91ÊÓÆ”

ulfan65

Ulf Träff

Professor

Vilka förmågor är viktiga för matematikutvecklingen? Varför har vissa barn stora svårigheter med matematikutvecklingen? Hur kan vi hjälpa dessa barn? Hur arbetar hjärnan när vi löser matematiska uppgifter? Detta försöker jag ta reda på via forskning.

Presentation

GrundlÀgga fÀrdigheter i matematik Àr förutsÀttningar för att fullt ut kunna leva och verka i det moderna samhÀllet. Barn och ungdomar som inte förvÀrvar dessa fÀrdigheter kommer sannolikt att vara begrÀnsade nÀr det gÀller möjlighet till vidareutbildning, karriÀrval, och att kunna hantera mÄnga av livets dagliga krav.

Matematik Àr ett komplext Àmne som bestÄr av mÄnga olika omrÄden (exempelvis aritmetik, geometri, brÄk, statistik m.m.). Matematiken har Àven en tydlig hierarkisk uppbyggnad, i den meningen att barn mÄste utveckla och förvÀrva fÀrdigheter inom mer grundlÀggande domÀner (t ex aritmetik) för att kunna utveckla fÀrdigheter inom andra domÀner (geometri). Matematikens komplexa natur innebÀr att mÄnga olika kognitiva förmÄgor Àr nödvÀndiga för att barnet ska kunna utveckla adekvata matematiska fÀrdigheter och förmÄgor.

Dessa kognitiva förmÄgor brukar delas upp i domÀn-specifika numeriska förmÄgor (t ex counting, taluppfattning) och generella förmÄgor (t ex arbetsminne, sprÄk). VÄr forskning som primÀrt fokuserat pÄ aritmetiken visar att bÄde dessa typer av förmÄgor Àr nödvÀndiga för barns aritmetiska utveckling, men att den relativa betydelsen av dessa kategorier varierar under olika faser av utvecklingen och mellan olika aspekter av aritmetiken.

I flera studier har vi testat och jÀmfört olika hypoteser rörande möjliga underliggande orsaker till matematiksvÄrigheter/dyskalkyli hos barn. Dessa hypoteser baseras pÄ de numeriska förmÄgor och generella kognitiva förmÄgor som ligger till grund för den matematiska utvecklingen (se ovan). Resultatet av forskning visar tydligt att barn med dyskalkyli har en svag numerisk informationsbearbetning.

Genom hjĂ€rnavbildningsstudier (fMRI) har vi funnit att vuxnas bearbetning av temporal, spatial och numerisk information till viss del bearbetas av samma kortikala omrĂ„den (parietal kortex). Detta tyder pĂ„ att dessa olika magnituder delvis understöds av ett gemensamt generellt magnitudsystem. Även olika numeriska representationsformer; icke-symboliska antal; siffror (”5”) och rĂ€kneord (”fem”) representeras av delvis samma neurala nĂ€tverk i hjĂ€rnan.

Publikationer

2025

Ulf Träff, Kenny Skagerlund, Mikael Skagenholt (2025) Educational Psychology (Artikel i tidskrift)
Mikael Skagenholt, Kenny Skagerlund, Ulf Träff (2025) Cortex, Vol. 184, s. 263-286 (Artikel, forskningsöversikt)
Ulf Träff, Rickard Östergren, Kenny Skagerlund, Mikael Skagenholt (2025) Journal of experimental child psychology (Print), Vol. 252, Artikel 106155 (Artikel i tidskrift)
Kenny Skagerlund, Mikael Skagenholt, Ulf Träff (2025) Quarterly Journal of Experimental Psychology, Vol. 78, s. 101-115 (Artikel i tidskrift)

2024

Rickard Östergren, Ulf Träff, Jessica Elofsson, Hugo Hesser, Joakim Samuelsson (2024) Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 68, s. 1155-1170 (Artikel i tidskrift)

Relaterade forskare

Organisation