91ÊÓÆ”

29 april 2025

Stelhet, värk eller smärta som ibland strålar ner mot benen – de flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.

Man och kvinnlig fysioterapeut pratar i ett behandlingsrum.
– Att gĂ„ till en fysioterapeut Ă€r bland det bĂ€sta man kan göra, sĂ€ger Björn Stafstedt, som behandlats av Karin Schröder.Fotograf: Anna Nilsen

Har du ont i nedre delen av ryggen? Är det sĂ„ besvĂ€rande att du funderar pĂ„ att söka hjĂ€lp? I sĂ„ fall Ă€r du – vilket du sĂ€kert redan vet – inte ensam. SmĂ€rta i nedre ryggen, den del som kallas lĂ€ndryggen, förekommer i alla Ă„ldrar och Ă€r en av de vanligaste anledningarna till att mĂ€nniskor söker vĂ„rd.

Det kan vara lugnande att veta att det oftast rör sig om godartade besvÀr. Typiskt Àr att man Àr bÀttre en period, kanske helt bra, och sedan kommer problemen igen nÀr man har gjort nÄgot som pÄverkat ryggen negativt.

– Det Ă€r vĂ€ldigt fĂ„ av de med ryggbesvĂ€r som har en allvarlig sjukdom. Man brukar sĂ€ga att vid 80–90 procent av ryggbesvĂ€ren hittar man inte en exakt struktur i ryggen som smĂ€rtar, utan personen har vad som kallas ospecifika ryggbesvĂ€r, sĂ€ger Karin Schröder, fysioterapeut och universitetslektor vid Institutionen för hĂ€lsa, medicin och vĂ„rd, HMV.

Oro kan göra det vÀrre

Förutom att det gör ont Àr det vanligt att den drabbade blir begrÀnsad i sina rörelser. SmÀrtan gör att mÄnga blir rÀdda för att röra sig vilket pÄverkar hela kroppen negativt.

En man och en kvinna stÄr i en korridor.
Karin Schröder och Allan Abbott Àr bÄda kliniskt verksamma fysioterapeuter och universitetslektor respektive professor i fysioterapi vid Linköpings universitet.Fotograf: Anna Nilsen

– Det finns mycket oro kopplat till ryggbesvĂ€r och smĂ€rta sĂ„ det Ă€r viktigt för oss att kunna förklara att det Ă€r godartat och att det inte Ă€r bra att bli sĂ€ngliggande, sĂ€ger Karin Schröder.

I sina jobb som fysioterapeuter fokuserar hon och hennes kollegor pÄ hur personen pÄverkas av sina ryggbesvÀr och hur symtomen kan hanteras.

– Vi behandlar begrĂ€nsningar i rörelseförmĂ„gan med anpassad rörelse, sĂ€ger Allan Abbott, fysioterapeut och professor i fysioterapi vid HMV.

De senaste Ă„ren har det pĂ„gĂ„tt ett intensivt arbete i Östergötland med att utveckla ett vĂ„rdprogram för ryggbesvĂ€r med fysioterapi, eller sjukgymnastik som det ibland ocksĂ„ kallas.

Flera nycklar till framgÄngen

Det hela började Ă„r 2016. Cheferna vid rehabiliteringvĂ„rden i Region Östergötland sĂ„g ett behov av ett gemensamt arbetssĂ€tt i behandlingen av lĂ€ndryggsbesvĂ€r och att sĂ€kerstĂ€lla att vĂ„rden var evidensbaserad. Birgitta Öberg, professor i fysioterapi, var en av dem som antog utmaningen att ta fram ett forskningsupplĂ€gg för det vĂ„rdprogram som fick namnet BĂ€ttreRygg. NĂ„gra Ă„r senare anslöt sig Allan Abbott till arbetet, ocksĂ„ han professor i fysioterapi.

Forskarna menar att en viktig faktor bakom framgÄngarna med BÀttreRygg Àr att fysioterapeuter inom sjukvÄrdens rehabiliteringsorganisation funnits med hela tiden i utvecklingen och införandet av programmet.

– Det Ă€r vĂ€ldigt viktigt att de som ska anvĂ€nda sig av forskningen i sitt kliniska arbete Ă€r med redan frĂ„n start och Ă€r engagerade i att designa, införa och utvĂ€rdera vĂ„rdprogrammet, sĂ€ger Allan Abbott.

Stödet frÄn cheferna har ocksÄ varit centralt. Det var de som kom med idén och cheferna i verksamheterna har stöttat arbetet hela vÀgen.

Man gör ryggövning i behandlingsrum under överseende av fysioterapeut.
Björn Stafstedts ryggbesvÀr började i 20-ÄrsÄldern. Han sÀger att det finns inga magiska mediciner, utan det som har hjÀlpt för honom Àr att varje dag göra övningar för att fÄ rörlighet i ryggen.Fotograf: Anna Nilsen

Arbetet resulterade i evidensbaserade rekommendationer för hur primÀrvÄrden bör ta om hand patienter med smÀrta i lÀndryggen. Till rekommendationerna finns stödverktyg, bland annat ett trÀningsprogram med övningar som ska vara lÀtta att anvÀnda och anpassa svÄrighetsgraden pÄ.

De som har drabbats av ryggsmÀrta vill ofta ocksÄ ha information om sitt tillstÄnd och vad de kan göra, sÄ i BÀttreRygg ingÄr bÄde en broschyr och en utbildningsinsats.

– För oss var det viktigt att utbildningen inte bara blir att vĂ„rdpersonal stĂ„r och förelĂ€ser, utan det ingĂ„r ocksĂ„ diskussioner dĂ€r patienterna fĂ„r prata om vad smĂ€rta Ă€r och hur man sjĂ€lv kan jobba med sina ryggbesvĂ€r. Tanken Ă€r att man fĂ„r en slags verktygslĂ„da att anvĂ€nda nĂ€r ryggen kĂ€nns sĂ€mre och att man sjĂ€lv ska kunna hitta en optimal aktivitetsnivĂ„, sĂ€ger Karin Schröder.

Viktigt att se helheten

MĂ„nga kanske tĂ€nker att ryggbesvĂ€r rĂ€tt och slĂ€tt handlar om muskler, leder och ryggkotor – det biologiska maskineriet sĂ„ att sĂ€ga. Men enligt forskning Ă€r andra aspekter ocksĂ„ viktiga, som stress och oro, rĂ€dsla för att röra sig om det gör ont, individens upplevelse av sitt tillstĂ„nd och nedstĂ€mdhet. DĂ€rför har en del i vĂ„rdprogrammet handlat om att den behandlande fysioterapeuten ska bredda sitt perspektiv och se till helheten i hur patienten mĂ„r.

Hittills har arbetet resulterat i Ätta forskningsartiklar och tvÄ doktorsavhandlingar. LiU-forskarnas studier har visat att patienter som behandlas av fysioterapeuter som följer rekommendationerna i vÄrdprogrammet bland annat upplever minskade besvÀr och högre livskvalitet.

Internationellt erkÀnnande

FramgÄngarna tar inte slut dÀr. Hösten 2024 gjorde en grupp portugisiska forskare en genomgÄng av forskningsevidensen för olika vÄrdprogram för lÀndryggsbesvÀr. De fann att BÀttreRygg hittills Àr det enda i vÀrlden som har utvÀrderats pÄ ett strukturerat sÀtt i forskningsstudier utifrÄn effekter pÄ bÄde vÄrdgivare-, patient- och organisationsnivÄ och att strategierna för införandet av vÄrdprogrammet byggde pÄ vedertagna strategier och teorier.

TvÄ forskare skriver pÄ en whiteboardtavla.
VÄrdprogrammet BÀttreRygg har uppmÀrksammats internationellt för den gedigna utvÀrderingen och att införandet i vÄrden bygger pÄ forskning.Fotograf: Anna Nilsen

BÀttreRygg ingÄr ocksÄ som en viktig del i det nationella vÄrdförloppet för lÀndryggbesvÀr som har tagits fram nyligen och nu hÄller pÄ att införas i vÄrden runt om i landet.

– BĂ€ttreRygg Ă€r en grundpelare i det nationella vĂ„rdförloppet, som gör tydligt att vid lĂ€ndryggbesvĂ€r ska behandlingar som baseras pĂ„ rörelse uttömmas före lĂ€kemedel eller operation, sĂ€ger Allan Abbott, som har varit ordförande i den nationella arbetsgruppen som tagit fram vĂ„rdförloppet.

Blir rustade att hjÀlpa sig sjÀlva

Han tycker att en stor fördel med att anvÀnda aktivitet och rörelser för att behandla besvÀr som begrÀnsar individens rörelser Àr att personen inte blir beroende av sjukvÄrden.

– Man har makten sjĂ€lv. För mig Ă€r det vĂ€ldigt givande att se nĂ€r folk fĂ„r en ökad förmĂ„ga att sjĂ€lva hantera sina besvĂ€r. Jag hjĂ€lper dem att hitta verktygen, sĂ„ att de sen kan anvĂ€nda dem sjĂ€lvstĂ€ndigt, sĂ€ger Allan Abbott.

Karin Schröder instÀmmer:

– Ja, att patienterna sjĂ€lva kan hantera sina besvĂ€r Ă€r viktigt eftersom ryggsmĂ€rta ofta Ă„terkommer under livets gĂ„ng.

Artikeln har ocksÄ publicerats i LiU magasin.

Mer om vårdprogrammet

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

En man och en kvinna i en park.

Översvämningar - så kan fastighetsägare jobba förebyggande

Risken för kraftiga skyfall och stora översvämningar ökar i takt med klimatförändringarna. Men fastighetsägare – oavsett storlek – underskattar ofta sitt eget ansvar. Forskare vid LiU kan nu visa hur man kan gripa sig an det förebyggande arbetet.