91ÊÓÆ”

05 juli 2021

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen där den tillfälliga lag som infördes 2016 ska bli permanent från och med den 20 juli. Vad kommer det ha för inverkan på rättssäkerheten, solidariteten och människors öden?

Vit skylt pÄ vÀgg med text Asyl och en pil
Foto: Pixabay

- Det finns ett vÀldigt stort problem idag vad gÀller möjligheten för mÀnniskor som tvingats pÄ flykt att sÀtta sig i sÀkerhet och skapa sig ett tryggt liv. Detta kommer bli ett Ànnu större problem nu, sÀger Anna Lundberg som Àr forskningsledare för Asylkommissionen som Àr ett samarbete mellan civilsamhÀlle, forskare och professionella.Bild pÄ Anna Lundberg, professor i vÀlfÀrdsrÀtt vid Linköpings universitetAnna Lundberg, professor i vÀlfÀrdsrÀtt vid Linköpings universitet. Foto Ulrik Svedin

Verksamheten bedriver grÀnsöverskridande forskning och studier av förskjutningar i grundlÀggande rÀttsprinciper för personer som sökt skydd i Sverige.

- Det finns en bild av invandring som ett problem, snarare Ă€n en resurs, som gör att mĂ€nniskor som flytt inte fĂ„r möjligheter att skapa sig en framtid i trygghet. Med den nya lagen kommer mĂ„nga fler Ă€n idag hamna i en lĂ„ngdragen osĂ€ker vĂ€ntan. Andra problem rör vĂ€lfĂ€rdssamhĂ€llets institutioner som kommer att dras in Ă€nnu mer i sammanhang av migrationskontroll och Ă„tervĂ€ndandepolitik. Det Ă€r orimligt att professioner som arbetar med att tillhandahĂ„lla vĂ€lfĂ€rdstjĂ€nster ska syssla med att kontrollera mĂ€nniskors rĂ€ttsliga status. Detta kommer i vissa fall leda till situationer dĂ€r exempelvis socialarbetare och lĂ€rare pressas till att agera i motsats till professionsetiska regler eller i strid med internationella Ă„taganden om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Även myndigheter som hĂ„ller pĂ„ med migrationskontroll, till exempel domstolar och Migrationsverket, kommer fĂ„ en ökad arbetsbelastning som blir kostsam.

Anna Lundberg har ocksÄ lett en statlig utredning om praktiska verkstÀllighetshinder. Det Àr nÀr det finns nÄgon form av hinder som gör det praktiskt omöjligt att utvisa en person, trots ett utvisningsbeslut. SjÀlva situationen kallas ofta för limbo. Det Àr att vara fast i en obegriplig moment 22-situation dÀr du varken kan ta dig fram eller tillbaka, varken in eller ut. Och vad du Àn gör finns inget nÀsta steg, ingen möjlighet att pÄverka.

StĂ„ende man som tittar i sin telefon, vid sidan om trĂ€nar en annan manUmed Sultanov Foto Annelie NorbergUmed Sultanov Ă€r 27 Ă„r och har vĂ€ntat i 10 Ă„r pĂ„ att nĂ„got ska hĂ€nda, sĂ„ att han kan gĂ„ vidare med livet. Hela sin ungdom har han vĂ€ntat, arbetat och gjort rĂ€tt för sig i Sverige. Men han kan inte söka till högskola eller komvux, inte swisha, inte hĂ€mta medicin pĂ„ apotek och sĂ„ vidare. För det mĂ„ste man ha ett ID och vara svensk medborgare. Varken Sverige, hans hemland eller nĂ„got annat land vill ha honom


Hör mer om regler som pÄverkar mÀnniskors öden i podcasten Fakultet

I podcasten Fakultet, sĂ€song 3, avsnitt 3 ”Fast i en mardröm- om den svenska asylrĂ€tten” sĂ€tter producenten och programledaren Annelie Norberg fokus pĂ„ den moment 22-situation som en del asylsökande i Sverige hamnar i.

Hör Anna Lundberg som Àr professor i VÀlfÀrdsrÀtt vid Linköpings universitet, och en av landets ledande experter pÄ svensk migrationslagstiftning. Hon berÀttar om sin forskning om de faktiska konsekvenserna av den svenska asylprocessen, för enskilda och för samhÀllet.

Möt ocksÄ Umed Sultanov som befunnit sig i en moment 22-situation i 10 Är och inte kan se hur han kan ta sig ur den med de regler som finns nu.

Fakultet frÄn LiU - ett digitalt alternativ till Almedalsveckan, i dina lurar.

Publikation

Omslag för publikation ''
Anna Lundberg (2020)

Retfærd: Nordisk Juridisk Tidsskrift , Vol.3 , s.13-31

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.