Max Ahlqvist har jobbat pÄ Epiroc Rock Drills AB i 15 Är och Àr ingenjör med expertis inom gjutning. För tre Är sedan pÄbörjade han doktorandstudier och forskar inom gjutna metalliska material, framför allt gjutjÀrn. Han jobbar primÀrt med utmattningsfrÄgor av material och bedriver forskning kring det.
â Grenen av utmattning jag hĂ„ller pĂ„ med brukar benĂ€mnas som gigacykel-utmattning. Det Ă€r nĂ€r man har mellan cirka 100 miljoner till miljarder cykliska belastningar och försöker förstĂ„ och kunna förutsĂ€ga nĂ€r och hur materialen gĂ„r sönder. För att kunna skapa bĂ€ttre designkriterier och riktlinjer för att fĂ„ vĂ„ra produkter att hĂ„lla bĂ€ttre eller bli mer förutsĂ€gbara, sĂ€ger Max Ahlqvist.
Forskningen och hans ordinarie arbetsuppgifter gÄr i princip hand i hand.
â Jag jobbar till mĂ„ngt och mycket med det jag forskar om, fast kanske pĂ„ ett mer produktnĂ€ra plan dĂ„. Det jag gör pĂ„ jobbet Ă€r mycket mer knutet till vĂ„ra produkter och konkretiserar ner det till tillĂ€mpning. Forskningen Ă€r lite mer teoretiskt, generell och grundlĂ€ggande. Det Ă€r lite olika vinklar pĂ„ samma sak, sĂ€ger han.
Ville grÀva djupare
â Jag kĂ€nde att jag ville grĂ€va Ă€nnu djupare i de frĂ„gestĂ€llningarna som jag arbetar med och fĂ„ möjligheten att verkligen djupdyka, sĂ€ger han.
Förutom att han som industridoktorand nu har tiden att Ă€gna sig Ă„t forskning sĂ„ följer Ă€ven flera andra fördelar, tycker han. Sedan Max började vid LiU har hans nĂ€tverk breddats â han har fĂ„tt flera nya kontakter med expertis inom samma omrĂ„de och har hittat nya samarbetspartners.
â Det Ă€r vĂ€ldigt givande att kunna ha dialog och nĂ€tverket med universitetet, och Ă€ven det som man fĂ„r via forskarvĂ€rlden. PĂ„ ett personligt plan Ă€r det kul att fĂ„ prova pĂ„ att ha ett annat jobb, fast utan att byta pĂ„ sĂ€tt och vis.
Varför ska man bli industridoktorand?
â Man ska bli industridoktorand om man har hittat ett tekniskt omrĂ„de som man Ă€r vĂ€ldigt intresserad av, eller som gör en vĂ€ldigt nyfiken, sĂ€ger Max, som tycker att det Ă€r en fantastik möjlighet med flera fördelar.
â Sen Ă€r det mycket jobb, man ska gĂ„ kurser, man ska skriva papper. Som helhet Ă€r det Ă€ndĂ„ vĂ€ldigt givande.
Han lyfter att man har universitetet i ryggen som bÄde möjliggör forskningen och backar upp med kunskap, nÀtverk och de verktyg som behövs.
â PĂ„ ett företag kan det vara svĂ„rt att hitta kompetens som kan hjĂ€lpa en och putta i rĂ€tt riktning. Universiteten Ă€r specialiserade pĂ„ det, man har ett stort nĂ€tverk och dem Ă€r otroligt duktiga.
Eget initiativ
VÀgen till att bli industridoktorand var inte utstakad frÄn början. Det började med ett eget initiativ. Efter en process, som bland annat involverade samtal med arbetsgivaren och universitetet, mynnade det senare ut i en överenskommelse.
â Det Ă€r jag som har pushat för att fĂ„ göra det hĂ€r, jag tycker det Ă€r superkul. Det Ă€r verkligen ett privilegium att kunna ta det jag redan höll pĂ„ med till nĂ€sta nivĂ„ och fĂ„ tiden att grĂ€va i det. Sen Ă€r inte allting guld och gröna skogar i akademin heller. Det kan vara frustrerande ocksĂ„. Det Ă€r lite som pĂ„ jobbet, det Ă€r inte bara kul. Det finns lite administration och det finns alltid nedsidor. Men i det stora hela tycker jag det Ă€r vĂ€ldigt rolig och lĂ€rorikt, sĂ€ger Max Ahlqvist.
