91ÊÓÆ”

freny92

Fredrik Nyström

Professor

Jag forskar om riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Jag undersöker hur blodsockerreglering, blodfetter, bukfetma och andra riskfaktorer påverkas av vad vi äter och dricker och hur vi tränar eller fryser.

Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes

Hur påverkar vår kost, träning och andra livsstilsfaktorer risken för att vi ska drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, fetma eller diabetes?

Min aktuella forskning handlar till stor del om riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes.

Jag har undersökt effekter av att äta stora mängder snabbmat under fyra veckor, en studie som genererat såväl drygt 10 vetenskapliga publikationer såsom TV projekt med BBC (Why are thin people not fat?). Jag har studerat ökat intag av rödvin i en lottad och förhållandevis stor studie där också alkohol”mängd” (etyglukuronid) i håret undersökts. Senare analyser från samma undersökning visade att blodprovet fosfatidyletanol också är ett mycket känsligt sätt att beräkna mer långsiktigt alkoholintag. Vidare har jag undersökt överintag av hamburgare ihop med träning samt blåbärstillskott ihop med löpträning och dessutom har smågodis i stora mängder visat sig mindre bra att höja metabolismen än jordnötter. Mina senare studier berör hemblodtryck i SCAPIS Linköpings kohort (ca 5000 personer från Linköping) där vi visat att det är mycket vanligt att blodtrycket överskattas på mottagningen jämfört med hemma, särskilt hos kvinnor. Detta leder till stor risk för att felaktigt få diagnosen hypertoni.

Jag har utfört en studie där vi visade att regelbundet frysande ökade kroppens energiförbrukning och att detta mycket sannolikt är en följd av att man ökar mängden brun fettväv som bränner fettsyror och socker och därmed skapar värme inne i kroppen.

I en aktuell lottad studie visade jag att stora mängder nikotin från snus har mycket små effekter akut på kroppens metabolism. Det blev en stegring i blodtryck och stresshormonet kortisol som var tämligen likartad den man får av koffein. I samma studie kunde vi också visa att ett glas rödvin till en stor måltid sänkte blodsockret jämfört med att dricka rött vin utan alkohol. Dessutom så ökade energiförbrukningen av alkoholen i rödvinet, något som passar med att det inte blev någon viktuppgång i min tidigare här omnämnda 3 månaders studie av ett till två glas rödvin per dag jämfört med total alkohol absintens under samma tid.

Just nu undersöker vi om metabola riskfaktorer blir bättre om man slutar att snusa. Vi hoppas bli klara med studien i vår.


Korta fakta om mig

CV

  • 1988 lĂ€karexamen i Uppsala, 1996 fĂ€rdig dubbelspecialist i endokrinologi och internmedicin, Linköping
  • 1997 Disputation (Ambulatorisk blodtrycksmĂ€tning och det metabola syndromet)
  • 1997–99 Postdoc pĂ„ National Institute of Health, NHLB i USA via amerikanskt stipendium. Studerade molekylĂ€rbiologiska tekniker.
  • 1999 Stipendium frĂ„n SSMF som möjliggjorde fortsatt forskning parallellt med kliniskt arbete. Mina tre första doktorander disputerade alla tre pĂ„ projekt som innefattade den i Linköping utvecklade tekniken att transfektera primĂ€ra humana fettceller sĂ„ att molekylĂ€rbiologiska metoder blev möjliga att anvĂ€nda.
  • 2002 Docent
  • 2008 Professor i Internmedicin, sĂ€rskilt endokrinologi. NĂ€r detta skrivs har jag ca 150 publicerade vetenskapliga originalartiklar och jag har huvudhandlett 8 forskarstuderande till disputation.
  • Jag Ă€r Ă€mnesföretrĂ€dare för Internmedicin inklusive endokrinologi och diabetologi samt lungsjukdomar.

Övriga uppdrag

  • Jag har deltagit i två SBU-utredningar (Hemblodtryck resp. Mat vid fetma).
  • Jag har undervisar på ett flertal terminer på Läkarprogrammet vid Linköpings universitet och är medförfattare och redaktör för åtskilliga läroböcker.
  • Jag har gett ut tre populärvetenskapliga böcker: ”Ät upp till bevis”, ”Radikalt lagom” samt "".

Publikationer

2025

Peder af Geijerstam, Annelie Joelsson, Karin Rådholm, Fredrik H Nyström (2025) Harm Reduction Journal, Vol. 22, Artikel 54 (Artikel i tidskrift)
David Kylhammar, Fredrik Nilsson, Petter Dyverfeldt, Filip Hammaréus, Lena Jonasson, Aleksandra Krynska, Marcus Lindenberger, Lennart Nilsson, Fredrik H Nyström, Chiara Trenti, Jan Engvall, Eva Swahn (2025) Heart (Artikel i tidskrift)
John Cederqvist, Karin Rådholm, Fredrik H Nyström, Jan Engvall, Sara Bergstrand, Ingemar Fredriksson, Tomas Strömberg, Carl Johan Östgren (2025) Cardiovascular Diabetology, Vol. 24, Artikel 86 (Artikel i tidskrift)
Bruna Gigante, Qiaosen Chen, Harry Bjorkbacka, Elias Bjornson, Jonas Brinck, Elin Chorell, Demir Djekic, Andreas Edsfeldt, Gunnar Engstrom, Jan W. Eriksson, Anders Gottsater, Anders Gummesson, Emil Hagstrom, Ulf Hedin, Tomas Jernberg, Nina Johnston, Lennart Nilsson, Fredrik H Nyström, Julia Otten, Annika Rosengren, Stefan Soderberg, Jenny Theorell Haglow, Carl Johan Östgren (2025) International Journal of Cardiology, Vol. 419, Artikel 132698 (Artikel i tidskrift)

2024

Lee Ti Davidson, Jan Engvall, Ioana Simona Chisalita, Carl Johan Östgren, Fredrik Nyström (2024) Cardiovascular Diabetology, Vol. 23, Artikel 200 (Artikel i tidskrift)

Forskning om riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes

Övrig forskning

Forskning om diabetes typ 2, brunt fett och högfettskost.

Tillsammans med professorerna Carl Johan Östgren och Toste LĂ€nne har jag startat en prospektiv undersökning av olika riskfaktorer vid typ 2 diabetes och detta har gett upphov till flera publikationer och avhandlingar (se CARDIPP projektet ovan).

Högfettskost jÀmfört med tallriksmodellen vid typ 2 diabetes

Min senaste kliniska doktorand Hans Guldbrand har undersökt effekterna av högfettkost jÀmfört med traditionell tallriksmodell vid typ 2 diabetes. SÄvÀl bÀttre blodsocker, bÀttre blodfetter, mindre inflammation och högre skattad livskvalitet kunde ses hos de som lottats till högfettkost (vilken ocksÄ innebar en större andel kalorier frÄn mÀttat fett). I en undersökning av de mer akuta effekterna av olika koster vid typ 2 diabetes fann ocksÄ Guldbrand att en enstaka stor mÄltid till lunch (ingen frukost) uppvisade fördelar för patienter med typ 2 diabetes.

Kyla och brunt fett

Aktuella studier just nu innefattar akuta effekter av löpning samt akuta effekter av kost och mÄltidsfördelning pÄ lipider och metabolism. Just nu studeras ocksÄ effekten av kyla och köldvÀstar pÄ metabolismen samt den energislukande bruna fettvÀven som skapar vÀrme. I ett randomiserat upplÀgg har överintag av frukt jÀmfört med nötter undersökts under hösten 2014 och publicerades nyligen i PLOS ONE. I studien kunde vi visa att nötter höjde metabolismen mer effektivt Àn frukt.

Scapis och Cardiodiet-projektet

En stor undersökning av prognostisk betydelse av hemblodtryck i SCAPIS-projektet i Linköping startades under hösten 2015. Vi har visat i en tidigare studie (Cardipp) att stegrat diastoliskt blodtryck vid uppresning Àr en gynnsam prognostisk faktor. Jag har nu fÄtt forskningsmedel frÄn bl.a. FORSS för en studie dÀr medelhavskost med lÄgt intag av kolhydrater jÀmförs med traditionell lÄgfettkost enligt Nordiska NÀringsrekommendationer (NNR). Denna studie görs i samarbete med kardiologerna Lena Jonasson, Eva Swahn, Magnus Janzon och Jan-Erik Karlsson (kollegor i Linköping, Norrköping och Jönköping). Studien kallas "Cardiodiet".

Cirkulation och metabolism

Cirkulation och metabolism - CircM

CircM är ett styrkeområde och ett forskningsnätverk för forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland inom forskningsområdet cirkulation och hjärt-kärlrelaterade metabola riskfaktorer.

Undervisning

Kollegor

Nyheter

Organisation