91视频

Syftet med denna studie 盲r att 枚ka kunskapen om barns och vuxnas konstruktioner av popul盲rkultur i fritidshemmets praktik. F枚r att uppn氓 detta syfte utg氓r vi ifr氓n f枚ljande prelimin盲ra fr氓gest盲llningar:

• Vems kulturella uttryck kommer till tals p氓 fritidshemmet?
• Vilka kulturella m枚ten g枚rs p氓 fritidshemmet?
• Vilka m枚jligheter har barn att m枚ta olika kulturella uttryck p氓 fritidshemmet?
• Hur anv盲nds kulturella artefakter inom ramen f枚r fritidshemmets verksamhet?

Popul盲rkultur viktigt verktyg

En del av arbetet som l盲rare i fritidshem inneb盲r att bem枚ta den sp盲nning som uppst氓r i m枚tet mellan olika popul盲rkulturella intressen och v盲rderingar hos olika elever, s氓v盲l som mellan elever och pedagoger. N盲stan en halv miljon barn i 氓ldrarna 6鈥�12 氓r g氓r i fritidshem varje vecka 鈥� motsvarande 56,7 % av alla barn i denna 氓lder 鈥� och denna siffra har stadigt 枚kat under de senaste tio 氓ren (Skolverket, 2020). Syftet med fritidshemmets verksamhet 盲r att 鈥漞rbjuda eleverna en meningsfull fritid [鈥�] att utveckla och pr枚va identiteter och uppfattningar i m枚te och samspel med andra [鈥�,] ta tillvara olikheter och m氓ngfald och p氓 s氓 s盲tt ge eleverna m枚jlighet att f枚rdjupa sin f枚rst氓else f枚r olika s盲tt att t盲nka och vara鈥� (Skolverket, 2019, p. 22). D盲rf枚r 盲r det centralt f枚r fritidshemmet att arbeta med spr氓k, kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2019), och popul盲rkulturen 盲r en samlande kraft f枚r detta. I denna studie fokuserar vi p氓 hur barn f氓r m枚jlighet att (sam)konstruera kultur med andra barn, och vuxna, i fritidshemmets verksamhet.

Kultur skapad av barn i fokus

Vi intresserar oss f枚r popul盲rkultur som en bred f枚rst氓else av barn, ungdomars, s氓v盲l som vuxnas, intressen av konst, litteratur, musik, spel och annat (Persson, 2002, 2000), s氓v盲l digitalt som analogt. H盲r fokuserar vi i f枚rsta hand p氓 tv氓 aspekter, som Mouritsen (2002) kallar f枚r kultur av barn, allts氓 lekar, skapande av media och s氓 vidare, som barn g枚r sj盲lva, och kultur med barn, d盲r barn och vuxna 盲r medskapare av kultur. Vi 盲r intresserad av konstruktionen av det som vi kan kalla barns kulturella kapital (Bourdieu, 1993), deras kulturella kunskaper och f枚rm氓gor (Bourdieu, 1993; se 盲ven Broady, 1988), och hur detta kapital f枚rvaltas av personal i fritidshemmets verksamhet.

Observera barns interaktioner

I detta projekt studerar vi barns och vuxnas interaktioner p氓 fritidshemmet och deras situerade konstruktioner av kultur, det vill s盲ga artefakter och koncept som representerar id茅v盲rldar och v盲rderingar, grundade i en social kontext (jmf. Berger & Luckmann, 1967). D氓 studiemilj枚n innefattar ett stort antal deltagare, olika rum som anv盲nds p氓 of枚ruts盲gbara s盲tt, och en h枚g grad av r枚rlighet mellan inom- och utomhusmilj枚, s氓 anv盲nder vi oss av f盲ltobservationer av fritidshemspraktiken. Vi har observerat under de timmar av eftermiddagarna som eleverna befinner sig p氓 fritidshemmet, samt under hela lovdagar. Utifr氓n f盲ltobservationer kan vi f氓 en inblick i verksamheten och vara deltagande forskare, och samtidigt st枚ra verksamheten s氓 lite som m枚jligt, och g枚ra det m枚jligt f枚r deltagare att undvika oss eller p氓 andra s盲tt aktivt arbeta med ett flexibelt samtycke till deltagande. Det l氓ter oss 盲ven samtala med deltagande l盲rare och elever i avslappnade former och p氓 det s盲ttet f氓 en b盲ttre f枚rst氓else f枚r det som observeras.

Deltagande elever och l盲rare har l盲mnat sitt skriftliga samtycke till deltagande, och deltagande elevers v氓rdnadshavare har 盲ven godk盲nt elevernas deltagande (Vetenskapsr氓det, 2002, 2017). I verksamheten som helhet finns 盲ven elever som ej deltar i studien, men dessa observeras ej, och inget skrivs om dem. Samtidigt arbetar vi kontinuerligt med att se till att samtliga elever och l盲rare 盲r bekv盲ma med v氓r n盲rvaro och trygga i att vi bara skriver om de som deltar i studien.

I detta arbete intresserar vi oss f枚r hur olika former av masskultur eller popul盲rkultur (Persson, 2002, 2000) samkonstrueras och f枚rhandlas av elever och pedagoger i fritidshemmets verksamhet. Forskning om fritidspedagogik 盲r 盲n s氓 l盲nge begr盲nsat (Falkner & Ludvigsson, 2016), vilket g枚r att denna studie 枚kar kunskapen om kulturens betydelse f枚r barn och vuxnas interaktioner p氓 fritidshemmet. V氓r studie g枚r p氓 detta s盲tt 盲ven ett konkret forskningsbidrag till debatten om popul盲rkulturens olika v盲rden f枚r ungas utveckling och utbildning (se till exempel Martinsson, 2015, 2018; Persson, 2002, 2000; Wallner, 2020) 鈥� i det h盲r fallet n盲r det g盲ller att ge barn och ungdomar en meningsfull fritid.