MÄnga elever har svÄrt att uppnÄ mÄlen i skolan, ofta pÄ grund av otillrÀckliga anpassningar och stöd, vilket pÄ lÀngre sikt kan leda till ohÀlsa och utanförskap. En inkluderande lÀrmiljö skapar förutsÀttningar för delaktighet, lÀrande och utveckling för alla elever. BÄde mitt doktorandprojekt och nuvarande forskning fokuserar pÄ elevers delaktighet i skolan och insatser för att möta elevers behov av stöd.
Partnering for Change (P4C) â interprofessionell samverkan i skolan
I ett tvÀrvetenskapligt forskningsprojekt, finansierat av FORTE, undersöker vi P4Cs effekt pÄ elevers engagemang, hÀlsa och delaktighet, dess kostnadseffektivitet, samt skolpersonalens kunskap om inkluderande lÀrmiljö och anpassningar som möter elevers olika behov. P4C utvecklades i Kanada och Àr en interprofessionell, skolbaserad, intervention dÀr lÀrare/pedagog och arbetsterapeut samverkar för att skapa inkluderande lÀrmiljöer. Modellen bygger pÄ universell design för lÀrande (UDL) och Response to Intervention (RTI) dÀr insatser ges pÄ klass-, grupp- och individnivÄ. VÄr tidigare genomförbarhetsstudie visade att P4C var genomförbar i syfte att skapa inkluderande lÀrmiljöer i svensk grundskola och att P4C kan vara ett vÀrdefullt bidrag till elevhÀlsans arbete.
LÀs mer om P4C i Sverige hÀr: Partnering for Change in Sweden
Gymnasielevers delaktighet i skolaktiviteter
Mitt doktorandprojekt undersökte om en intervention i form av information och kommunikationsteknik (IKT) gav elever i behov av stöd ökade möjligheter att klara sina gymnasiestudier. Dessutom undersöktes dessa elevers delaktighet i arbete och vidare studier ett Är efter gymnasiet.
Avhandlingen visade att gymnasieelever i behov av stöd upplever begrÀnsad delaktighet i flertalet skolaktiviteter och att de sÀllan har erhÄllit anpassningar som de Àr nöjda med. Resultaten indikerade att skolmiljön frÀmst i akademiska skolaktiviteter behöver förbÀttras för att frÀmja delaktighet bland gymnasieelever i behov av stöd. Behov av stödinsatser var störst bland elever med hög skolfrÄnvaro, i yrkesinriktade program eller med neuropsykiatrisk diagnos. Dessa elevers behov av stöd bör uppmÀrksammas och utredas. I enlighet med avhandlingens fynd kan instrumentet Bedömning av anpassningar i skolmiljön (BAS) anvÀndas för att ta fram valid information om behov av stöd i skolaktiviteter, varpÄ stödinsatser kan planeras och utvÀrderas för att öka elevers delaktighet i skolaktiviteter. Avhandlingen visade att en individuellt utformad IKT-intervention kan öka delaktigheten i skolaktiviteter för elever i behov av stöd i gymnasieskolan. Resultaten indikerade ocksÄ att elever som upplevt behov av stöd i gymnasieskolan och som erhÄllit en IKT-intervention hade tro pÄ sin arbetsförmÄga.
LĂ€nk till avhandling:
Psykometrisk prövning av bedömningsinstrument
För att kunna utreda behov av, tillhandahÄlla adekvata insatser och mÀta förÀndring i utfallsmÄtt över tid krÀvs tillförlitliga bedömningsmetoder dÀr psykometrisk prövning av bedömningsinstrument Àr en viktig del.En central del av min forskning rör instrumentutveckling och psykometrisk prövning av olika bedömningsinstrument, via Rasch analys. Tillsammans med forskare vid LiU, och andra svenska och internationella universitet, bedriver jag studier dÀr bedömningsinstruments psykometriska egenskaper undersöks. PrimÀrt har, och Àr, bedömningsinstrument inom arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmÄga varit i fokus. Nuvarande projekt involverar ocksÄ den svenska versionen av Empowerment Audiology Questionnaire (EmpAQ SWE-15 och EmpAQ SWE-5), frÄgeformulÀr om egenmakt i vardagen bland anvÀndare av hörhjÀlpmedel.
