91ÊÓÆ”

24 februari 2025

Hur ska ett företag mäta sitt arbete med återtillverkning och cirkulär ekonomi? LiU-forskaren Jelena Kurilova-Palisaitiene har tagit fram ett verktyg för just detta. Enligt henne lämpar sig Sverige särskilt bra för återtillverkning.

PortrÀttbild, vinnlig forskare.
Jelena Kurilova-Palisaitiene. Fotograf: Ulrik Svedin

− Vi behöver skydda naturen och minska utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser. Och det gĂ„r ihop med insikten om att vĂ„ra naturresurser kan ta slut. Det kommer ny lagstiftning med krav som blir allt tydligare. Och dĂ€rför behöver tillverkarna stöd för att nĂ„ upp till kraven, förklarar Jelena Kurilova-Palisaitiene.

Hon understryker att Ätervinning behövs, men att Äterbruk och Ätertillverkning Àr lika viktigt i en cirkulÀr ekonomi.

− Med Ă„tervinning menas att man samlar in material, och till exempel smĂ€lter ner metaller för att göra nytt. Med Ă„terbruk sĂ„ anvĂ€nds produkten utan nĂ„gon större förĂ€ndring. Och med Ă„tertillverkning sĂ„ Ă„terstĂ€lls produkten till mer eller mindre nyskick, förklarar hon.

”ț±đ»ćöłŸČÔŸ±ČÔČ”Čő±č±đ°ù°ìłÙČâČ”

Jelena Kurilova-Palisaitienes forskning kan göra det lÀttare för industrin att se hur lÄngt de har kommit med sin cirkularitet och vad de kan göra för att förbÀttra processen. Detta med hjÀlp av ett analytiskt bedömningsverktyg: Remanufacturing Readiness Level (RRL), som tÀcker in hela 17 cirkulÀra tillverkningsfaktorer.

En del vet inte var de ska börja och
fortsÀtter att nytillverka i en linjÀr process

Genom att besvara ett antal frÄgor fÄr tillverkarna en siffra pÄ sin mognadsgrad i Ätertillverkning.

− Ett cirkulĂ€rt tĂ€nkande i produktionen kan ge jĂ€ttestora ekonomiska fördelar för mĂ„nga branscher, men det finns kunskapsluckor. En del vet inte var de ska börja och fortsĂ€tter att nytillverka i en linjĂ€r process. PĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet fĂ„r de nĂ„got att förhĂ„lla sig till. Men för att det hĂ€r verktyget ska fungera sĂ„ krĂ€vs att det Ă€r beslutsfattare, chefer, som besvarar frĂ„gorna, sĂ€ger Jelena Kurilova-Palisaitiene.

"MÄnga vet inte annat"

Hon konstaterar att de senaste 40−50 Ă„ren har mĂ„nga produkter bara blivit sĂ€mre nĂ€r det gĂ€ller att kunna repareras. De Ă€r kanske limmade, komponenterna specialtillverkade och svĂ„ra att byta eller sĂ„ krĂ€vs sĂ€rskilda verktyg för att ta isĂ€r och byta ut delar.

− Millennie-generationen, de som föddes Ă„r 2000 och Ă€r 25 Ă„r nu, Ă€r vana vid att en produkt har kort livstid och att den sedan gĂ„r till Ă„tervinning. MĂ„nga vet inget annat. Och det Ă€r en instĂ€llning som inte Ă€r hĂ„llbar, sĂ€ger Jelena Kurilova-Palisaitiene.

PortrÀttbild, vinnlig forskare.

I juli 2024 kom en ny EU-förordning om ekodesign för hÄllbara produkter (ESPR). Det Àr en ramlagstiftning som ska göra det möjligt för EU-kommissionen att besluta om designkrav för olika slags produkter.
− MĂ„let Ă€r inte Ă„tervinning, utan Ă„tertillverkning. Det betyder att produkten kommer tillbaka till tillverkaren som uppgraderar den till mer eller mindre nyskick och kan hyra ut eller sĂ€lja den igen, förklarar Jelena Kurilova-Palisaitiene.

KrÀver strategier

Det krÀver dock att det finns strategier och ett system för att en anvÀnd produkt inte ska slÀngas till Ätervinning i stÀllet för att bli uppgraderad.
− Sanningen Ă€r att tillverkningsindustrin inte Ă€r sĂ€rskilt bra pĂ„ det hĂ€r, av lite olika skĂ€l. Det finns oftast inte nĂ„gra inarbetade strategier. Och mĂ„nga anser att det inte Ă€r lönsamt att Ă„tertillverka.

Lagstiftningen

Jelena Kurilova-Palisaitiene noterar att med den lagstiftning som Àr pÄ vÀg sÄ kommer det att bli allt svÄrare att inte ha nÄgra strategier för en cirkulÀr ekonomi.
PortrÀtt pÄ kvinna.
Jelena Kurilova-Palisaitiene. Foto: Ulrik Svedin
− Lönsamhet och vinst för tillverkarna kan ocksĂ„ vĂ€nta runt hörnet om man till exempel inte behöver nytillverka allt frĂ„n början.

łŐ±đ°ù°ìłÙČâČ”Čő±ôĂ„»ćČč

Nu sammanstĂ€ller Jelena Kurilova-Palisaitiene ett slags verktygslĂ„da, ”R-hus”, för innovativa verktyg samt metod och metodik som frĂ€mjar Ă„tertillverkning och andra cirkulĂ€ra strategier, inom forskning och industri.


Jelena Kurilova-Palisaitiene

  • Bor pĂ„ landet i Vreta Kloster norr om Linköping med man och tre barn.
  • Åker tĂ„g (privat och jobb) inom Europa och cyklar till jobbet pĂ„ sommaren.
  • Senaste lĂ€sta bok: ”Educated” av Tara Westover.

Läs mer

Jelenas projekt

  • REMOMETER: Mäta tillverkares potential för återtillverkning av elprodukter: Remometer
  • REMANUFACTURISATION: Skiftet mot återtillverkning
  • STIGMA: Beteendebarriärer mot återtillverkning av konsumentprodukter: Stigma
  • ACCORD: AvanCerad CORe Diagnostik för återtillverkning: Accord

Läs mer om studien här:


Cirkulär ekonomi

Begreppet cirkulär ekonomi kan kanske enklast förstås som en motsats till linjär ekonomi. I stället för att tillverka, köpa och sedan slänga, så utnyttjar man i en cirkulär ekonomi allt som man tillverkat så länge det går. Och när sakerna en dag är förbrukade återanvänds och återvinns så mycket som möjligt om och om igen. Cirkulär ekonomi är ett modernare ord för kretslopp.

Källa: Den här beskrivningen kommer från Naturskyddsföreningen.


Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.