91ÊÓÆ”

Omvärld och kunskap

Omvärldsbevakning för digitalisering av jordbruket

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering samlar in omvärldsobservationer för att följa teknikutveckling, innovationer och forskningsrön inom digitalt lantbruk. Genom att kontinuerligt analysera och sprida relevant information stärker vi kunskapen hos lantbrukare, rådgivare och beslutsfattare. Målet är att främja en hållbar, effektiv och datadriven utveckling av jordbruket i Sverige.

Generella produkter inom jordbruket

TvÄ personer lyssnar pÄ nÄgot. Delar hörlurar.

Gör egna poddar istället för att läsa rapporter

Har du inte tid att läsa långa rapporter? Med hjälp av AI kan du nu enkelt omvandla dem till poddar och lyssna medan du jobbar. Perfekt för dig i farten.

En hand som hÄller i en mobiltelefon.

En digitala rådgivare för svenska lantbrukare

Agda AI är den digitala rådgivaren som gör avancerad teknik tillgänglig för svenska lantbrukare. Med ett enkelt chattgränssnitt och lokal anpassning hjälper appen till med allt från grödval till ekonomistyrning – direkt i mobilen.

En person tittar pÄ sin telefon, solnedgÄng i bakgrunden.

Digital verktygslåda för smartare lantbruk

Lantbruket behöver effektivisering, datadrivet beslutsstöd och digitala verktyg. FarmToolbox.ai erbjuder små, enkla verktyg och "mini-appar" som underlättar vardagen.

Produkter inom grisproduktion

Gristrynen

RFID-läsare

Elektroniska öronbricksläsare används för att underlätta identifiering och räkning av djur på ett effektivt och tillförlitligt sätt. Dessa läsare finns i två huvudtyper: handhållna och stationära.

Grisknorrar

Ättidsstyrning

Ett växande antal leverantörer inom blöttutfodring erbjuder nu avancerade system som integrerar sensorer för att övervaka och mäta grisarnas aptit.

Grisar i en hage

Digital grisräknare

Med en grisräknare kan grisföretagare räkna grisar av alla storlekar och färger med en mycket hög noggrannhet. Detta görs med en kamera som monteras där grisar passerar vid en flytt, exempelvis i en korridor.

Produkter inom fårproduktion

FÄr i grupp, ute pÄ bete

Förändrad aktivitet

Rörelsesensorer på halsband, i våmmen eller runt fårets ben kan ge värdefull information om djurens aktivitet och beteende, vilket gör det lättare att upptäcka avvikelser som sjukdomar, skador eller rovdjursangrepp.

NÀrbild pÄ ett fÄr

Automatisk vägning

Automatisk vägning av djur ger värdefull information om tillväxt, betets kvalitet och djurens hälsa. System som djuren själva kan passera som WoW, gör det möjligt att kontinuerligt följa vikt och välfärd, förutsatt att ett bra djurflöde upprätthålls.

FÄr som betar

Digital betesmätning

Att mäta betestillväxt är avgörande för förutsägbarhet i betesbaserad produktion. Traditionella betesmätare kan kompletteras med appar som använder mobilbilder och Ai eller satellitdata för att följa tillväxten.

Produkter inom nötproduktion

TvÄ svenska mjölkkor med Anicares aktivitetsmÀtare i vÀnster öra.

Stallförsök – Anicare aktivitetsmätare för bete

Kan aktivitetsmätare i örat bli nästa stora hjälpmedel i svensk betesdrift? Just nu pågår ett stallförsök där Anicares sensorteknik testas på mjölkkor inom SLU:s Gigacow-nätverk – med målet att förenkla tillsynen och öka effektiviteten.

Bilder frÄn smaXtecŽs monter frÄn EuroTier. Foto: Emelie Oskarsson

SmaXtec

SmaXtec är ett avancerat hälsosystem för kor där en sensor i nätmagen mäter hälsodata i realtid. Informationen analyseras med AI och ger lantbrukare insikter om kornas hälsa och fertilitet.

Kor pÄ sommarbete

Bacticam

Tekniken Bacticam ger på sikt en tydlig överblick på förekomsten av bakterier både på besättning- och individnivå, något som förenklar förebyggande djurhälsoproblem på gården.

Produkter inom vatten

Forskningsspaningar

Videos

Spogen.Ai

Spogen Ai anvÀnder sig av AI-drivna assistenter som ger smidig tillgÄng till teknisk kunskap, minskar stillestÄndstiden och ger anvÀndarna stöd i realtid, vilket gör verksamheten mer effektiv och produktiv.

HĂ€r pratar vi med Jonas Koivuniemi, VD och medgrundare av Spogen AI.

AgXeed

Detta videoklipp visar AgXeed, en självkörande jordbruksrobot, i arbete på fält. Filmen följer AgXeed från projektstarten 2018 till viktiga milstolpar, som den första demokörningen i Sverige 2023, försäljning i början av 2024 och visningar på internationella mässor under 2025.

PerPlant

PerPlant AI-baserade kameraassistent gör det enklare och mer lönsamt att komma igång med punktbesprutning och VRA.

Upptäck AI:s potential i lantbruket – Två inspirerande seminarier

Introduktion till AI inom lantbruket, Del 1

Vad är AI och vad kan man använda det till?

I detta inspelade seminarium ger Oscar Spaak, AI Change Agent vid Linköping Science Park, en översikt av AI och dess potential inom lantbruket. Med över 15 års erfarenhet av innovation och förändringsledning fokuserar han på hur tekniken kan användas på ett sätt som sätter människan i centrum. Seminariet belyser hur AI kan bidra till långsiktigt hållbara förändringar för både lantbrukare och företag.

Inspelat: 4 mars, 2025

Tryck på "V" för att se seminariet i fullskärm.

Praktisk tillämpning av AI i lantbruket, Del 2

Detta inspelade seminarium handlar om AI inom lantbruket och hur olika chatbottar kan användas som stöd i vardagen. Oscar Spaak leder en dynamisk session där Peter Borring och Amanda Segervall testar och delar sina erfarenheter av AI-teknik i lantbruket. Med praktiska exempel och diskussioner ger seminariet en unik inblick i hur modern teknik kan effektivisera och utveckla lantbruksverksamheter.

Inspelat: 12 mars, 2025

Tryck på "V" för att se seminariet i fullskärm.

Digitala lunchseminarier

Så tar vi lantbruket in i framtiden - Globala insikter och svenska möjligheter

Under detta lunchseminarium, arrangerat av Hushållningssällskapet Skåne, diskuterar vi hur internationella exempel på digitalisering och teknikutveckling kan stärka det svenska lantbruket. Vi delar med oss av insikter, praktiska exempel och inspirerande idéer för hur ny teknik kan omsättas och användas i svensk kontext.

Seminariet spelades in den 12 maj 2025.

Tryck på "V" för att se seminariet i fullskärm.

Digitalisering för en smartare får- och lammproduktion

I detta inspelade lunchseminarium får du ta del av konkreta exempel på hur digital teknik kan effektivisera och förbättra arbetet på gården. Malin Bernhard och Theo den Braver från Gård & Djurhälsan berättar om aktuella digitala lösningar och framtidssatsningar som hjälper svensk lammproduktion att utvecklas.

Seminariet spelades in den 4 juni 2025.

Tryck på "V" för att se seminariet i fullskärm.

Digitalisering för en smartare nötköttsproduktion

Den 8 maj 2025 hölls ett lunchseminarium där Caroline Almroth Larsson och Caroline Eriksson från Gård & Djurhälsan gav konkreta tips och visade exempel på digitala lösningar för nötköttsproduktion.

Seminariet spelades in den 8 maj 2025.

Tryck på "V" för att se seminariet i fullskärm.

Digitalisering för en smartare grisproduktion

Ta del av vårt digitala lunchseminarium där Lina Hidås och Pontus Almerheim från Gård & Djurhälsan visar hur digital teknik kan effektivisera grisproduktionen. Få inspiration och smarta exempel på lösningar som gör skillnad.

Seminariet spelades in den 26 maj 2025.

Tryck på "V" för att se seminariet i fullskärm.

Seminarieserie, Lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld

Fotograf: Del 1 av seminarieserien, lantbruk och livsmedelsförsörjning i osÀker cybervÀrld.

Del 1, Cybersäkerhet - en ödesfråga?

Lantbruket har idag kommit att bli oerhört framgÄngsrikt, inte minst tack vare digitalteknik.

Under det hĂ€r lunchseminariet inleder vi med frĂ„gan var lantbruket egentligen stĂ„r nĂ€r det gĂ€ller digitalisering. Vi stĂ€ller ocksĂ„ frĂ„gan vilken roll lantbrukaren har i Sveriges livsmedelsförsörjning och försvar. Men sedan tĂ€nker vi fokusera pĂ„ vilka cyberhot och andra sĂ€kerhetsrisker som finns i samhĂ€llet i stort – och sĂ€rskilt i lantbruket.

Det Ă€r nĂ€mligen sĂ„ att lantbruket av flera skĂ€l Ă€r en mĂ„ltavla nĂ€r det gĂ€ller cyberattacker. DĂ„ detta Ă€r sĂ„ strategiskt allvarligt hĂ€vdar vi att det Ă€r viktigt att samarbeta mellan försvaret och civilsamhĂ€llet. Vi vill ju fortsĂ€tta digitaliseringen men göra det pĂ„ sĂ€krast möjligaste sĂ€tt. Karolina Muhrman och Per Frankelius, Organisations- respektive innovationsledare i Agtech Sweden, inleder och sedan följer tvĂ„ huvudtalare, nĂ€mligen Patrik Sandgren, Ansvarig för Forskning, innovation och industriell utveckling pĂ„ Teknikföretagen och dĂ€refter Mattias Elfström, Överstelöjtnant i Försvarsmakten.

Fotograf: Del 2 av seminarieserien, lantbruk och livsmedelsförsörjning i osÀker cybervÀrld.

Del två, Cyberrisker - vad kan drabba mig som lantbrukare?

Vi lever i en värld där andelen brott inom vår IT & informationsstruktur ökar. Vad är det som kan hända och hur drabbar det mig som enskild lantbrukare/företagare? Vi kommer under det här tillfället lyfta exempel på vad som hänt eller varit nära att hända, samt vilka konsekvenser det kan innebära.

Matproduktion är bärande för vår överlevnad och är därför strategiskt viktigt för samhället. På grund av detta är lantbruket utsatt för cyberhot från såväl länder med onda avsikter som enskilda brottsutövare. Redan har USA drabbats av allvarliga cyberattacker mot matproduktionen och i Sverige har både exempelvis Lantmännen och Coop drabbats. Också för den enskilde lantbrukaren är störningar av digital teknik en allvarlig sak som måste förebyggas och hanteras på bästa sätt.

Seminarieserier

Fotograf: Del 3 av seminarieserien, Lantbruk och livsmedelsförsörjning i osÀker cybervÀrld

Del tre, Grundläggande cyberhygien - vart börjar jag?

Cyber- och informationssÀkerhet kan lÄta avancerat, men faktum Àr att grunden Àr enkel och börjar med din personliga cyberhygien. Precis som att du inte hÄller upp dörren till lokalerna för vem som helst bara för att den har en gul vÀst pÄ sig, sÄ glÀntar du inte pÄ dörren till digitala utrymmen genom lÀtta lösenord pÄ postit-lappar.

Men mÀnniskor gör misstag och vi företagare fÄr göra vÄrt bÀsta för att skydda vÄra medarbetare och vÄra företag. Numera Àr cyberattacker inte ovanliga och det Àr sÀllan som den drabbade Àr det direkta mÄlet. Men ett mindre företag kan lÀtt slÄs ut dÄ en leverantör faller och data gÄr förlorade. Eller för att man helt enkelt inte kan fakturera pÄ flera dagar.

Precis som vi lÄser och larmar vÄra maskiner och vÄra lokaler ska vi göra Àven med vÄra digitala tillgÄngar. Alla behöver inte ha tillgÄng till allting, alltid. Och nÀr det ÀndÄ rÄkar bli fel eller nÄgon har tagit sig in, sÄ har vi en checklista för hur vi hanterar Àven den akuta situationen i den digitala vÀrlden. Handfasta tips utlovas! Lyssna till Joanna Sjölander, Klusterledare Cyberly, Linköping Science Park.

Fotograf: Del 4 av seminarieserien, Lantbruk och livsmedelsförsörjning i osÀker cybervÀrld

Del fyra, Ny lagstiftning för livsmedelsproducenter

Cyberly och Teknikföretagen bjuder pĂ„ en introduktion till ny lagstiftning som stĂ€ller krav pĂ„ sĂ€kerhet i nĂ€tverk och informationssystem – NIS 2 och CybersĂ€kerhetsakten (CRA) som ska implementeras detta Ă„r. Konsekvenserna för den som inte kĂ€nner till, och följer reglerna, kan bli stora. Bötesbelopp i likhet med de vi numera kĂ€nner igen frĂ„n GDPR-sammanhang kan pĂ„föras, liksom personligt ansvar för företagsledning. I den nya lagstiftningen omfattas Ă€ven hela livsmedelskedjan. Nyligen landade förslaget till hur NIS2 ska genomföras i svensk lag pĂ„ regeringens bord och enligt den ska den nya lagen börja gĂ€lla frĂ„n Ă„rsskiftet.
Vi som arrangerar det hela Àr de tre plattformarna Cyberly, SmartAgri och Agtech Sweden.

Fotograf: Del fem av seminarieserien, lantbruk och livsmedelsförsörjning i osÀker cybervÀrld.

Del fem, Hårdvara och mjukvara - hur skyddar vi oss mot stöld och sabotage?

Lantbruket har allt att vinna pĂ„ att anvĂ€nda smart digitalteknik för att förbĂ€ttra produktiviteten, stĂ€rka arbetsmiljön och fĂ„ mer betalt för olika produkter. Men samtidigt mĂ„ste vi tĂ€nka pĂ„ att digitalteknik kan bli föremĂ„l för stöld och sabotage. Det gĂ€ller bĂ„de fysisk utrustning och digitala data som finns lokalt i systemen eller i ”molnet”.
Under detta lunchseminarium kommer vi diskutera hur man kan göra för att skydda sig mot stöld och sabotage bÄde nÀr det gÀller hÄrdvara och mjukvara. Tre personer gör inspel i frÄgan.

  • Jörgen Skarin, Verksamhetsutvecklare vid Regionalt Cybercrime Center inom Polisen
  • Richard Bogren, försĂ€ljningschef mot Lantbruk, LĂ€nsförsĂ€kringar Skaraborg
  • Daniel Carlsson, Precision AG/Farmsight Specialist hos Åhmans traktorcentrum

Finansiärer

EU logotyp.
 Hitta pĂ„ sidan Du som har fĂ„tt eller fĂ„r stöd frĂ„n programperioden 2014–2020 Du som fĂ„r stöd under perioden 2021–2027 Pengar frĂ„n EU – anvĂ€nd EU‑logotyp Skriv ut NĂ€r pengarna till ett projekt eller en investering kommer frĂ„n EU ska EU-logotypen alltid vara vĂ€l synlig i informationsmaterialet.  VĂ€lj rĂ€tt logotyp! Det Ă€r olika regler för anvĂ€ndning av EU-logotypen beroende pĂ„ vilken period som stödet Ă€r kopplat till, perioden 2014–2020 eller 2021–2027. Det Ă€r viktigt att du tar reda pĂ„ vilken period ditt stöd Ă€r kopplat till sĂ„ att du kan ta reda pĂ„ vilka regler som gĂ€ller i just ditt fall.  Observera att du som fĂ„r stöd under 2024 frĂ„n landsbygdsprogrammet alltsĂ„ ska anvĂ€nda logotypen för landsbygdsprogrammet 2014–2020.  Du som har fĂ„tt eller fĂ„r stöd frĂ„n programperioden 2014–2020 NĂ€r du informerar om ditt projekt eller din investering ska det framgĂ„ att pengarna kommer frĂ„n EU. Det ska finnas en EU‑logotyp som bestĂ„r av EU-flaggan tillsammans med en text. EU‑logotypen ska alltid vara synlig och ha en framtrĂ€dande plats.  Projekt eller investeringar som fĂ„r pengar frĂ„n havs- och fiskerifonden behöver varken ha EU‑logotyp eller leaderlogotyp. Men det Ă€r vĂ€rdefullt att informera om att EU Ă€r med och finansierar projekten eller investeringarna genom att anvĂ€nda EU‑logotypen för havs- och fiskerifonden och leaderlogotypen, om det Ă€r ett leaderprojekt.  I ditt beslut ser du vilka logotyper som Ă€r aktuella och som du ska anvĂ€nda.  Tryckt material Webbsidor Sociala medier DĂ„ behöver du inte anvĂ€nda EU-logotypen Material som ett projekt tar fram, men som inte innehĂ„ller nĂ„gon information, behöver inte ha med EU-logotypen eller leaderlogotypen. Kravet att hĂ€nvisa till fonden gĂ€ller till exempel inte pĂ„ mindre reklamföremĂ„l.  Logotyp för landsbygdsprogrammet Projekt eller investeringar i landsbygdsprogrammet fĂ„r pengar frĂ„n Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och dĂ€rför Ă€r det den logotypen som ska anvĂ€ndas.  Logotyp för lokalt ledd utveckling Inom lokalt ledd utveckling kan du söka stöd frĂ„n följande fyra fonder:  Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden) Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska havs- och fiskerifonden Kontakta ditt leaderkontor för att fĂ„ veta vilken fond ditt projekt tillhör. Om det Ă€r ett leaderprojekt ska Ă€ven leaderlogotypen finnas med bredvid EU-logotypen.  Kontaktlista med godkĂ€nda LeaderomrĂ„den Logotyper för nedladdning för programperioden 2014–2020 TĂ€nk pĂ„ det hĂ€r Det finns en EU-logotyp för varje fond. Du ska anvĂ€nda den EU-logotyp som gĂ€ller för den fond som du fĂ„tt pengar frĂ„n. NĂ€r du informerar om ett projekt eller en investering som Ă€r finansierade av mer Ă€n en fond, ska du anvĂ€nda dig av den gemensamma logotypen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Logotypen ska alltid placeras mot en vit bakgrund. Om andra logotyper förekommer, utöver EU-logotypen, ska EU-logotypen visas i minst samma storlek, till höjd eller bredd, som den största av de andra logotyperna. EU-logotypen fĂ„r inte Ă€ndras eller slĂ„s samman med andra grafiska element eller texter. Varje filformat finns i bĂ„de fĂ€rg och svartvit. För att ladda ner logotyper kan du behöva högerklicka pĂ„ lĂ€nkarna och vĂ€lja Spara som.  Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
LiU logo.
Jordbruksverket logo.