De statsvetenskapliga perspektiven lyfter fram sÄdant som förhandlingsspel mellan aktörer och lÄngsiktig pÄverkan genom nya idéer och/eller processer som följer vissa spÄr. Tolkningarna av situationen har ofta sin grund i perspektiv frÄn nationalekonomi, sociologi eller filosofi. De politiska konfliktlinjerna kan gÄ mellan ideologier och partier, men ocksÄ mellan nivÄer i det politiska systemet och mellan politikomrÄden inom varje nivÄ. Teorierna ger en hjÀlp att förstÄ det komplexa politiska systemet.
Ett sÀrskilt intressant exempel pÄ global politik Àr FN:s hÄllbarhetsmÄl (globala mÄl, Agenda 2030), som alla vÀrldens lÀnder har enats om. MÄlen handlar om hÄllbar utveckling, vilket utgör en motsÀgelsefull mix av politik för tillvÀxt, vÀlfÀrd och samtidigt skydd av miljö och klimat. I en bok har jag visat hur mÄlen kan tolkas som en strategi för fattiga lÀnders utveckling och hur de kan förstÀrkas som en lÀrande politik för global utveckling. (Niklasson, Lars 2019: Improving the Sustainable Development Goals. Strategies and the Governance Challenge, London: Routledge).
FN:s hÄllbarhetsmÄl stÄr i centrum för EU:s bistÄndspolitik, men verkar inte ha nÄgon större betydelse. Jag har skrivit om att EU har mycket höga mÄlsÀttningar men att dessa vilar pÄ svag grund, trots stora ekonomiska bidrag till lÀnder i Afrika (Niklasson, Lars 2024: The European Union, Africa and the Sustainable Development Goals: From High Ambitions to Weak Implementation, Lanham, MD: Lexington Books).
En förklaring ligger i att relationen mellan givare och mottagare i bistÄndspolitiken Àr svÄr. Man verkar inte se att det finns ett ömsesidigt beroende och dÀrmed ett behov att fokusera pÄ lÄngsiktiga utvecklingsfaktorer. Aktörerna befinner sig i det som brukar kallas ett "FÄngarnas Dilemma", dÀr det Àr svÄrt att lita pÄ varandras lÄngsiktiga motiv.
Nu har jag flyttat mitt fokus till Afrika och skriver om hinder och drivkrafter för modernisering och tillvÀxt. Varför Àr demokrati, rÀttsstat och marknadsekonomi svaga i mÄnga lÀnder? Hur skulle de kunna ta sig ur sin situation? Samtidigt Àr lÀnderna pÄ vÀg att fÄ en stark stÀllning globalt. Hur agerar Afrikanska stater i utrikespolitiken?