Att studera på universitetet
Högskolepoäng, PBL, kurser eller program? Som ny i universitetsvärlden kan det vara mycket att tänka på. Här hittar du allt du behöver veta om universitetsstudier.
Kurs eller program?
Vilken väg till examen passar dig?
På universitetet läser du antingen ett program eller så kombinerar du ihop din egen utbildning genom fristående kurser. Båda vägarna kan leda till samma mål: en universitetsexamen.
All utbildning du l盲ser vid universitetet bygger p氓 kurser. Kursen kan vara del av ett program eller vara en frist氓ende kurs. Vissa kurser str盲cker sig 枚ver n氓gra veckor medan andra str盲cker sig 枚ver ett helt 氓r.
Alla kurser h枚r till ett 盲mne och p氓 universitetets 盲r de mer specialiserade 盲n de du l盲ser p氓 gymnasiet. Till exempel kan du l盲sa samh盲llskunskap p氓 gymnasiet medans universitet finns inte det 盲mnet utan du l盲ser h盲r till exempel statsvetenskap, nationalekonomi och genusvetenskap.
Program
N盲r du l盲ser ett program 盲r det best盲mt vilka kurser som ska ing氓 och i vilken ordning du ska l盲sa kurserna. L盲ser du p氓 ett program 盲r du ocks氓 oftast garanterad plats p氓 alla kurser som ing氓r i programmet. Att l盲sa ett program ger p氓 s氓 s盲tt b氓de trygghet och 枚versk氓dlighet. En del program inneh氓ller ocks氓 kurser eller moment som du inte har tillg氓ng till via frist氓ende kurser, till exempel olika praktikkurser. Du har ofta 盲ven m枚jlighet att anpassa utbildningen genom att v盲lja mellan olika inriktningar eller valbara kurser.
En annan f枚rdel med program 盲r att du har st枚rre chans att l盲ra k盲nna dina klasskamrater b盲ttre, eftersom ni l盲ser ihop under st枚rre delen av studietiden. S氓 gillar du klassk盲nslan 盲r programformen n氓got f枚r dig!
Det finns olika typer av program som leder till en kandidat- eller masterexamen. De kan vara olika l氓nga. Det vanligaste 盲r tre eller fem 氓r. Du kan ocks氓 v盲lja att b枚rja med att l盲sa en tre氓rig kandidatutbildning och d盲refter s枚ka till ett tv氓氓rigt masterprogram. Det finns 盲ven en form av ett氓riga p氓byggnadsprogram. Vissa examina kan du bara f氓 genom att l盲sa p氓 ett program. Det handlar om yrkesexamina som till exempel psykolog, socionom, l盲kare, sjuksk枚terska eller ingenj枚r.
Fristående kurser
Att läsa fristående kurser passar perfekt för dig som vill prova på studier, spetsa dina kunskaper eller fördjupa dig inom ett ämne. Istället för att följa ett färdigt program kan du här designa din examen genom att läsa så kallade fristående kurser.
Flexibiliteten och valfriheten är stor. Vid LiU finns över 550 fristående kurser att välja mellan inom ett stort antal ämnesområden. Kurserna har olika studietakt vilket innebär att en del går att läsa på heltid, andra på deltid, kvällstid eller distans. Förutom kurser på hösten och våren finns det även ett antal sommarkurser.
Fristående kurser är ett utmärkt alternativ för dig som redan har en utbildning eller yrkeserfarenhet, och som vill vidga eller fördjupa din kompetens. Det är också ofta lättare att byta studieort än om du läser på ett program. Du kan tillgodoräkna dig kurser som du läst vid andra universitet eller högskolor. Det kan också vara möjligt för dig att tillgodoräkna en tidigare läst kurs om du börjar på ett program.
Universitetsstudier finns på tre nivåer
Grundnivå
Som nybörjare söker du till grundnivå, kurser som inte kräver att du läst tidigare på högskola eller universitet. På Linköpings universitet finns det två examina på grundnivå; generell examen och yrkesexamen.
Avancerad nivå
För att läsa program på avancerad nivå krävs det att du har en examen om minst tre år på grundnivå. För att läsa kurser på avancerad nivå krävs att du läst utbildning på grundnivå, men det finns inget examenskrav. Även på avancerad nivå finns det på Linköpings universitet antingen generell examen eller yrkesexamen.
Forskarnivå
För att läsa på forskarnivå krävs det att du har en examen på avancerad nivå. På forskarnivå finns bara generella examina. Antingen licentiatexamen på två år, 120 hp eller doktorsexamen som motsvarar fyra år, 240 hp.
Utbildningsnivåer och examen
Alla kurser och program p氓 universitetet delas in i tre niv氓er: grundniv氓, avancerad niv氓 och forskarniv氓. Varje niv氓 bygger p氓 niv氓n under och har sin egen typ av examen.
V盲gen till examen kan g氓 via ett program eller via kurser som du sj盲lv har kombinerat. Oavsett vilken v盲g du v盲ljer b枚r du ta ut din examen. Det 盲r ditt bevis p氓 att du har klarat av ett visst antal h枚gskolepo盲ng och l盲st ett 盲mne till en viss niv氓. F枚r att f氓 en examen m氓ste du sj盲lv ans枚ka om ett examensbevis.
Examensbevis och verifiering av studier vid Link枚pings universitet
Skillnaden mellan gymnasie- och universitetsstudier
Att komma direkt från gymnasiet
Vad kan du f枚rv盲nta dig av att b枚rja plugga p氓 ett universitet om du j盲mf枚r med gymnasiet. Du kommer bland annat att uppt盲cka en st枚rre frihet, vilket kr盲ver mer eget ansvar att sj盲lv planera dina studier.
H盲r ber盲ttar fyra av v氓ra studenter fr氓n olika utbildningar om vilka de st枚rsta skillnaderna de har uppt盲ckt.
H盲r ber盲ttar fyra av v氓ra studenter fr氓n olika utbildningar om vilka de st枚rsta skillnaderna de har uppt盲ckt.
Undervisningsformer och examinering
Föreläsning
F枚rel盲sning 盲r den klassiska formen f枚r universitetsundervisning. L盲raren tar upp viktiga moment i kursen, kommenterar och kompletterar kurslitteraturen. F枚rel盲sningar h氓lls ofta i st枚rre salar, ibland f枚r hundratals studenter.
Seminarium
Vid seminarier förutsätts du ha förberett dig genom att ha läst en viss text, eller ha funderat på en viss fråga som sedan diskuteras i en mindre grupp tillsammans med en lärare.
Lektion
Lektioner genomförs oftast i mindre grupper än föreläsningarna och ger dig tid att arbeta med uppgifter med en lärare närvarande så att du kan få hjälp och ställa frågor.
Laboration
Laborationer kan se väldigt olika ut, alltifrån att göra praktiska experiment med kemiska eller biologiska material till att lösa uppgifter inom matematik eller programmering. En laboration följs ofta av att en laborationsrapport ska lämnas in. Normalt krävs förberedelser inför laborationen och efteråt ska ofta en laborationsrapport lämnas in.
Projektarbete
Att arbeta i projekt innebär att du, tillsammans med andra i en mindre grupp, arbetar med en specifik projektuppgift. Du får på så sätt träna en arbetsform som är mycket vanligt förekommande i arbetslivet.
Dugga
En dugga är ett lite mindre prov inför den stora tentan som hjälper dig att se om du förstått vissa moment i kursen. Ofta kan ett bra resultat på duggan ge dig pluspoäng på den slutgiltiga tentan.
Basgrupper - Problembaserat lärande
Problembaserat lärande, PBL, är en pedagogisk metod som bland annat används inom vård- och omsorgsutbildningarna, läkarutbildningen, psykologutbildningen och civilingenjörsutbildningen i informationsteknologi.
Du och dina klasskompisar jobbar i så kallade basgrupper, där ni med handledares hjälp får utgå från en problemställning. Gruppen konstaterar (1) vad man redan vet och (2) vad man måste ta reda på, samt (3) hur man ska gå tillväga för att kunna lösa problemet. Fördelen med problembaserat lärande är att det ofta liknar den verklighet man möter i arbetslivet, och är man van vid metoden har man en fördel.
Tentamen/tenta
En tentamen, ofta kallad tenta, 盲r obligatoriska moment som m氓ste klaras av f枚r att du ska klara kursen. En tentamen 盲r alltid examinerande, allts氓 den r盲knas in i ditt slutbetyg, men 盲ven inl盲mningsuppgifter, laborationer, duggor, projektarbeten och seminarier kan vara examinerande.
Det finns olika typer av tentor, oftast 盲r de skriftliga men de kan 盲ven vara muntliga. Salstentor skrivs p氓 universitetet och dit f氓r d氓 bara ha med dig hj盲lpmedel som l盲raren godk盲nt, exempelvis minir盲knare, lexikon eller liknande. En hemtenta skrivs under en viss tid och ska oftast l枚sa ett lite st枚rre problem eller mer analytiska fr氓gor. P氓 en hemtenta f氓r du anv盲nda kurslitteratur f枚r att l枚sa uppgifterna.
När och var ska jag studera?
Plugga på campus eller annan ort
Campus
Det vanligaste formen att plugga på är på plats på campus, du går på föreläsningar, seminarier och liknande på plats på universitetet.
Distans
Distansstudier passar dig som sj盲lv vill styra 枚ver n盲r och var du studerar. Samtidigt m氓ste du vara beredd att sj盲lv ta ett stort ansvar f枚r dina studier. Arbetsinsatsen 盲r minst lika stor som om du studerar p氓 campus.
Att plugga p氓 distans kan ske p氓 olika s盲tt, men det vanligaste 盲r att studiearbetet sker via en l盲rplattform p氓 webben. P氓 LiU anv盲nds Lisam och det 盲r h盲r du hittar din e-post, dina kursrum och samarbetsytor.
En del distansutbildningar 盲r helt webbaserade och utan fysiska tr盲ffar. Det finns ocks氓 distansutbildningar som har vissa obligatoriska tr盲ffar p氓 campus.
Decentraliserat
Vi ger dig som inte kan eller vill flytta m枚jlighet att l盲sa vidare fr氓n din hemort, p氓 ett s氓 kallat l盲rcentrum/lokalt campus. Ett lokalt campus 盲r en m枚tesplats f枚r h枚gre studier och kompetensutveckling i din kommun. De samarbetar med olika h枚gskolor och universitet och m枚jligg枚r p氓 s氓 s盲tt att du kan studera vidare utan beh枚va flytta.
Att l盲sa en av v氓ra utbildning som ges via ett lokalt campus inneb盲r att du ing氓r i en studiegrupp p氓 ditt lokala campus. F枚rel盲sningar och seminarium s盲nds dit via videol盲nk fr氓n huvudstudieorten (Link枚ping eller Norrk枚ping). F枚r att f氓 fullgod kvalitet i utbildningen kr盲ver vissa moment under utbildningen att du 氓ker till utbildningens huvudort. Detta d氓 det finns inslag p氓 utbildningen som inte kan genomf枚ras med l盲rare p氓 l盲nk.
Utbildning bedrivs i t盲t samverkan mellan LiU, lokalt campus/l盲rcentra och kommun.
Vad f氓r jag som student tillg氓ng till?
Du kommer ha tillg氓ng till b氓de LiU:s resurser och det lokala campuset. Som student vid LiU, kommer du ha tillg氓ng till alla v氓ra tj盲nster f枚r studenter, det kan bland annat handla om studenth盲lsa, bibliotek och IT-support. Du har 盲ven tillg氓ng till kurslitteratur p氓 din studieort och m枚jlighet att f氓 s盲rskild service n盲r det g盲ller fj盲rrl氓n. L盲s mer om biblioteksservice f枚r dig som studerar p氓 annan ort
P氓 det lokala campuset har du tillg氓ng till studieplatser, grupprum, utskriftsm枚jligheter och teknisk utrustning att anv盲nda till dina studier. H盲r finns personal som hj盲lper dig att komma till r盲tta och IT-support.
Vilka utbildningar ges decentraliserat?
I v氓r 耻迟产颈濒诲苍颈苍驳蝉惫盲濒箩补谤别 kan du se vilka orter vi finns p氓 och genom dem ser du vilka utbildningar som ges p氓 vilken ort.
Studietid och studietakt
Studietid och studietakt
Universitetsstudier r盲knas i h枚gskolepo盲ng. 1,5 h枚gskolepo盲ng (hp) motsvarar en veckas heltidsstudier. Normalt l盲ser du 30 hp p氓 en termin och 60 hp under ett l盲s氓r.
Heltidsstudier motsvarar 30 h枚gskolepo盲ng (hp) per termin, d盲r 1,5 hp motsvarar en veckas studier. Undervisningen p氓 heltidskurser 盲r oftast f枚rlagd till dagtid, men kan i vissa fall 盲ven f枚rekomma p氓 kv盲llstid. Ett studie氓r 盲r 40 veckor, uppdelat i h枚sttermin och v氓rtermin. L盲ser du p氓 heltid (och lyckas klara alla dina examinationer) inneb盲r det att du f氓r 60 hp p氓 ett 氓r.
Heltidsstudier tar i genomsnitt 40 timmar i veckan. Till skillnad fr氓n gymnasiet har du ofta st枚rre frihet att l盲gga upp dina veckor sj盲lv eftersom en stor del av tiden inte 盲r schemalagd. I st盲llet varvas f枚rel盲sningar med sj盲lvstudier, grupparbeten och inl盲mningsuppgifter. Detta inneb盲r att du m氓ste ta ett st枚rre ansvar f枚r dina studier, ingen talar om f枚r dig exakt hur du b盲st l盲gger upp dina dagar.
M氓nga kurser ges p氓 halv- eller kvartsfart och motsvarar 15 respektive 7,5 hp per termin. Undervisningen 盲r ofta f枚rlagd till sen eftermiddagstid och/eller kv盲llstid f枚r att den ska g氓 att kombinera med andra studier eller jobb.
Högskolepoäng
Universitetsstudier räknas i högskolepoäng. 1,5 högskolepoäng (hp) motsvarar en veckas heltidsstudier. Normalt läser du 30 hp på en termin och 60 hp under ett läsår.
Terminstider
H枚stterminen b枚rjar normalt omkring 20 augusti och v氓rterminen omkring 20 januari. Information om upprop, introduktionsm枚ten, scheman med mera skickas ut i f枚rv盲g av de olika institutioner eller fakulteter som ger utbildningarna.