91ÊÓƵ

Avancerade rättsliga praktiker i välfärdsstaten

I projektet Avancerade rättsliga praktiker i välfärdsstaten. Om förskjutningar i rätten till bistånd för papperslösa och fattiga EU-medborgare i tre svenska kommuner (ARPIS), finansierat av FORTE, samarbetar jag med Maria Persdotter och Ulrika Wernesjö. I detta tillämpade tvärvetenskapliga forskningsprojekt har vi två syften:

För det första att utforska rättstillämpningen i tre kommuner och i förvaltningsdomstolarna avseende grundläggande sociala rättigheter för icke-svenska medborgare, genom begreppet avancerade rättsliga praktiker (ARPIS).

För det andra syftar projektet till att utveckla och pröva former för rättslig handledning för yrkesverksamma socionomer, i akt och mening att långsiktigt höja kvaliteten i socialtjänstens rättstillämpande verksamhet.

Med ARPIS avses praktiker vid rättstillämpningen som medför ett säkerställande av tillgång till basala sociala rättigheter i samhällets marginaler, antingen i det enskilda fallet eller för rättsutvecklingen generellt. Sådana praktiker kan äga rum i skilda sammanhang, och de får konsekvenser för både enskilda och rätten. Ett exempel är Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2017 ref 33 som, genom en förändrad syn på sambandet mellan socialtjänstlagen (SoL) och lag om mottagande av asylsökande m.fl., upphävde kommuners yttersta ansvar för den som saknar formellt uppehållstillstånd med behov av akut nödbistånd. Ett annat exempel är Malmö stads riktlinjer 2013 för kommunens socialtjänst att alla barnfamiljer oavsett rättslig status skulle ges stöd enligt SoL.

Den utforskande delen i detta projekt avgränsas till gruppen icke-medborgare och tre grundläggande sociala rättigheter vilka under vissa förutsättningar kan bekostas av socialtjänsten (mat, boende, grundläggande hälso- och sjukvård).

Studiens empiriska material är (1) deltagande observationer på stadsmissionen i Linköping, inklusive att stödja arbetet med att utveckla former för rättslig handledning för besökare där. Vidare (2) genomförs gruppintervjuer med socialsekreterare där på förhand konstruerade vinjetter används. Avslutningsvis (3) analyseras cirka 300 förvaltningsrättsdomar samt ca 30 domar från högsta förvaltningsdomstolen mellan åren 2007 och 2017.

Rättssäkerhet för människor på flykt

Projektet Insamling av forskningsdata för granskning av lagstiftning, lagtillämpning och rättssäkerhet för människor som sökte asyl i Sverige under perioden 2015–2017 är finansierat av FORMAS och genomförs inom ramen för forskningsinitiativet Asylkommissionen. Jag samarbetar med Sofia Häyhtiö (Mittuniversitetet), (Lunds universitet) och (Linnéuniversitetet).

Vi samlar in erfarenheter av förändringar i asylrätten för människor som sökte skydd i Sverige 2015-17. Bakgrunden är ett akut behov av att säkerställa framtida tillgänglighet av forskningsmaterial som möjliggör studier av de förändringar som genomfördes under perioden, och av förändringarnas konsekvenser för individer och samhällsinstitutioner.

Restriktiviteten i asyllagstiftningen och i mottagandet av asylsökande har motiverats med omsorg om samhällsapparaten men har fört med sig konsekvenser i form av ökande hemlöshet, kriminalisering, psykisk ohälsa, familjesplittring och fler utvisningar med inslag av våld. Dessa konsekvenser drabbar både barn, unga och vuxna. Medan asylsökande och stödpersoner själva har pekat på brister så har ansvariga myndigheter och politiker försvarat politiken.

Projektet innebär en bred insamling av flera sorters empiriskt material: genomförande av och dokumentation från lokala rådslag, intervjuer med enskilda asylsökande om deras erfarenheter av asylprocessen och asylpolitiken, insamling av fallbeskrivningar från professionella och aktörer i civilsamhället, identifiering av försök till mobilisering för att hantera förändringarna.

Bokklubb för kvinnor från hela världen

Tillsammans med (Uppsala universitet) arbetar jag med en bokklubb för kvinnor finansierad av ett stipendium från Helge Ax:son Johnsons stiftelse.