För att underlätta gränsöverskridande samarbeten sker standardiseringsarbete inom området i flera olika tekniska kommittéer. ISO-kommittén ISO/TC 347 "Datadriven Agrifood systems" kommer att starta en arbetsgrupp för mätningar med hjälp av satellitbaserad, UAV-baserade och markbaserade sensorer för detektering av vattenbrist. Som en del av det arbetet har även pågående standardiseringsarbete i andra kommittéer utvärderats.
I korthet fungerar internationellt standardiseringsarbete på så sätt att nationella standardiseringsorgan såsom (SIS) organiserar tekniska kommittéer som "speglar" de internationella kommittéerna i (ISO). Inom ramen för dessa drivs sedan det internationella arbetet med standarder. Inom området vattenhantering för jordbruk pågår arbete inom två olika kommittéer ISO/TC 347 "Datadriven Agrifood systems" och ISO/TC 23 "Tractors and machinery for agriculture and forestry".
Den internationella kommittén ISO/TC 347 "Datadriven Agrifood systems" speglas i Sverige av den nystartade kommittén SIS/TK 641 "Datadrivna jordbruks- och livsmedelssystem" med fokus på data och datadelning där det första plenariet (årsmötet) nyligen hållits, vilket beskrivs på Kunskapsnav för jordbrukets digitaliserings hemsida.
Den internationella kommittén ISO/TC 23 "Tractors and machinery for agriculture and forestry" speglas i Sverige av SIS/TK 228 "Lantbruksmaskiner" och på internationell nivå har standarder för bevattning och dränering tagits fram i den särskilda kommittéen ISO/TC 23/SC 18. Den första versionen för en standard för interoperabilitet inom övervakning och kontroll av bevattning, publicerades 2024 och ett slutgiltigt förslag för standardisering av bevattningsarbete finns nu publicerad under namnet .
Rent praktiskt beskriver ISO 21622 hur bevattningsledningar och slussar styrs och övervakas medan ISO 7673 kommer att beskriva hur bevattning kan prognosticeras, planeras och styras. Behovsanalysen i ISO/TC 347 indikerar att det därutöver kan finnas behov av ytterligare arbete inom:
- Detektion av vattenbrist och hur data från satellit, drönare, och markbaserade system kan användas eller integreras i beslutsstödssystem och varningssystem.
- Smart styrning av bevattningsledningar och vattenreglering i diken.
- Mätning av vattenbrist som fenotyp i grödor.
- Övergripande ramverk för att utvärdera vattenbrist och dess följder.
Arbetet i den svenska tekniska kommittén går att följa via SIS men det saknas i dagsläget medlemmar med fokus på vatten- och kartering vilket innebär att svensk representation i den föreslagna arbetsgruppen i dagsläget saknas. Forskare och företag som är intresserade av arbetet kan därför kontakta sin organisationsrepresentant eller SIS projektledare Anders Thellberg för att .