91ÊÓÆ”

28 mars 2025

Sedan hösten 2022 är Max Ahlqvist en av Linköpings universitets industridoktorander. På företaget Epiroc Rock Drills AB bedriver han forskning inom hållfasthetslära och material i kombination med sina vanliga arbetsuppgifter.

En utomhusmÀssa vid Linköpings universitet dÀr industriföretag och studenter möts. TvÄ stora kranar hÄller upp banderoller, och flera personer stÄr runt specialbyggda cyklar och diskuterar.
Linköpings universitet har ett nära samarbete med industrin och anordnar regelbundet event, mässor och forskningsprojekt tillsammans med företag. På bilden syns en industrimässa där företag och studenter möts för att nätverka.

Max Ahlqvist har jobbat pÄ Epiroc Rock Drills AB i 15 Är och Àr ingenjör med expertis inom gjutning. För tre Är sedan pÄbörjade han doktorandstudier och forskar inom gjutna metalliska material, framför allt gjutjÀrn. Han jobbar primÀrt med utmattningsfrÄgor av material och bedriver forskning kring det.

– Grenen av utmattning jag hĂ„ller pĂ„ med brukar benĂ€mnas som gigacykel-utmattning. Det Ă€r nĂ€r man har mellan cirka 100 miljoner till miljarder cykliska belastningar och försöker förstĂ„ och kunna förutsĂ€ga nĂ€r och hur materialen gĂ„r sönder. För att kunna skapa bĂ€ttre designkriterier och riktlinjer för att fĂ„ vĂ„ra produkter att hĂ„lla bĂ€ttre eller bli mer förutsĂ€gbara, sĂ€ger Max Ahlqvist.

Forskningen och hans ordinarie arbetsuppgifter gÄr i princip hand i hand.

– Jag jobbar till mĂ„ngt och mycket med det jag forskar om, fast kanske pĂ„ ett mer produktnĂ€ra plan dĂ„. Det jag gör pĂ„ jobbet Ă€r mycket mer knutet till vĂ„ra produkter och konkretiserar ner det till tillĂ€mpning. Forskningen Ă€r lite mer teoretiskt, generell och grundlĂ€ggande. Det Ă€r lite olika vinklar pĂ„ samma sak, sĂ€ger han.

Ville grÀva djupare

Industridoktoranden Max Ahlqvist.
Max Ahlqvist, industridoktorand pÄ Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) vid avdelningen för Mekanik och hÄllfastighetslÀra (SOLMEK).Fotograf: Magnus Wahman fotograf
Intresset för att börja forska vÀcktes i samband med att han vidareutbildade sig inom gjutning och lÀste en magisterutbildning vid Jönköpings Tekniska Högskola 2017-2019.

– Jag kĂ€nde att jag ville grĂ€va Ă€nnu djupare i de frĂ„gestĂ€llningarna som jag arbetar med och fĂ„ möjligheten att verkligen djupdyka, sĂ€ger han.

Förutom att han som industridoktorand nu har tiden att Ă€gna sig Ă„t forskning sĂ„ följer Ă€ven flera andra fördelar, tycker han. Sedan Max började vid LiU har hans nĂ€tverk breddats – han har fĂ„tt flera nya kontakter med expertis inom samma omrĂ„de och har hittat nya samarbetspartners.

– Det Ă€r vĂ€ldigt givande att kunna ha dialog och nĂ€tverket med universitetet, och Ă€ven det som man fĂ„r via forskarvĂ€rlden. PĂ„ ett personligt plan Ă€r det kul att fĂ„ prova pĂ„ att ha ett annat jobb, fast utan att byta pĂ„ sĂ€tt och vis.

Varför ska man bli industridoktorand?

– Man ska bli industridoktorand om man har hittat ett tekniskt omrĂ„de som man Ă€r vĂ€ldigt intresserad av, eller som gör en vĂ€ldigt nyfiken, sĂ€ger Max, som tycker att det Ă€r en fantastik möjlighet med flera fördelar.

– Sen Ă€r det mycket jobb, man ska gĂ„ kurser, man ska skriva papper. Som helhet Ă€r det Ă€ndĂ„ vĂ€ldigt givande.

Han lyfter att man har universitetet i ryggen som bÄde möjliggör forskningen och backar upp med kunskap, nÀtverk och de verktyg som behövs.

– PĂ„ ett företag kan det vara svĂ„rt att hitta kompetens som kan hjĂ€lpa en och putta i rĂ€tt riktning. Universiteten Ă€r specialiserade pĂ„ det, man har ett stort nĂ€tverk och dem Ă€r otroligt duktiga.

Eget initiativ

VÀgen till att bli industridoktorand var inte utstakad frÄn början. Det började med ett eget initiativ. Efter en process, som bland annat involverade samtal med arbetsgivaren och universitetet, mynnade det senare ut i en överenskommelse.

– Det Ă€r jag som har pushat för att fĂ„ göra det hĂ€r, jag tycker det Ă€r superkul. Det Ă€r verkligen ett privilegium att kunna ta det jag redan höll pĂ„ med till nĂ€sta nivĂ„ och fĂ„ tiden att grĂ€va i det. Sen Ă€r inte allting guld och gröna skogar i akademin heller. Det kan vara frustrerande ocksĂ„. Det Ă€r lite som pĂ„ jobbet, det Ă€r inte bara kul. Det finns lite administration och det finns alltid nedsidor. Men i det stora hela tycker jag det Ă€r vĂ€ldigt rolig och lĂ€rorikt, sĂ€ger Max Ahlqvist.

Max om...

...varför företag ska ta in doktorander

”Ofta har man ganska svĂ„ra tekniska frĂ„gestĂ€llningar dĂ€r man vill veta mer. Man behöver fĂ„ en edge eller vill pusha grĂ€nserna tekniskt. DĂ„ tror jag att det Ă€r ett bra sĂ€tt att fĂ„ draghjĂ€lp i det arbetet. Man kan fĂ„ lĂ„ngsiktig strategisk hjĂ€lp med problem som man vill lösa.”

...betydelsen av att vara industridoktorand

"Kontakten till universitetsvÀrlden blir mer naturlig. Man bygger relationer, kanaler och samarbetsmöjligheter. Man hittar nÀtverket, vet vem man ska ringa om man har vissa typer av problem och kan hitta sÀtt att samarbeta och ha hjÀlp av varandra."

Så kan du bli industridoktorand

Läs mer om oss och vårt arbete

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.