Diskursiv psykologi
Mitt huvudomrÄde Àr diskursiv psykologi, en analytisk ansats som undersöker hur psykologiska tillstÄnd konstrueras i samtal och vilka konsekvenser det har för den sociala interaktionen. Den hÀr ansatsen gör det möjligt för mig att förstÄ de olika detaljerna av vardagliga samtal och möten, frÄn smÄord (mmm!, blÀ!) till beskrivningar av mÀnniskor och beteenden som formar vÄr identitet och vÄra förvÀntningar pÄ varandra. Jag har nyligen skrivit en metodbok för att förklara diskursiv psykologi frÄn teoretiska utgÄngspunkter till en steg-för-steg guide för hur man kan anvÀnda det i praktiken. Min forskning fram till idag har frÀmst fokuserat pÄ tvÄ huvudomrÄden: familjemiddagar och interaktionen i basgrupper inom PBL, olika vad gÀller Àmne, men förbundna genom ett fokus pÄ social interaktion och psykologiskt tillstÄnd.MÄltider och matvanor
MÄltider hemma med familjen eller pÄ förskolan kan verka vara en till synes vardaglig och trivial aspekt av livet men kan ge oss en viktig insikt om hur vi ser pÄ matvanor, psykologiska tillstÄnd och sociala vanor. Min forskning strÀvar efter att fÄnga livet nÀr det sker med hjÀlp av videoinspelningar av familjemiddagar och luncher pÄ förskolor för att undersöka skeenden vi ofta tar för givna. Resultatet av detta arbete har hittills fokuserat pÄ sÄdana frÄgor som att tycka om eller inte tycka om olika smaker (och hur dessa individuella erfarenheter sköts socialt), matpreferenser och övermÀttnad (och rÀtten att sjÀlva bestÀmma över vad vi tycker om och nÀr vi har Àtit tillrÀckligt). Jag fokuserar pÄ hur psykologiska tillstÄnd blir till genom samtal och de sociala konsekvenser som följer pÄ diskursiva praktiker.Interaktion i basgrupper vid problembaserat lÀrande
Problembaserat lÀrande (eller PBL) Àr en studentcentrerad metod för lÀrande som vilar pÄ gruppinteraktion och hur studenter skapar kunskap genom att diskutera problem tillsammans. Min forskning har speciellt fokuserat pÄ vad som hÀnder i basgrupper, Äterigen baserat pÄ videoinspelningar för att fÄnga detaljer av samtal och gester i en basgruppssituation. PÄ detta sÀtt kan vi undersöka hur studenter klarar av sociala aspekter (t ex att vara en bra gruppmedlem) parallellt med akademiska aspekter (t ex vad kan rÀknas som kunskap). HÀr samspelar psykologi och socialt liv nÀr studenter brottas med sin identitet som student och gruppmedlem samtidigt som de ocksÄ ska inhÀmta fÀrdigheter och kunskaper som Àr nödvÀndiga i kursen.