91ÊÓÆ”

15 februari 2018

Ska vi slå samman kommuner? Ska alla kommuner ha samma uppdrag? Sverker Lindblad, huvudsekreterare i den pågående kommunutredningen, utmanade doktorandnätverket i offentlig organisation och styrning som samlats för ett tvådagarsseminarium vid Linköpings universitet.

Seminariet anordnades av det nationella Nätverket i Offentlig Organisation och Styrning (NOOS) som är ett tvärvetenskapligt samverkansnätverk mellan samhällsvetenskapliga institutioner vid svenska universitet och högskolor. Varje år hålls en konferens som riktar sig till doktorander och deras handledare som intresserar sig för frågor som berör offentliga förvaltning och i år stod Linköpings universitet som värd.

Kommunreformer under lupp

Den parlamentariska kommunutredningen ska lämna sitt slutbetänkande hösten 2019. Dess uppdrag är att utreda tre olika alternativ till kommunreformer: sammanslagningar, samverkan eller assymetri. Utan att föregå något av utredningens slutsatser, diskuterade Sverker Lindblad en rad frågor med doktoranderna.

– I dag sköts ofta gymnasieskolor och räddningstjänsten av kommunförbund. Det känns naturligt. Finns det andra områden som har regional karaktär? undrade Sverker Lindblad retoriskt.

NOOS-seminariet 2018 var det åttonde i ordningen och det var andra gången som Linköpings universitet stod som värd genom Avdelningen för statsvetenskap och Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). Lokal koordinator var LiU-doktoranden i statsvetenskap Albin Olausson Algotson.

Elin Wihlborg gav konkreta tips

Talade gjorde också Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings Universitet och Jörgen Jonsson, koordinator för universitetsfrågor vid Norrköpings kommun som tillsammans lyfte fram värdet av forskning inom offentlig förvaltning ur sina respektive perspektiv: akademiens och kommunens. De enades båda i att båda tjänar på forskning som sker i samverkan och Elin Wihlborg gav doktoranderna praktiska metoder på hur en till exempel kan närma sig fritidspolitiker och hur en bygger upp ett förtroende så respondenterna delar med sig av sina erfarenheter.

Riksdagen erbjuder stipendium för doktorander

LiU-doktoranden Ida Åberg skriver sin avhandling vid Avdelningen för statsvetenskap om stadsodling, men gör just nu uppehåll från den vanliga doktorandvardagen. Hon är nämligen stipendiat i riksdagen det här läsåret: varje år anställer riksdagen en doktorand i statsvetenskap som dels jobbar för riskdagen, dels kan samla in empiriskt material till sin egen forskning. Ida berättade för nätverket om hur hon som ”riksdagsdoktorand” bland annat jobbat på riksdagens utredningstjänst och uppmuntrade andra doktorander att söka stipendiet.

Offentlig förvaltning förenar

Ett viktigt syfte med NOOS-seminariet är att doktoranderna får tillfälle att lägga fram text, oavsett var i avhandlingsarbetet de befinner sig. Konferensen vill också stärka nätverk mellan doktorander och handledare inom samhällsvetenskapliga institutioner. Doktoranderna vid årets NOOS kom ämnesmässigt från offentlig förvaltning, statsvetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi och sociologi och deltagarna kom från Södertörns högskola, Stockholms universitet, Försvarshögskolan, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Örebro universitet samt Linköpings universitet. Nästa år hålls seminariet i Umeå.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.