Vad är ämnesspecifik lärarskicklighet? Vad är det för kunskaper, erfarenheter och förmÃ¥gor som styr läraren? Har detta med ämnesinnehÃ¥ll att göra? Vi vill studera naturvetenskapliga lektionsseÂkvenser för att illustrera och undersöka de faktiska lärprocesser som skapas i klassrummet.
Vi har i tidigare klassrumsstudier funnit att läraren lägger stor möda vid att skapa goda relationer i klassrummet och sammanhang för undervisningen. Han/hon månar om eleverna och försöker skapa trygga miljöer (Berg, Löfgren & Eriksson, 2007). Däremot var det få tillfällen då läraren i sitt agerande och samtal behandlade ämnet och ämnesdidaktiska frågor (Hultman, Löfgren, Schoultz, 2012). Då läraren arbetar med starkt styrda material som t.ex NTA verkar detta vara extra tydligt (Löfgren, Schoultz, Hultman & Björklund, 2013).
Vi ställer oss därför frÃ¥gan, vad är det som styr lärarens agerande i klassrumspraktiken? Är det ämnesdidaktisk kunskap eller är det beprövad erfarenhet som tar överhand?  Vi visar i en klassrumsstudie frÃ¥n danska och svenska kemiklassrum att engageÂrande naturvetenskapliga samtal uppnÃ¥s tack vare lärarnas förÂmÃ¥ga att hela tiden förhandla med eleverna (Löfgren, R., Johnsson, K., Schoultz, J., Domino Østergard, L., 2014). Det naturvetenÂskapliga innehÃ¥llet synliggörs i kommuÂnikationen och växer fram ur interaktionerna mellan lärare och eleverna. Eleverna i studien fÃ¥r ta del av den naturvetenskapliga processen och det kan ses som ett förÂändrat deltagande som möjliggör för eleverna att delta i en naÂturvetenskaplig praktik.Â