à ret var 1970 och Ulla Riis hade precis tagit en fil kand-examen vid UmeÄ universitet nÀr hon anstÀlldes som adjunkt i pedagogik vid LiU. à ret dÀrpÄ anlÀnde universitetets första professor i pedagogik, Ingvar Werdelin, och han uppmuntrade henne till forskarstudier.
De första Ären som adjunkt och doktorand var ensamma.
â Vi var bara tre doktorander, alla kvinnor, men de andra tvĂ„ bodde och verkade i Malmö och Lund. Det var doktorander som min professor hade med sig frĂ„n sin tidigare tjĂ€nst dĂ€r. Samtidigt var det en fördel att min handledare hade sĂ„ fĂ„ uppdrag. För det gjorde att han kunde vara generös med sin tid för var och en av oss.
Grunden för Riis forskningsintressen inom utbildning, teknik och samhÀlle lades redan under tonÄren.
â Jag var ganska ung, kanske 13â14 Ă„r omkring 1960, nĂ€r jag började inse att teknik och samhĂ€lle hör ihop och att mĂ„nga problem finns i skĂ€rningsomrĂ„det.
Vid den hÀr tiden började en generell kritisk hÄllning vÀxa fram i samhÀllet.
â Min högstadielĂ€rare i samhĂ€llskunskap uppmuntrade oss att ifrĂ„gasĂ€tta och diskutera och i efterhand kan jag se att jag nog var tidigt ute som samhĂ€llsdebattör.
Betydelsefull forskning om IT i skolan
â Det började med en avgrĂ€nsad försöksverksamhet med datateknik i skolan under 1970-talet och fortsatte via en handfull statliga satsningar under 1980- och tidigt 1990-tal och detta har jag skrivit en del om.
En annan del av Riis forskning har varit utvecklingen av pedagogiska metoder och hur dessa kan anpassas för att möta olika elevers behov och göras mer inkluderande.
â Jag minns att Skolöverstyrelsen, och frĂ„n 1991 Skolverket, hĂ€nvisade till mina slutsatser i sina skrifter och att tĂ€nka pĂ„ detta har varit ett glĂ€djeĂ€mne.
En del av nystartade Institutionen för Tema
Efter doktorandstudierna jobbade Riis en tid vid Skolöverstyrelsen (SĂ) med ansvar för fördelning av verkets medel för forskning. Vid denna tid, Ă„r 1978, föreslogs teknik som ett nytt obligatoriskt Ă€mne i grundskolan. Ditintills hade skolforskningen frĂ€mst setts som en angelĂ€genhet för pedagogikdisciplinen och det kĂ€ndes otillfredsstĂ€llande.
â Nog skulle skolan och skolans problem behöva belysas ur ett bredare perspektiv, tyckte jag.
NĂ€r skolan tillfördes ett nytt Ă€mne borde det ocksĂ„ uppmĂ€rksammas av skolforskningen menade Riis och SĂ:s ledning beslöt om ett projekt om teknikĂ€mnet â hur det introducerades och hur Ă€mnet tog form.
â Detta blev ett vĂ€gval för mig och nĂ€r jag Ă„tervĂ€nde till LiU efter ett par Ă„r vid SĂ fick jag möjlighet att gĂ„ in i det nystartade temat Teknik och social förĂ€ndring.
Under Ă„ren 1990â1993 var Riis dekanus för filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet.
â Detta var en tid av stor expansion, sĂ€rskilt av de âtorraâ Ă€mnena vid en traditionell filosofisk fakultet. Antalet studieplatser ökades med 50 procent pĂ„ bara ett par Ă„r och behovet av att nyanstĂ€lla universitetslĂ€rare var stort. Vi Ă€gnade mycket tid och kraft Ă„t rekrytering.
En annan sida av uppdraget som dekan var rÄdslagen med kolleger frÄn andra fakulteter och lÀrosÀten.
â Tack vare dessa möten trĂ€ffade jag rektorn för Högskolan i LuleĂ„ som varit min livskamrat sedan dess.
Nya utmaningar
â DĂ„ kan man tappa bort kunskapen om teknikanvĂ€ndningens villkor och konsekvenser och reflektionen över detta.
Som jubeldoktor vid LiU hoppas hon att hennes arv inom utbildningsforskning kommer att pÄminna om betydelsen av teknikintroduktion och teknikanvÀndning i undervisning och utbildning.
Hur kÀnns det att bli jubeldoktor vid Linköpings universitet?
â Det Ă€r förstĂ„s roligt! Jag Ă€r förvĂ„nad över att ett halvt sekel har runnit förbi. Och jag Ă€r tacksam över att ha fĂ„tt vara med sĂ„ lĂ€nge och, och det Ă€r viktigt, fĂ„tt vara frisk.
Vad Àr du mest stolt över i ditt yrkesliv?
â Det jag har tyckt mest om Ă€r att undervisa och handleda. Jag hoppas bara att de studenter som har fĂ„tt denna undervisning har varit nöjda, men framför allt att de har lĂ€rt sig nĂ„got de annars inte hade kunnat.
FAKTA: Jubeldoktorer
En jubeldoktor, pĂ„ latin âdoctor jubilarisâ, Ă€r en titel som tilldelas den som promoverats till doktor för 50 Ă„r sedan. Vid den akademiska högtiden 24 maj 2025 kommer nya jubeldoktorer att uppmĂ€rksammas, det vill sĂ€ga de som promoverades 1975.
FrÄn den Medicinska fakulteteten kreeras: Erling Karlsson och Gudrun Liedén.
FrÄn den Filosofiska fakulteten kreeras: Ulla Riis.
FrÄn den tekniska fakulteten kreeras: Greger Lindell och Karl-Eric Magnusson.