Funktionsnedsättning och samhälle är ett tvärvetenskapligt ämne där vi undersöker funktionsnedsättning och funktionshinder med ett biopsykosocialt synsätt. Det innebär att biologiska, psykologiska och sociala faktorer samverkar och bidrar till uppkomsten av ett funktionshinder. Mer specifikt innebär det att en funktionsnedsättning på den biologiska/kroppsliga nivån endast manifesteras som ett funktionshinder i en omgivning som inte är anpassad till individens befintliga funktioner. För att kunna förstå uppkomsten av funktionshinder krävs det medarbetare från olika discipliner, vilket är tydligt på vår avdelning där jag med min bakgrund som medicinsk biolog samarbetar med kollegor som är logopeder, audionomer, kognitionsvetare, arbetsterapeuter, psykologer och ingenjörer.
Forskning
Min forskningsverksamhet är inom Funktionsnedsättning och samhälle där mitt fokus ligger på kognitiv hörselvetenskap och neurovetenskap. Mitt främsta intresse är hur hjärnan bearbetar kognitivt belastande uppgifter hos personer med hörselnedsättning och dövhet. Nedan beskriver jag min forskning, som kan sammanfattas i tre huvudsakliga områden.
Kognition under utmanande förhållanden
Kraven på kognitiv förmåga ökar både när uppgifter blir svårare och när det finns störmoment i form av t.ex. visuellt eller auditivt brus (oljud). Hur ökad uppgiftssvårighet påverkar hjärnan hos teckenspråkiga individer har jag studerat tillsammans med medarbetar på University College of London i ett fMRI-studie om arbetsminne (Cardin et al., 2018) samt tillsammans med medarbetare i Linköping i ett projekt om arbetsminne i visuellt brus (Andin et al., 2021). I det sistnämnda använde vi fMRI för att undersöka både ökad minnesbelastning och visuellt degraderat stimulusmaterial (visuellt brus) samt hur dessa interagerar. I båda dessa studier är vi intresserade av hur hjärnan fungerar hos personer med dövhet vid utförande av kognitivt krävande uppgifter. I en fMRI-studie på personer med normal hörsel undersöker vi hur olika nivåer av auditivt brus påverkar språkförståelse. Den studien drivs av Carine Signoret. Ur dessa två projekt har ett nytt projekt uppstått där vi undersöker hur auditiv och visuellt brus påverkar bearbetning av språk hos personer som talar både tal- och teckenspråk. Detta projekt drivs framför allt av doktorand Cristina Tobías.
Auditivt brus kan även vara kognitivt utmanande för andra grupper. I ett projekt, som drivs av doktorand Isabella Ström, undersöker vi hur auditivt brus påverkar läs- och hörförståelse hos mellanstadiebarn. Målet är att undersöka hur olika typer av brus påverkar läs- och hörförståelse samt om det finns grupper av barn om är särskilt känsliga för störande ljud.
En annan typ av kognitiv utmaning kommer från mental trötthet (fatigue), som tillexempel kan uppstå som följd av hjärnaskada eller postcovid. I ett forskningsprojekt som drivs av doktorand Agnes Andersson och Ulrika Birberg-Thornberg vid avdelningen för rehabiliteringsmedicin i Linköping, undersöker vi hur kognitiva funktioner påverkas av fatigue och hur/om fatigue kan undersökas med objektiva mått.
Matematik i den teckenspråkiga hjärnan
Matematik i den teckenspråkiga hjärnan är ett område jag började undersöka i mitt doktorandprojekt. Detta projekt ledde till den första fMRI-studien någonsin där aritmetik hos teckenspråkiga döva undersöks (Andin et al, 2019). I den studien kunde vi visa att döva teckenspråkiga använder delvis andra områden i hjärnan när de utför aritmetiska uppgifter, trots att de var lika bra på att lösa uppgifterna.
Det projektet följdes sedan upp av ett VR-finansierat forskningsprojekt där jag i två studier undersöker aritmetik respektive geometri i populationen vuxna teckenspråkiga döva. I studien om aritmetik (Andin et al., 2022) visade vi att skillnaderna mellan döva och hörande inte var så stora, men att döva aktiverade främre delarna av hjärnan (inferior frontal gyrus) i mindre utsträckning än hörande men att de hade starkare koppling mellan denna del och en del lite längre bak i hjärnan (temporalloben).
Hörselnedsättning, emotion och kognition
Hörselnedsättning kan påverka möjligheten att uppfatta känslouttryck i talat språk. I ett forskningsprojekt som drivs av doktorand Mattias Ekberg undersöker vi olika aspekter av hörselnedsättning, hörapparatanvändning och akustiska parametrar på emotionsbearbetning.
Inom n200-studien, som leds av Jerker Rönnberg, har jag undersökt sambandet mellan hörselnedsättning, skador på de yttre hårcellerna och fonemidentifikation.
I ett nystartat projekt, med finansiering från Forte, undersöker vi hur distansarbete under covid19-pandemin påverkat delaktighet på arbetsplatsen för personer med hörselnedsättning och dövhet. Projektet leds av Elisabeth Ingo och är ett samarbete med Hörselbron (Hörselskadades riksförbunds forskningsinstitut).
Undervisning
Min utgångspunkt är att lärandeprocessen på alla våra utbildningar bör vara ett gemensamt ansvar för studenten och läraren. Detta ansvar bör bygga på ömsesidig respekt mellan lärare och student för att underlätta för studenten att bidra till sitt eget lärande. Mitt mål som lärare blir därmed att stimulera till komplext och reflekterande tänkande inom för studenten relevanta områden.
Min pedagogiska bakgrund är inom problembaserat lärande (PBL) där fokus ligger på att lära utifrån egenformulerade problem inom specifika ramar. Det är en pedagogisk modell som jag gärna använder i min undervisning. Även vid mer traditionell undervisning försöker jag stimulera studenterna att angripa problem från olika håll, uppmana dem till att läsa olika litteratur för att hitta svar på sina frågor och understryka att det är den övergripande förståelsen snarare än att kunna rabbla fakta som är det viktiga (även om det är bra att kunna en del fakta också) och att läraren inte innehar den enda rätta synvinkeln. Detta synsätt understryks och blir tydlig för studenterna genom att försöka skapa en tydlig röd tråd genom varje kurs och visa på tydliga kopplingar till andra delar i utbildningen.
Jag bedriver undervisning inom flera olika ämnesområden, främst inom funktionsnedsättning och samhälle, neurovetenskap och kvantitativ metod (statistik). Inom funktionsnedsättning och samhälle samt neurovetenskap undervisar jag på grundläggande, avancerad och forskarutbildningsnivå och inom kvantitativ metod på grundläggande och avancerad nivå.
För närvarande är jag kursansvarig och examinator på följande kurser:
- Funktionsnedsättning och samhälle 2, 30 hp (fristående kurs)
- Kognitionspsykologi 2 – Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 7,5 hp (psykologprogrammet)
- Forskningsmetodik och statistik, 9 hp (kognitionsvetarprogrammet)
- Vetenskapsteori och forskningsmetod – Statistik för lärare, 7,5 hp (masterprogrammet i pedagogiskt arbete & fristående kurs)
- Funktionsnedsättning och samhälle, 7,5 hp (forskarutbildningskurs)
- Introduction to brain imaging, 3 hp (forskarutbildningskurs)
Övriga uppdrag
- Studierektor för funktionsnedsättning och samhälle (tidigare handikappvetenskap)
- Ledamot i filosofiska fakultetens kursplanenämnd
- Suppleant i styrelsen för Institutionen för beteendevetenskap och lärande