91视频

Mammor som har en f枚rm氓ga att k盲nna av och tolka barnets signaler p氓 ett korrekt s盲tt har oftare barn som 盲r tryggt anknutna. Medan mammor som 盲r ok盲nsliga f枚r barnets signaler och ist盲llet utg氓r mer fr氓n sina egna 枚nskningar, behov och sinnesst盲mning, har barn som har en otrygg anknytning. Ett f枚r tidig f枚tt barn har svagare och otydligare signaler 盲n ett barn som 盲r f枚tt i ber盲knad tid dessutom 盲r det sv氓rare att se barnets signaler n盲r det ligger i en kuv枚s eller i en v盲rmes盲ng d盲r barnet kanske ligger omstoppad av filtar f枚r att h氓lla v盲rmen och k盲nna sig trygg. Kombinationen av f枚r盲ldrars stress, avsaknad av fysisk n盲rhet till barnet och sv氓righeten att f枚rst氓 barnets signaler p氓verkar interaktionen mellan f枚r盲lder och barn negativt och d盲rmed barnets redan s氓rbara emotionella och kognitiva utveckling.

Det 枚vergripande syftet med detta projekt 盲r att f枚rb盲ttra den neonatala intensivv氓rden f枚r att fr盲mja och f枚rb盲ttra kvaliteten p氓 f枚r盲ldra-barninteraktionen f枚r att d盲r igenom 枚ka chansen f枚r en god fysisk, kognitiv och socioemotionell utveckling hos f枚r tidigt f枚dda barn.

Relaterade artiklar

Sahlen-Helmer C, Birberg Thornberg U, Abrahamsson T, Morelius E. Journal of Clinical Nursing 2023;32:2892-2902.

Sahl茅n Helmer C, Birberg Thornberg U, M枚relius E. An early collaborative intervention focusing on parent-infant interaction in the neonatal period. A descriptive study of the developmental framework. Int J Environ Res Public Health. 2021;18(12):6656. doi: 10.3390/ijerph18126656.

F枚rh枚jda niv氓er av stresshormonet kortisol p氓verkar hj盲rnans strukturer i omr氓det runt hippocampus och pre-frontala cortex vilket yttrar sig som kognitiva och emotionella st枚rningar med p氓verkan p氓 minne, inl盲rning, koncentration och sinnesst盲mning. Personer under stress riskerar att ta fel beslut och agera irrationellt.

F枚r盲ldrar till friska barn upplever ofta st枚rd s枚mn vilket vanligen bem枚ts som en naturlig del av familjelivet. Men n盲r barnen 盲r sjuka eller har en funktionsneds盲ttning beh枚ver de mer omsorg, hj盲lp och st枚d av sina f枚r盲ldrar 盲n n盲r de 盲r friska.

M氓nga g氓nger beh枚ver barnen tillsyn dygnet runt eftersom barnen kanske sover mer oroligt eller beh枚ver hj盲lp p氓 natten med till exempel mat, l盲kemedelsadministration eller toalettbestyr, oavsett om de v氓rdas i hemmet eller p氓 sjukhuset. De som b盲st kan ge barnen denna tillsyn och omsorg 盲r f枚r盲ldrarna. Att vara f枚r盲lder till ett barn med s盲rskilda behov inneb盲r d盲rf枚r andra krav 盲n att vara f枚r盲lder till ett barn utan s盲rskilda behov. F枚r盲ldrarna uts盲ttas f枚r fler stressorer som avl枚ser varandra vilket ger f枚r盲ldrarna mindre m枚jlighet till 氓terh盲mtning vilket I sin tur 枚kar risken f枚r st枚rd s枚mn, stress och l盲gre f枚rm氓ga att ge tillgodose omsorg, hj盲lp och st枚d.

Det 枚vergripande syftet med detta projekt 盲r att studera, f枚rebygga och f枚rb盲ttra f枚r盲ldrars s枚mn n盲r barnen 盲r sjuka eller har s盲rskilda behov.

Relaterade artiklar

Smith S, Tallon M, Smith J, Angelhoff C, M枚relius E. . Journal of Sleep Research 2022;31(5):e13575

Ed茅ll-Gustafsson U, Angelhoff, C, Johnsson, E, Karlsson, J, M枚relius, E. . Journal of Clinical Nursing 2015;24:717-727

M枚relius E, Hemmingsson H. . Child: Health, Care and Development, 2014;40(3):412-8. doi: 10.1111/cch.12079

Ett sätt att ta reda på vilken forskning som är betydelsefull, är att göra ett prioriteringsprojekt. Prioriteringsprojekt kan understödja planering och vägledning av framtida forskning. Identifikation av forskningsprioriteringar inom hälso- och sjukvård har traditionellt tagits fram av forskare, fondgivare eller specialister på en viss diagnos. På senare år har forskare allt oftare inkluderat vårdpersonal som inte arbetar med forskning eller som kommer från en annan yrkesprofession.

Dessutom inkluderas numer de patienter som har erfarenhet av vården i större utsträckning för att tillföra ytterligare ett perspektiv. Att involvera vårdpersonal och patienter i framtagandet av forskningsprioriteringar ökar sannolikheten för att forskningen som görs kan översättas till klinisk praxis och förkorta den annars så långa tiden från forskning till implementering.

Syftet med dessa projekt är att ta fram en prioriteringslista för pediatrisk omvårdnadsforskning i Östergötland.

Relaterade artiklar

Mörelius E, Munns A, Smith S, Nelson H, McKenzie A, Ferullo J, Gill F. . Journal of Pediatric Nursing 2022;63:39-45.

H盲nsyn ska tas till barnets 氓sikter, utifr氓n barnets 氓lder och mognad鈥� (artikel 12). I dag finns inget svenskt, validerat instrument f枚r att m盲ta barnens behov och behovsuppfyllelse medan de vistas p氓 sjukhuset. Det Australienska och Nya Zeel盲ndska instrumentet Needs of Children Questionnaire (NCQ) 盲r det f枚rsta fr氓geformul盲ret som m盲ter barns sj盲lvrapporterade psykosociala, fysiska och emotionella behov p氓 sjukhus. NCQ inneh氓ller 16 fr氓gor inom 4 omr氓den: omtanke, information, aktiviteter och relationer.

NCQ utvecklades f枚r att utv盲rdera om kvaliteten p氓 v氓rden som utf枚rs och tas emot p氓 sjukhus 盲r i linje med vad barn sj盲lva rapporterar som viktiga. Den engelska versionen 盲r validerad och reliabilitetstestad med goda resultat och implementering av instrumentet p氓g氓r i Australien och Nya Zeeland. Syftet med studien 盲r att presentera och implementera en svensk version av NCQ (NCQ-S) och att testa validitet, tillf枚rlitlighet (reliabilitet) och genomf枚rbarhet hos barn i 氓ldern 5-17 氓r.