Har du ont i nedre delen av ryggen? Ăr det sĂ„ besvĂ€rande att du funderar pĂ„ att söka hjĂ€lp? I sĂ„ fall Ă€r du â vilket du sĂ€kert redan vet â inte ensam. SmĂ€rta i nedre ryggen, den del som kallas lĂ€ndryggen, förekommer i alla Ă„ldrar och Ă€r en av de vanligaste anledningarna till att mĂ€nniskor söker vĂ„rd.
Det kan vara lugnande att veta att det oftast rör sig om godartade besvÀr. Typiskt Àr att man Àr bÀttre en period, kanske helt bra, och sedan kommer problemen igen nÀr man har gjort nÄgot som pÄverkat ryggen negativt.
â Det Ă€r vĂ€ldigt fĂ„ av de med ryggbesvĂ€r som har en allvarlig sjukdom. Man brukar sĂ€ga att vid 80â90 procent av ryggbesvĂ€ren hittar man inte en exakt struktur i ryggen som smĂ€rtar, utan personen har vad som kallas ospecifika ryggbesvĂ€r, sĂ€ger Karin Schröder, fysioterapeut och universitetslektor vid Institutionen för hĂ€lsa, medicin och vĂ„rd, HMV.
Oro kan göra det vÀrre
Förutom att det gör ont Àr det vanligt att den drabbade blir begrÀnsad i sina rörelser. SmÀrtan gör att mÄnga blir rÀdda för att röra sig vilket pÄverkar hela kroppen negativt.
â Det finns mycket oro kopplat till ryggbesvĂ€r och smĂ€rta sĂ„ det Ă€r viktigt för oss att kunna förklara att det Ă€r godartat och att det inte Ă€r bra att bli sĂ€ngliggande, sĂ€ger Karin Schröder.
I sina jobb som fysioterapeuter fokuserar hon och hennes kollegor pÄ hur personen pÄverkas av sina ryggbesvÀr och hur symtomen kan hanteras.
â Vi behandlar begrĂ€nsningar i rörelseförmĂ„gan med anpassad rörelse, sĂ€ger Allan Abbott, fysioterapeut och professor i fysioterapi vid HMV.
De senaste Ă„ren har det pĂ„gĂ„tt ett intensivt arbete i Ăstergötland med att utveckla ett vĂ„rdprogram för ryggbesvĂ€r med fysioterapi, eller sjukgymnastik som det ibland ocksĂ„ kallas.
Flera nycklar till framgÄngen
Det hela började Ă„r 2016. Cheferna vid rehabiliteringvĂ„rden i Region Ăstergötland sĂ„g ett behov av ett gemensamt arbetssĂ€tt i behandlingen av lĂ€ndryggsbesvĂ€r och att sĂ€kerstĂ€lla att vĂ„rden var evidensbaserad. Birgitta Ăberg, professor i fysioterapi, var en av dem som antog utmaningen att ta fram ett forskningsupplĂ€gg för det vĂ„rdprogram som fick namnet BĂ€ttreRygg. NĂ„gra Ă„r senare anslöt sig Allan Abbott till arbetet, ocksĂ„ han professor i fysioterapi.
Forskarna menar att en viktig faktor bakom framgÄngarna med BÀttreRygg Àr att fysioterapeuter inom sjukvÄrdens rehabiliteringsorganisation funnits med hela tiden i utvecklingen och införandet av programmet.
â Det Ă€r vĂ€ldigt viktigt att de som ska anvĂ€nda sig av forskningen i sitt kliniska arbete Ă€r med redan frĂ„n start och Ă€r engagerade i att designa, införa och utvĂ€rdera vĂ„rdprogrammet, sĂ€ger Allan Abbott.
Stödet frÄn cheferna har ocksÄ varit centralt. Det var de som kom med idén och cheferna i verksamheterna har stöttat arbetet hela vÀgen.
Arbetet resulterade i evidensbaserade rekommendationer för hur primÀrvÄrden bör ta om hand patienter med smÀrta i lÀndryggen. Till rekommendationerna finns stödverktyg, bland annat ett trÀningsprogram med övningar som ska vara lÀtta att anvÀnda och anpassa svÄrighetsgraden pÄ.
De som har drabbats av ryggsmÀrta vill ofta ocksÄ ha information om sitt tillstÄnd och vad de kan göra, sÄ i BÀttreRygg ingÄr bÄde en broschyr och en utbildningsinsats.
â För oss var det viktigt att utbildningen inte bara blir att vĂ„rdpersonal stĂ„r och förelĂ€ser, utan det ingĂ„r ocksĂ„ diskussioner dĂ€r patienterna fĂ„r prata om vad smĂ€rta Ă€r och hur man sjĂ€lv kan jobba med sina ryggbesvĂ€r. Tanken Ă€r att man fĂ„r en slags verktygslĂ„da att anvĂ€nda nĂ€r ryggen kĂ€nns sĂ€mre och att man sjĂ€lv ska kunna hitta en optimal aktivitetsnivĂ„, sĂ€ger Karin Schröder.
Viktigt att se helheten
MĂ„nga kanske tĂ€nker att ryggbesvĂ€r rĂ€tt och slĂ€tt handlar om muskler, leder och ryggkotor â det biologiska maskineriet sĂ„ att sĂ€ga. Men enligt forskning Ă€r andra aspekter ocksĂ„ viktiga, som stress och oro, rĂ€dsla för att röra sig om det gör ont, individens upplevelse av sitt tillstĂ„nd och nedstĂ€mdhet. DĂ€rför har en del i vĂ„rdprogrammet handlat om att den behandlande fysioterapeuten ska bredda sitt perspektiv och se till helheten i hur patienten mĂ„r.
Hittills har arbetet resulterat i Ätta forskningsartiklar och tvÄ doktorsavhandlingar. LiU-forskarnas studier har visat att patienter som behandlas av fysioterapeuter som följer rekommendationerna i vÄrdprogrammet bland annat upplever minskade besvÀr och högre livskvalitet.
Internationellt erkÀnnande
FramgÄngarna tar inte slut dÀr. Hösten 2024 gjorde en grupp portugisiska forskare en genomgÄng av forskningsevidensen för olika vÄrdprogram för lÀndryggsbesvÀr. De fann att BÀttreRygg hittills Àr det enda i vÀrlden som har utvÀrderats pÄ ett strukturerat sÀtt i forskningsstudier utifrÄn effekter pÄ bÄde vÄrdgivare-, patient- och organisationsnivÄ och att strategierna för införandet av vÄrdprogrammet byggde pÄ vedertagna strategier och teorier.
BÀttreRygg ingÄr ocksÄ som en viktig del i det nationella vÄrdförloppet för lÀndryggbesvÀr som har tagits fram nyligen och nu hÄller pÄ att införas i vÄrden runt om i landet.
â BĂ€ttreRygg Ă€r en grundpelare i det nationella vĂ„rdförloppet, som gör tydligt att vid lĂ€ndryggbesvĂ€r ska behandlingar som baseras pĂ„ rörelse uttömmas före lĂ€kemedel eller operation, sĂ€ger Allan Abbott, som har varit ordförande i den nationella arbetsgruppen som tagit fram vĂ„rdförloppet.
Blir rustade att hjÀlpa sig sjÀlva
Han tycker att en stor fördel med att anvÀnda aktivitet och rörelser för att behandla besvÀr som begrÀnsar individens rörelser Àr att personen inte blir beroende av sjukvÄrden.
â Man har makten sjĂ€lv. För mig Ă€r det vĂ€ldigt givande att se nĂ€r folk fĂ„r en ökad förmĂ„ga att sjĂ€lva hantera sina besvĂ€r. Jag hjĂ€lper dem att hitta verktygen, sĂ„ att de sen kan anvĂ€nda dem sjĂ€lvstĂ€ndigt, sĂ€ger Allan Abbott.
Karin Schröder instÀmmer:
â Ja, att patienterna sjĂ€lva kan hantera sina besvĂ€r Ă€r viktigt eftersom ryggsmĂ€rta ofta Ă„terkommer under livets gĂ„ng.
Artikeln har ocksÄ publicerats i LiU magasin.