För att förstÄ och bemöta komplexa hÀlsoutmaningar behövs inte bara biomedicinska perspektiv. Vi behöver ocksÄ förstÄ existentiella, filosofiska, socio-kulturella och biopolitiska dimension av sjukdom, lidande och hÀlsa. Medicinens fenomenologi och kritisk medicinfenomenologi Àr filosofiska forskningsfÀlt vÀl passade för att undersöka hur sjukdom, förlust, lidande, smÀrta, socio-kulturella normer, medicinska diagnoser och medicinska tekniker kan forma vÄra sÀtt att se, förstÄ och erfara oss sjÀlva, andra och den vÀrld vi lever. FrÄn medicinsociologiskt hÄll finns ocksÄ ett intresse för normer om kroppar, medicinska diagnoser och tekniker.
Jag har en tvÀrvetenskaplig bakgrund med fokus pÄ medicinens filosofi och etik, empirisk filosofi och till viss del ocksÄ medicinsociologi. Kvalitativ fenomenologisk filosofi Àr en av metoderna inom fÀltet empirisk filosofi som jag arbetar med. Det innebÀr en kombination av metoder och perspektiv frÄn kvalitativ forskning och fenomenologisk filosofi, vÀl lÀmpad att undersöka hur sjukdom, normer, eller medicinska diagnoser kan forma individens sÀtt att se och uppleva den egna kroppen och omvÀrlden.
En stor del av min forskning Ă€r tvĂ€rvetenskaplig. Jag kombinerar exempelvis medicinfilosofi med insikter och metoder frĂ„n medicinsociologi och teknik- och vetenskapsstudier för en förstĂ„else av medicinska praktiker, diskurser, sjukdomserfarenheter och subjektsformering, dvs hur individer formas som subjekt. I tvĂ„ pĂ„gĂ„ende bokprojekt undersöker jag hur kritisk fenomenologi och feministiska vetenskapsstudier kan kombineras i undersökningar av subjektivitet, normer om kroppar, handlingsutrymme och kunskapsproduktion i hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Dessa perspektiv stĂ€ller olika frĂ„gor och anvĂ€nder sig av olika metoder för att besvara frĂ„gorna, men delar intresset för subjektivitet, normer, vĂ€rderingar och kunskapsproduktion. Vidare arbetar jag med etiska aspekter av utvecklande och anvĂ€ndande av medicinsk teknik och terapi. Den hĂ€r sidan av min forskning kan bĂ€st beskrivas som tvĂ€rvetenskaplig medicinsk humaniora och bioetik. Den bidrar med en fördjupad förstĂ„else av existentiella, etiska och samhĂ€lleliga aspekter av medicin och vĂ„rd â aspekter som vi behöver förstĂ„ för att möta komplexa, globala, nationella eller lokala hĂ€lsoutmaningar.
Jag Àr ocksÄ forskningsledare för projektet Biomedicine, Clinical Knowledge, and the Humanities in Collaboration: A Novel Epistemology for Radically Interdisciplinary Health Research and Policy-Work on Post-Covid-19 Syndrome, finansierat av VetenskapsrÄdet. TvÀrvetenskaplig forskning som kombinerar medicinsk humaniora och biomedicin Àr fortfarande ovanligt, men i det hÀr projektet arbetar forskare med mycket olika bakgrund tillsammans. Vi undersöker och utarbetar metoder för att kombinera perspektiv och analyser frÄn medicinsk humaniora och rehabiliteringsmedicin, neuroradiologi och neurobiologi för att bÀttre förstÄ nya sjukdomar som postcovid. Som ett exempel kombinerar vi kvalitativ fenomenologisk analys av patienters erfarenhet av extrem trötthet vid postcovidsyndrom med bland annat neuroradiologisk analys av magnetröntgenbilder. Vi undersöker ocksÄ kunskapsteoretiska utmaningar med den hÀr sortens tvÀrvetenskap.
I tidigare forskningsprojekt har jag undersökt etiska, filosofiska och socio-kulturella aspekter av klimatförÀndring med fokus pÄ hur dessa pÄverka hÀlsa, reproduktionsteknologier, organdonation och demens. De empiriska fÀlten har pÄ sÄ sÀtt skiftat, men genomgÄende för min forskning Àr teman som levd erfarenhet av sjukdom, smÀrta och hÀlsa, subjektivitet och intersubjektivitet, kroppslighet, normer om kroppar och handlingsutrymme i sjukvÄrdssammanhang, liksom hur epistemologiska perspektiv och val av metoder i medicinsk humaniora liksom biomedicin formar den kunskap som skapas. Jag har bland annat lett forskningsprojekt som undersökt normer om förÀldraskap och förÀldrars erfarenheter av att donera en njure till det egna barnet liksom hur normer om kön uttrycks och kan komma att bidra till beslut om könskirurgi nÀr ett barn föds med s.k. oklart kön. Min forskning har ocksÄ undersökt kroppsliga och relationella aspekter av autonomi, villkor för en global bioetik och hur smÀrta och sjukdom kan forma kroppsligt sjÀlvmedvetande.
Internationell erfarenhet och samarbetspartners
Jag har varit gĂ€stforskare i andra lĂ€nder, i olika perioder. Jag har varit Pro Futura Fellow vid Cambridge University (2014/2015) som en del av ett femĂ„rigt Pro Futura Scientia Fellowship vid the Swedish Collegium for Advanced Study, postdok och âinternâ vid VĂ€rldshĂ€lsorganisationen, GenĂšve (2005) och gĂ€stforskare vid Cardiff University (2000/2001). Till mina centrala internationella samarbetspartners hör kollegor vid the Institute for Medical Humanities, Durham University.