Eleni Stavrinidou tog sin kandidatexamen i fysik 2008 frĂ„n Aristoteles universitet i Thessaloniki (Grekland) och sedan sin magisterexamen i nanoteknik frĂ„n samma universitet 2010. Hon gick sedan med i gruppen George Malliaras vid Institutionen för bioelektronik vid Ecole Nationale SupĂ©rieure des Mines de Saint-Ătienne (Frankrike) dĂ€r hon avslutade sin doktorsexamen i mikroelektronik 2014. Hennes arbete dĂ€r fokuserade pĂ„ att förstĂ„ och konstruera jontransport i ledande polymerer.
Stavrinidou började sedan pĂ„ Laboratory of Organic Electronics (LOE) vid Linköpings universitet som postdoktor i samarbete med Magnus Berggren och Daniel Simon. Under sin post-doc utvecklade hon organiska elektroniska enheter integrerade i levande vĂ€xter, och introducerade konceptet elektroniska vĂ€xter. 2016 fick hon ett Marie SkĆodowska-Curie Fellowship.
2017 blev Stavrinidou bitrĂ€dande professor i organisk elektronik vid Linköpings universitet och etablerade gruppen Electronic Plants. Hon fick flera anslag, bland annat ett VetenskapsrĂ„dets startstipendium och ett EU FET-OPEN-anslag som hon var koordinator. 2020 blev hon docent och docent i tillĂ€mpad fysik. Samma Ă„r tilldelades hon Stiftelsen för Strategisk Forsknings framtida forskningsledares anslag. 2021 blev Eleni Stavrinidou Associated Group Leader vid . Samma Ă„r tilldelades hon ERC-Staring Grant. Stavrinidou Ă€r mottagare av LâORĂAL-UNESCO For Women in Science-priset i Sverige (2019) och Tage Erlander-priset för naturvetenskap och teknik frĂ„n Kungliga Vetenskapsakademien (2023). 2023 blev Stavrinidou senior docent i bioteknik.
Stavrinidous forskning drivs av bÄde samhÀlleliga behov och vetenskaplig nyfikenhet. FrÄn ena sidan Àr hennes vision att utveckla teknologier som kommer att möjliggöra nya upptÀckter inom vÀxtvetenskap som kan leda till mer hÄllbar livsmedelsproduktion och till vÀxter som kan frodas i det förÀnderliga klimatet. FrÄn andra sidan förestÀller hon sig utvecklingen av en nÀsta generations teknologi som bygger pÄ sammanslagning av levande och artificiella komponenter, vilket möjliggör nya tekniska koncept men ocksÄ ökar sofistikeringen av vÄr kommunikation med den biologiska vÀrlden.
Eleni Stavrinidou Foto Thor Balkhed