– Läroplanen ska garantera att eleverna får en viss kunskap med sig. Men den dolda läroplanen bidrar till att det sätts betyg som inte motsvarar kunskaperna.
Styrdokumenten säger att komvux har ett brett uppdrag. Den dolda läroplanen gör att bara ett väldigt smalt uppdrag genomförs, säger professor Andreas Fejes på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköping universitet.
Forskningsprojektet, som finansierats av Skolverket, hade i uppdrag att undersöka hur lärare på komvux tolkar och använder sig av läroplanen och andra styrdokument. Ur materialet på drygt 1200 enkätsvar och 63 intervjuer med lärare från alla delar av Sverige, framträdde snart en tydlig bild: Det är främst marknadslogiken som sätter ramarna för lärarnas arbete, snarare än de politiskt beslutade styrdokumenten. Det skriver forskarna i en artikel i Scandinavian Journal of Educational Research.
Betygsinflation och kortade kurser
Kommunalt anställda lärare berättar om hur elever kommer från privata, externa utbildningsanordnare med betyg som inte alls motsvarar deras verkliga kunskaper. Lärare hos sådana anordnare bekräftar att man på deras arbetsplats mer talar om hur man ska kunna öka genomströmningen av elever än om pedagogisk utveckling. Detta eftersom företaget får betalt per elev som klarat utbildningen. Resultatet blir en betygsinflation där elever godkänns trots att de inte uppfyller betygskriterierna.
Lärarnas professionalitet devalveras extremt mycket på komvux.
Kommunernas strävan att pressa priserna vid upphandling gör att kurserna kortas. De intervjuade lärarna vittnar om hur innehållet därför måste begränsas till det allra mest centrala. Komvux får därför ett mycket smalare uppdrag än vad som anges i läroplanen. För att effektivisera så strömlinjeformar företagen utbildningarna via digitala lärplattformar. Att ge eleverna verktyg för att bli aktiva samhällsmedborgare prioriteras ner och det blir svårare att anpassa undervisningen efter individens behov.
– Lärarnas professionalitet devalveras extremt mycket på komvux. De ägnar sig inte så mycket åt undervisning eftersom kurserna är så korta. De sätter betyg, säger Andreas Fejes.
En björntjänst
Eleverna har naturligtvis också ett intresse av att snabbt klara av utbildningen, men att ge dem betyg som de inte förtjänar är att göra dem en björntjänst, påpekar han. En av de intervjuade lärarna berättar till exempel om en läkare med utländsk bakgrund som fått godkänt i svenska men sedan inte kunde få ett jobb på grund av bristande språkkunskaper. När personen ville gå om kursen fick den inte det eftersom den redan fått ett godkänt betyg.
Forskarna vill peka på konsekvenserna av marknadsstyrningen, nämligen en slags dold läroplan som gör att elever inte behandlas likvärdigt, samtidigt som hänsynen till elevers olika behov av stöd brister. Det är sedan upp till politikerna att värdera och avgöra om det är denna typ av utbildning de vill ha eller ej, betonar de.
Ingen likvärdig utbildning
Hälften av deltagarna på komvux i Sverige läser sin kurs hos en extern utbildningsanordnare. Av de 63 intervjuade lärarna var 9 anställda hos sådan anordnare, vilket gör dem något underrepresenterade i materialet, men många av de kommunala lärarna hade även jobbat på den privata sidan.
– Att vi inte har en likvärdig utbildning i grund- och gymnasieskolan har forskningen redan visat. Med det här materialet tycker vi att vi forskningsmässigt lyckats tydliggöra att det även gäller på komvux, säger Andreas Fejes.
Artikeln:, A Fejes, P Andersson, J Köpsén, M Nylund, Scandinavian Journal of Educational Research, publicerad online 5 feb 2025, DOI: 10.1080/00313831.2025.2459903
