĂ„ga.
Vilken nytta har dÄ katterna av projektet?
â Ju större förstĂ„else vi har för deras kommunikation, desto bĂ€ttre liv fĂ„r de som husdjur. Vi kan anpassa katthĂ„llningen till deras behov. Och nĂ€r de till exempel behöver vĂ„rd kommer veterinĂ€rerna att ha andra förutsĂ€ttningar att kunna tolka sina kattpatienter.
Foto: Meowsic blog (löpsedel Le Matin), försĂ€ttsblad frĂ„n boken "Pussy and her languageâ frĂ„n 1895, Wikipedia Commons: John B. Moisant med sin berömda katt Mademoiselle Fifi, de första passagerarna pĂ„ flyg över Engelska kanalen den 23 augusti 1910.