91ÊÓÆ”

22 april 2024

Enligt siffror från UNHCR (2023) är ungefär 110 miljoner människor på flykt. Cirka 40 procent av dem är barn. Forskning visar att barn och vuxna på flykt utsätts oftare för våld och andra svåra händelser och har också en ökad risk för att få problem med psykisk ohälsa. Den 12 april disputerade Erica Mattelin, doktorand på Barnafrid med sin avhandling om resiliens och hälsa hos barn och unga som har flytt till Sverige. 

PortrÀtt av Erica Mattelin som stÄr och hÄller sin avhandling i hÀnderna
Erica Mattelin. Foto: Sofia Lindgren

-- Få studier har undersökt de långsiktiga effekterna från att ha varit på flykt i barndomen och hälsa som vuxen och vilka faktorer och mekanismer som bidrar till den högre andelen psykisk ohälsa är dåligt förstådda. En särskild aspekt som inte har studerats är köns- och könsminoritetsidentitet, säger Erica Mattelin.

Framsida pÄ avhandling


Syftet med avhandlingen Resiliens, psykisk hälsa och våldsutsatthet hos individer med tidigare eller nuvarande erfarenheter av att vara på flykt i Sverige har varit att belysa faktorer både före, under och efter flykten som påverkar hälsa, välbefinnande och även upplevelsen av att vara på flykt hos barn och vuxna som har migrerat till Sverige som flyktingar. Avhandlingen innehåller fem studier som grundar sig i en systematisk översikt, kvantitativa metoder samt kvalitativa djupintervjuer.

Några av de resultat som Erica har kommit fram till genom avhandlingen är:

  • Sammantaget var prevalensen av psykisk ohälsa lägre än vad som observerats i många tidigare publicerade studier, även om den fortfarande var högre än många studier om barn födda i Sverige.
  • Effekterna på den psykiska hälsan kanske inte är långsiktiga
  • Att identifiera sig som sexuell- och könsminoritet är en viktig faktor och bör tas med i framtida analyser
  • Samhälleliga risk- och skyddsfaktorer bör prioriteras i framtida forskning.
  • Vi bör stödja de flyktingar som kan löpa större risk, t.ex. de som är yngre och har dubbel minoritetsstatus.

- Berättelserna som vi har fått ta del av är lika långt ifrån det vanliga narrativet av barn på flykt som sköra offer. Istället har det visats en tydlig längtan efter ett normalt liv där skolan är en viktig del av integrationen, säger Erica Mattelin.


Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.

Taggar