91ÊÓÆ”

17 oktober 2022

Konferensen Futures Ahead stärkte medicinsk humaniora både nationellt och internationellt. Konferensen visade den stora potential fältet har, dess betydelse och det stora engagemang som finns inom det.

Harald Wiltsche, Ericka Johnson, Richard Levi och Kristin Zeiler vid ett skrivbord.
Panelsession med professor Harald Wiltsche, professor Ericka Johnson, professor Richard Levi och professor Kristin Zeiler, Linköpings universitet. Fotograf: Magnus Johansson

Konferensen anordnades av Centrum för medicinsk humaniora och bioetik (CMHB) vid Linköpings universitet. Den var ursprungligen tĂ€nkt att Ă€ga rum 2020 men sköts upp pĂ„ grund av pandemin. Den 15–17 juni 2022 kunde den dock Ă€ntligen genomföras och forskare inom humaniora, samhĂ€llsvetenskap och medicin trĂ€ffades i Linköping för att diskutera möjligheter till samarbeten, gemensamma mĂ„l och utmaningar inom fĂ€ltet medicinsk humaniora.

– Det blev en stor succĂ©! Engagerade deltagare, intressanta presentationer, flera internationella deltagare som möjliggjorde mĂ„nga nĂ€tverksmöjligheter, och ett smidigt arrangemang, sĂ€ger arrangören Lisa Guntram, koordinator för CMHB.

ForskningsomrÄdet medicinsk humaniora omfattar inkluderar tvÀrvetenskapliga liksom mer disciplinÀra humanistiska och samhÀllsvetenskapliga studier av medicin. En utgÄngspunkt Àr att sociokulturella, etiska och politiska aspekter pÄverkar utvecklingen och anvÀndningen av medicinsk teknik och produktionen av medicinsk kunskap, och att sÄdan teknik och kunskapsproduktion ocksÄ vÀcker sociokulturella, etiska och politiska frÄgor. FÀltet undersöker ocksÄ upplevelser av sjukdom, lidande samt kroppsliga och funktionella variationer och de existentiella frÄgor sÄdana upplevelser kan vÀcka. SÄdana studier lyfter ocksÄ ofta frÄgor om mening, subjektivitet, handlingsutrymme, etik och makt.

Covid-19-pandemin har vÀckt etiska, filosofiska och sociokulturella frÄgor som togs upp under konferensen. VÀrldshÀlsoorganisationen har ocksÄ identifierat flera globala hÀlsoutmaningar, inklusive utbrott av smittsamma sjukdomar och humanitÀra kriser orsakade av miljöföroreningar och klimatförÀndringar.

– Anledningarna till samarbete mellan medicin, samhĂ€llsvetenskap och humaniora har aldrig varit fler. En central idĂ© med konferensen Ă€r dĂ€rför att möjliggöra samarbete och uppmuntra forskningsfrĂ„gor som uppstĂ„r i sjĂ€lva skĂ€rningspunkten mellan humaniora, samhĂ€llsvetenskap och medicin, sĂ€ger Kristin Zeiler, förestĂ„ndare för CMHB.

Jonathan Metzl framför en projektor under sin presentation.Jonathan Metzl utgick frĂ„n sin bok "Dying of Whiteness: Racial Resentment, and the Politics of the Pandemic" under sin Keynote. Foto Magnus Johansson En av huvudtalarna vid konferensen var Jonathan Metzl, professor vid Center for medicine, health, and society vid Vanderbilt University. Med utgĂ„ngspunkt i sin bok ”Dying of Whiteness: Racial Resentment, and the Politics of the Pandemic”, talade Metzl om rasistisk förbittring och dess inverkan pĂ„ folkhĂ€lsan. Med hjĂ€lp av systematisk analys av hĂ€lsodata visade Metzl hur Donald Trumps politik har gjort livet mindre hĂ€lsosamt, hĂ„rdare och kortare i den "vita" befolkningen som stödde den.

– I slutĂ€ndan visar det hur mycket ”white America” skulle gynnas av att betona samarbete, snarare Ă€n att jaga falska löften om överhöghet, sĂ€ger Metzl.

Finns det nÄgot andra lÀnder kan lÀra av din forskning?
– Krafterna som splittrar mĂ€nniskor Ă€r vĂ€ldigt starka just nu. Mitt bĂ€sta tips skulle vara att inte bara lita pĂ„ att sunt förnuft kommer att segra. Arbeta förebyggande och med en bra strategi för att förhindra att krafterna som spelar pĂ„ mĂ€nniskors rĂ€dslor vinner i slutĂ€ndan.

Ett par glasögon framför den del av utstÀllningen som visar en enkÀt om exempelvis hur mÄnga badrum en elev har.UtstÀllningen "Norm Critical Design and Medical Humanities" visualiserar ett forskningsprojekt dÀr undersökningar gjorda bland skolbarn för att utvÀrdera deras psykiska hÀlsa undersöktes. Foto Magnus Johansson PÄ konferensen hölls Àven en utstÀllning om normkritisk design och medicinsk humaniora skapad av bland andra Anna Isaksson och Emma Börjesson vid Högskolan i Halmstad. UtstÀllningen visualiserar ett forskningsprojekt dÀr enkÀtundersökningar gjorda bland skolbarn för att utvÀrdera deras psykiska hÀlsa undersöktes. Forskningsprojektet, utfört av Anette Wikström och Kristin Zeiler vid Linköpings universitet, undersökte vilken effektfrÄgorna hade pÄ de som besvarade dem och vilka tankar enkÀten vÀckte.

EnkĂ€ten Ă€r frĂ„gor pĂ„ ett papper, men hur pĂ„verkar de dem som svarar? Vi har visualiserat frĂ„gorna med hjĂ€lp av medicinska instrument. Ta frĂ„gan "Hur uppfattar du din kropp?", som undersökningen ber dig betygsĂ€tta som "lagom", "för smal", "alldeles för tjock". Kanske har eleven som fĂ„r den hĂ€r frĂ„gan inte tĂ€nkt pĂ„ det alls tidigare. I det hĂ€r fallet har vi avbildat frĂ„gan med ett medicinskt mĂ„ttband som har olika fĂ€rger – för att illustrera normen sĂ„ att sĂ€ga, sĂ€ger Emma Börjesson.

Anna Isaksson och Emma Börjesson.Anna Isaksson och Emma Börjesson. Foto Magnus Johansson Konferensen lockade cirka 80 deltagare under tre dagar och enligt arrangörerna blev deras vision verklighet.

– Den hĂ€r konferensens mĂ„l var att stĂ€rka den medicinska humaniora nationellt och internationellt. Vi har tydlig sett den stora potentialen inom fĂ€ltet och betydelsen av det sĂ„vĂ€l som det stora engagemang som finns inom det, sĂ€ger Lisa Guntram.

Vad var bÀst?
– Den engagerade och vĂ€nliga atmosfĂ€ren som rĂ„dde under konferensen men ocksĂ„ att kunna trĂ€ffas personligen och ha inspirerande diskussioner om medicinsk humaniora frĂ„n olika synvinklar.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.