91ÊÓÆ”

07 november 2016

Forskningen kring organiska solceller har tagit stora kliv framåt de senaste åren. De är miljövänliga, kan tryckas på stora ytor och de ger oss helt nya möjligheter att ta tillvara energin i solens strålar.

Vad sÀgs om tryckta organiska solceller pÄ fönstren som bÄde ger solskydd och genererar el eller inbyggda i vÀskan för laddning av telefonen?

TvÄ av de mest citerade forskarna i vÀrlden inom omrÄdet finns vid Linköpings universitet, professorerna i biomolekylÀr och organisk elektronik Fengling Zhang och Olle InganÀs. De Àr inte ensamma, kring dem finns Feng Gao, universitetslektor inom samma omrÄde, samt Mats Fahlman, professor i ytors fysik och kemi och Martijn Kemerink, professor i komplexa material och system, för att nÀmna nÄgra. Bara vid institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, finns hösten 2016 ett 20-tal doktorander som forskar om organiska solceller.

Högt rankade tidskrifter

Resultaten av forskarmödorna har ocksÄ synts i de mest prestigefyllda tidskrifterna under Äret; Nature Energy, Science, Advanced materials och flera andra. Forskningen bedrivs pÄ mÄnga fronter och i samarbete med forskare i Kina, Tyskland och USA.

I ett nyligen avslutat EU-projekt, Sunflower, dÀr Mats Fahlman och hans grupp deltog, visade forskningen att miljöpÄverkan frÄn de organiska solcellerna Àr mycket liten. Dessutom hittade de nya materialkombinationer för nÀsta generations organiska solceller.

Nya kombinationer av material

Materialen Àr nÀmligen nyckeln i jakten pÄ allt effektivare organiska solceller. Forskarna testar nya polymerer och söker efter effektivare acceptormaterial, material som hjÀlper till att frigöra laddningsbÀrarna i solcellen och fÄ igÄng elproduktionen.

Det Àr materialkombinationer av polymerer och en stabil acceptor som lett fram till de bÀsta solcellerna som finns idag, dÀr Fang Gao, Fengling Zhang och Olle InganÀs Àr med och innehar vÀrldsrekordet pÄ 11 procent.

Det betyder att 11 procent av energin i solen kan omvandlas till el med hjÀlp av solceller i plats. Men Àn bÀttre resultat vÀntar.

I somras kom nĂ€mligen nĂ€sta genombrott, hĂ€r har forskarna lyckats fĂ„ fram kombinationer av material dĂ€r man bĂ„de snabbar upp transporten av laddningarna till elektroderna och minskar den sĂ„ kallade drivkraften – den energi som gĂ„r Ă„t för att frigöra elektronerna i polymeren. Drivkraften i de organiska solcellerna ligger nu nĂ€ra motsvarande drivkraft i de kiselbaserade solcellerna, vilket ocksĂ„ gör dem allt mer intressanta att tillverka kommersiellt.

Allt bÀttre tillverkningsteknik

Fengling Zhang arbetar intensivt med att fÄ solcellerna lÀtta att tillverka. Nya material i elektroderna och ett mycket tunt skikt intill elektroderna, som bara slÀpper igenom positivt laddade partiklar pÄ ena sidan och negativt laddade pÄ de andra, Àr tvÄ av hennes mÄnga bidrag som ökar effektiviteten i de organiska solcellerna.

Hon arbetar Àven med nya metoder för att fÄ en jÀmn kvalitet pÄ det aktiva skiktet nÀr solcellerna ska produceras, tryckas, över stora ytor.

De tryckta flexibla organiska solcellerna Àr pÄ vÀg ut ur labbet i samarbete med Tekniska verken i Linköping. Solmoduler finns monterade i fönster bÄde hos dem och pÄ Linköpings universitet. Detta för att kunna utvÀrdera tillverkningsmetoder för halvtransparenta solmoduler pÄ stora ytor.

– Det Ă€r bara ett par Ă„r sedan vi började fĂ„ upp effektiviteten i de organiska solcellerna frĂ„n ett par procent till dagens 11 procent och utvecklingen gĂ„r snabbt, berĂ€ttar Fengling Zhang och visar upp den senaste kinesiska utlysningen dĂ€r det finns stora pengar att söka för forskning inom optisk energiomvandling och flexibla organiska solceller.

SmÄ svenska satsningar

MĂ„nga av de doktorander som arbetar med solcellsforskning vid LiU kommer ocksĂ„ frĂ„n Kina. Även USA och EU satsar stort inom omrĂ„det medan de svenska satsningarna Ă€r smĂ„.

– Den hĂ€r forskningen skulle vi aldrig kunna driva med bara svenska pengar. Visserligen Ă€r detta en teknik som kan lösa vĂ€rldens energiproblem pĂ„ ett miljövĂ€nligt sĂ€tt, men fĂ„ svenska finansiĂ€rer har förstĂ„tt det, konstaterar Olle InganĂ€s.

– Vi skulle gĂ€rna vilja ha fler svenska doktorander, instĂ€mmer Fengling Zhang.

Den teoretiska grÀnsen för hur stor andel av solens energi som kan tas tillvara i solceller ligger runt 33 procent. I labbet ligger solceller i kisel som bÀst pÄ 25 procent. För de organiska solcellerna Àr den grÀnsen lÀgre.

– De flesta sĂ€ger 15, men jag tror att vi kan komma upp till 20 procent sĂ€ger Fengling Zhang.

Talar man i termer av energi, och inte effekt, Àr de organiska solcellerna mycket snart ifatt de kiselbaserade.

– De organiska solcellerna ger 1,3 gĂ„nger mer energi, i kWh, Ă€n de kiselbaserade. Kan vi ta tillvara 15 procent i de organiska solcellerna motsvarar det effektiviteten i de kiselbaserade dĂ€r solpaneler idag har en effektivitet pĂ„ 18-20 procent, sĂ€ger Olle InganĂ€s.

Den dagen Àr förhoppningsvis inte sÄ lÄngt borta, inte med alla de satsningar som görs inom omrÄdet runt om i vÀrlden och dÀr LiU, trots bristen pÄ svensk finansiering, ligger vÀl framme. Inom ett par Är kan de finnas i ett fönster eller pÄ en vÀska nÀra dig.

Artikeln Àr publicerad i LiU magasin nr 3, 2016

Kontakt

Fler forskningsledare

Forskningsnyheter

En bÀgare fylld med vatten dÀr en liten solcell löses upp.

Nästa generations solcell är helt återvinningsbar

I en studie publicerad i Nature har forskare vid LiU utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell upprepade gånger utan miljöfarliga lösningsmedel. Den återvunna solcellen har samma effektivitet som den ursprungliga.

Lysande glasskiva med krokodilklÀmma.

Genombrott för nästa generations digitala skärmar

Forskare vid LiU har utvecklat en digital skärm där själva lysdioderna reagerar på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls bland annat. Resultaten kan vara starten för en helt ny generation digitala skärmar.

Forskare i labb.

Stort steg närmre stabila högeffektiva perovskitsolceller

Solceller tillverkade av så kallade perovskiter är billiga och energisnåla att tillverka. Men problemet har varit dålig materialstabilitet – något forskare vid LiU nu har lyckats överkomma. Resultaten är publicerade i Science.