I ett laboratorium pÄ Campus Valla undersöker en tvÀrvetenskaplig forskargrupp vad som hÀnder i hjÀrnan nÀr en designer jobbar.
â Vi kan inte se vad du tĂ€nker. Men vi kan se vilka omrĂ„den i hjĂ€rnan som aktiveras nĂ€r du löser ett problem, sĂ€ger Carine Signoret, docent inom kognitiv psykologi och hörförstĂ„else vid institutionen för beteendevetenskap och lĂ€rande, som Ă€r en del av forskargruppen.
Stor pÄverkan
Labbet Àr litet, men har allt som behövs för att undersöka elektrisk aktivitet i hjÀrnan (EEG). Tomohiko Sakao, forskningsledare och professor i industriell miljöteknik, förklarar varför studien behövs:
â Design bestĂ„r av ett antal olika beslut. Och till viss del har den som formger en tjĂ€nst eller produkt fria hĂ€nder. Kan man förĂ€ndra bara en liten del av den processen sĂ„ kan det fĂ„ en otroligt stor pĂ„verkan pĂ„ miljön, sĂ€ger Tomohiko Sakao.
Den globala trenden gÄr Ät fel hÄll
I bakgrunden vilar en frustration över att mÀnskligheten i dag har kunskap om hotet mot klimatet och kopplingen till överkonsumtion:
â Men den globala trenden gĂ„r Ă„t fel hĂ„ll. Under de senaste 50 Ă„ren har vi tredubblat utvinningen av naturresurser frĂ„n jordskorpan. Detta Ă€r direkt relaterat till ökade utslĂ€pp av koldioxid. Under de senaste 20 Ă„ren har vi fördubblat vĂ„ra koldioxidutslĂ€pp frĂ„n förĂ€dlingen av dessa resurser.
Designprocessen blir avgörande
Samtidigt har livslÀngden för de flesta vardagliga prylar blivit kortare. De saker vi anvÀnder slits ut, gÄr sönder eller blir tekniskt förÄldrade i en stÀndigt ökande takt.
Och dÄ kan de hamna i Ätervinningssystemet. I stÀllet för att Äterbrukas.
Han Àr övertygad om att vetenskapen mÄste greppa hÄllbarhetsfrÄgorna frÄn flera olika vinklar.
â Vi har gjort olika typer av studier. Till exempel att lĂ„ta deltagare tĂ€nka högt i designprocessen, transkribera detta och analysera innehĂ„llet. Det gĂ„r ocksĂ„ att genomföra intervjuer och enkĂ€ter och fĂ„ resultat den vĂ€gen.
Testat metoden
Men Tomohiko Sakao Àr inte helt nöjd:
â Risken Ă€r att resultaten förvrĂ€ngs av dem som analyserar innehĂ„llet, Ă€ven om det finns metoder för att undvika det. Och det finns redan vĂ€ldigt mĂ„nga intervjustudier. Nya metoder Ă€r ett steg framĂ„t.
Forskargruppen dÀr Àven postdoktor Abhijna Neramballi ingÄr, har publicerat en studie som Àr ett sÄ kallat proof of concept. De har testat metoden med EEG-mÀtningar i labbet pÄ Campus Valla. Nu har de tillrÀckligt med resultat för en utökad studie, med design- och hÄllbarhetsstudenter som deltagare.
En fördel med EEG Àr att sjÀlva metoden Àr beprövad och att forskarna kan bygga pÄ mÄnga tillgÀngliga insikter inom neurovetenskap.
â Det gör att vi kan lita pĂ„ det vi ser pĂ„ bilderna. Vi ser redan tecken pĂ„ skillnader betrĂ€ffande vilka delar av hjĂ€rnan som aktiveras nĂ€r deltagarna har olika kunskapsnivĂ„er men löser en gemensam designuppgift.
Inflytande
Trots ny lagstiftning, rekommendationer och ISO-standarder kommer effekten att dröja, menar Tomohiko Sakao. Och han Äterkommer till att designers som fattar beslut om produkter och tjÀnster har ett stort inflytande.
â Tillverkaren stĂ€ller förstĂ„s sina krav, och vĂ€ljer material för att minska kostnaderna. DĂ€rtill kommer lagstiftningen. Alltsammans sĂ€tter press pĂ„ formgivarna. Men sedan Ă„terstĂ„r ytterligare beslut och vĂ€gval i designprocessen. Det handlar om hur en produkt Ă€r uppbyggd. GĂ„r den att öppna och reparera? Kan du byta komponenter och sĂ„ vidare. Det Ă€r den hĂ€r typen av beslut som vi vill ta upp med vĂ„r forskning. I slutĂ€ndan kan det leda till bĂ€ttre kunskap och riktlinjer för deltagande i hela tillverkningsprocessen, sĂ€ger Tomohiko Sakao.