Människors dagliga aktiviteter kan var för sig tyckas ha liten betydelse för användning av resurser och miljöpåverkan men effekten av många människors små aktiviteter är stor. Det går inte att bortse från de världsomspännande miljöproblemen som orsakas av användning av fossila bränslen för uppvärmning av bostäder, matlagning och transporter.
Strukturer och system på samhällsnivå kan stödja eller hindra
Mitt forskningsintresse är att utifrån kunskap som grundas i ett underifrånperspektiv på människors vardagsliv studera de aggregerade aktivitetsmönster som uppstår när många människors aktiviteter betraktas på samhällsnivå med särskild betoning på sådana aktiviteter som har betydande miljökonsekvenser. Ett sådant forskningsintresse kan misstas för att lägga över ansvaret för att leva miljöriktigt och energisnålt på de enskilda människorna. Så är inte fallet. Istället ser jag kunskap om hur människor faktiskt lever sina liv som ett oundgängligt underlag för att förstå vilka hinder som samhälleliga strukturer och system utgör för att människor ska kunna leva på ett mer socialt och ekologiskt hållbart sätt. Vilken roll spelar organisering av och ansvar för återvinning, energiförsörjning, transporter, bostäders utrustning med apparater, lokalisering av bostäder, arbetsplatser och samhällsservice för hållbarhet i dess olika bemärkelser? För att svara på detta behövs kunskap om hur människor i sin vardag kan navigera i tid och rum mellan de olika platser som de behöver besöka för att genomföra viktiga vardagsaktiviteter.
Utgångspunkt för studier av energianvändning
Min forskning handlar för närvarande om energianvändning på hushållsnivå och dess effekter på aggregerad nivå. Då behöver man veta vem som genomför vilka aktiviteter. Det är alltid enskilda personer som utför aktiviteter, men resultaten av aktiviteterna kan förstås komma flera hushållsmedlemmar till godo, som till exempel om en person lagar mat för alla medlemmar i ett flerpersonshushåll. Därför behövs metoder och begrepp som gör skillnad på hushållsmedlemmarna som individer och hushållet som helhet och jag arbetar på att utveckla sådana.
Tidigare studier
Jag har studerat arbetsorganisation i bilfabriker och mejerier, verksamhetsorganisation inom bilindustri och mejeriindustri, aktiviteter under lärares arbetsdagar och arbetsdelning i hushåll.
Alla mina studier är inspirerade av det tidsgeografiska synsättet, vars främsta grundantagande är att se människan som en odelbar individ vilket gör traditionella socioekonomiska kategoriseringar problematiska. Jag har också utvecklat begrepp och metoder inom det tidsgeografiska synsättet, främst en tidsgeografisk dagboksmetod. Dagboksmetodens utgångspunkt är att människor genomför aktiviteter som på något sätt är meningsfulla för dem och att aktiviteternas tidsmässiga ordning har betydelse för om människorna kan fullfölja sina projekt eller inte.
Den tidsgeografiska dagboksmetod som jag utvecklat används bland annat inom arbetsterapi, psykiatri och socialt arbete och energiforskning. Den ger en bild av vardagen som de som skrivit tidsdagbok känner igen sig i och som kan användas för reflektion och förändringsarbete både för enskilda människor och organisationer.
Se dokumentärfilmen "Konsten att bygga en bil i Volvo Uddevallaverken"