91视频

Fr氓n ryttare i ungdomslandslaget i f盲ltt盲vlan till lovande cancerforskare med v盲rlden som arbetsplats. T盲vlingsinstinkten och drivet har tagit Linda Bojmar till nya och sp盲nnande marker i forskarv盲rlden. Hemv盲ndaren ska genomf枚ra studier i Sverige som 盲r de f枚rsta i sitt slag.

Efter ett par 氓r i USA har Linda Bojmar 氓terv盲nt till Sverige f枚r att forts盲tta sin forskningsresa. Forskningen som hon ska bedriva vid Link枚pings universitet bygger vidare p氓 pilotstudier som hon har utf枚rt under sin tid som postdoktor i David Lydens labb vid Weill Cornell Medicine och Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York. Hon ska utforska leverns roll i de processer som bidrar till att cancer i bukspottk枚rteln kan sprida dottertum枚rer till levern.

Pre-metastatiska nischen

Forskningen handlar prim盲rt om cancer i bukspottk枚rteln, eller pankreas, som 盲r en aggressiv form av cancer med h枚g d枚dlighet och begr盲nsade m枚jligheter till behandling. N盲r tum枚rcellerna spridit sig till levern och bildat dottertum枚rer, s氓 kallade metastaser, 盲r 枚verlevnaden vanligtvis kort. I sin forskning kommer Linda Bojmar unders枚ka tidiga steg i spridningen av dottertum枚rer till levern. Hypotesen 盲r att levern har en aktiv roll i denna process och att det sker f枚r盲ndringar i levern som antingen fr盲mjar eller motverkar metastasering dit. Dessa f枚r盲ndringar hoppas forskarna kunna m盲ta i ett tidigt stadie innan metastaseringen har skett.

- Vi f枚rs枚ker titta p氓 n氓got som vi kallar f枚r den pre-metastatiska nischen - ett koncept som myntades av min PI (principal investigator/forskningsledare), David Lyden, i USA. Under pilotstudierna i USA fokuserade vi p氓 levern d氓 vi visste att de cancertyper vi intresserade oss f枚r skulle sprida sig dit. Vi ville ocks氓 se vad som sker i levern n盲r den prim盲ra tum枚ren v盲xer och hur det styr om man f氓r metastasering tidigt, i ett senare skede eller kanske inte alls. Vi ville f枚rs枚ka se om det 盲r n氓gonting hos levern som vi kan anv盲nda f枚r att hj盲lpa oss bromsa det h盲r helt enkelt.

Leverbiopsier fr氓n patienter

Linda Bojmar arbetar f枚r fullt med att f氓 i g氓ng sitt labb i Link枚ping. Foto John Karlsson Det har gjorts flera djurstudier som indikerar att det existerar f枚r盲ndringar i levern. Det Linda Bojmar startade d氓 hon kom 枚ver till New York var en humanstudie (studie p氓 m盲nniskor) d盲r hon och forskarteamet tagit leverbiopsier fr氓n patienter f枚r att titta om det h盲nder n氓got i levern. Att ta leverbiopsier p氓 patienter 盲r inte helt l盲tt. Hon hade en 枚nskan om att starta upp studien i Sverige innan hon for till USA, men s氓 blev inte fallet. Nu har det g氓tt ett par 氓r och pilotstudierna i USA har visat p氓 goda resultat.

- Nu med ett hundratal patienter i USA vet vi att det inte 盲r n氓gon st枚rre risk att ta leverbiopsier. Levern 盲r tacksam f枚r den v盲xer till. Vi ska starta det h盲r i Link枚ping ocks氓.

Leverbiopsierna g枚rs vid operationer, men det kan vara sv氓rt att f枚lja om man till exempel vill se om cancern kommer tillbaka. Knutet till biopsierna tittar Linda Bojmar och forskargruppen 盲ven p氓 sm氓 partiklar i blodet. Partiklarna inneh氓ller proteiner och via partiklarna kan celler kommunicera med varandra p氓 avst氓nd 鈥� b氓de i friskt tillst氓nd och vid sjukdom. De kallas extracellul盲ra vesiklar och partiklar, EVP.

- De h盲r vesiklarna 盲ndras om cellerna blir maligna (elakartade) eller om n氓gonting sker i den h盲r mikromilj枚n. Vi vill anv盲nda de som biomark枚rer f枚r att p氓 ett l盲ttare s盲tt kunna f枚lja. Vi f枚rs枚ker knyta vad vi ser i levern och vad som h盲nder i levern till vad vi faktiskt kan detektera i blodet.

En biomark枚r 盲r en biologisk variabel som speglar en fysiologisk f枚r盲ndring till f枚ljd av sjukdom, l盲kemedelsbehandling eller annan yttre p氓verkan. Biomark枚rer 盲r 盲mnen som l盲tt kan m盲tas i exempelvis blod.

Den humanstudien vi g枚r 盲r den absolut f枚rsta i sitt slag.

N盲sta naturliga steg 盲r att applicera forskningen i en svensk kontext och genomf枚ra studien i den svenska populationen med bas i Link枚ping. Linda Bojmar utanf枚r glasentr茅n vid Campus US. Foto John Karlsson

- Konceptet f枚r den h盲r typen av forskning har b枚rjat uppm盲rksammats. Det finns m氓nga in vitro- och in vivo-studier i djurmodeller. Det b枚rjar spridas runt om i v盲rlden vilket 盲r j盲tteroligt. Den humanstudien vi g枚r 盲r den absolut f枚rsta i sitt slag. Om resultaten h氓ller s氓 hoppas vi att det ska bli ett nytt stort forskningsf盲lt.

In vitro avser ofta forskning med odlade celler, medan in vivo betyder 鈥漣 det levande鈥�. N盲r man pratar om in vivo-metoder s氓 betyder f枚r det mesta djurf枚rs枚k. Men 盲ven f枚rs枚k p氓 frivilliga m盲nniskor 盲r in vivo-f枚rs枚k.

Linda Bojmar hoppas att forskningen i ett f枚rsta steg ska kunna hj盲lpa patienter med bukspottk枚rtelcancer. I dagsl盲get har de en d氓lig prognos.

- Man kan s盲ga att vi f枚rs枚ker skr盲ddarsy med hj盲lp av de medel som vi har i dag. N盲sta steg 盲r ju s氓 klart att se om vi kan hitta n氓gra nya molekyler i det h盲r som man kanske skulle kunna rikta behandling mot till exempel immunf枚rsvaret. Om man bara generellt behandlar med de medel vi har i dag, hj盲lper det inte mycket f枚r pankreascancer, men det kan bero p氓 att man inte ger det till r盲tt patient. Det kanske bara 盲r den gruppen d盲r det finns ett aktivt immunsvar d盲r det faktiskt hj盲lper. D氓 m氓ste vi p氓 n氓got s盲tt hitta de antingen genom blodet eller genom levern eller deras tum枚r. Det blir n盲sta steg.

Att f枚rl盲nga 枚verlevnaden f枚r patienter 盲r f枚rsta fokus.

- Vi hoppas kunna f枚rl盲nga 枚verlevnaden f枚r patienter med fr盲mst pankreascancer, men 盲ven de som har cancer i magtarmen eller matstrupen. M氓nga av de typerna som sprider sig till levern fr盲mst. Det 盲r f枚rsta fokus.

Forskarteamet i Link枚ping

Under h枚sten 2022 h氓ller Linda Bojmar p氓 att starta upp f枚r fullt i Link枚ping. Det etiska protokollet 盲r godk盲nt f枚r att genomf枚ra den humana studien h盲r i Sverige. Med st枚ttning av Cancerfonden, Vetenskapsr氓det och Svenska S盲llskapet f枚r Medicinsk Forskning (SSMF) som 盲r hennes tre st枚rre sponsorer f枚r tillf盲llet ser hon fram emot att komma i g氓ng.

- Vi har kommit ig氓ng med de svenska studierna och rekryterat de f枚rsta patienterna som ska vara med i den h盲r studien och ge leverbiopsi. Nu planerar vi uppstart f枚r mags盲ck- och matstrupscancerpatienter. Efter det f枚ljer tarmcancer. Vi har 盲ven b枚rjat informera om studien vid andra sjukhus i Sverige. Jag h氓ller p氓 att starta upp mitt labb och tar itu med fr氓gor kring var vi ska h氓lla hus och vilka samarbeten vi kan initiera p氓 LiU. Att f氓 komma i g氓ng ordentligt 盲r det som 盲r mest sp盲nnande f枚r tillf盲llet.

Ett senare steg blir att involvera fler centra i Sverige f枚r bukspottk枚rtelcancer.

- Det finns ett svenskt n盲tverk som heter SSPAC - Swedish Study group for pancreatic cancer som vi 盲r en del av och som har st枚ttat mig 盲ven n盲r jag var utomlands. De ligger bakom vissa av de h盲r anslagen. Det involverar centran i hela Sverige. Vi ska informera om studien f枚r dem och se om vi har ytterligare centra intresserade. 脛ven inom Norden 盲r tanken. Det 盲r nog n氓gra 氓r till dess.

Hur ser din forskargrupp ut?

M枚te med Lindas translationella forskargrupp med kliniker och prekliniker fr氓n olika discipliner. Foto John Karlsson - Det 盲r en brokig skara. Det 盲r translationellt och det 盲r s氓 jag t盲nkt att det ska vara. Det bygger p氓 kliniker och prekliniker fr氓n olika discipliner som f枚rs枚ker g枚ra sitt b盲sta f枚r att driva de h盲r projekten fram氓t. Det 盲r s盲ttet vi drivit projekten i USA ocks氓. Det blir v盲ldigt viktigt att involvera de h盲r personerna.

I gruppen ing氓r Hakon Andersen Blomstrand (patolog), Anette J枚nsson (forskningssk枚terska), Anna Lindhoff Larsson (forskningssk枚terska), Carolin J枚nsson (forskningsingenj枚r), Linda Bojmar, Bergthor Bj枚rnsson (kirurg och bitr盲dande professor), Jonas Burman (biomedicinsk masterstudent, blivande doktorand), Per Sandstr枚m (kirurg och professor), Constantinos Zambirinis (kirurgisk onkolog), Peter Gumberger (ST i kirurgi och blivande doktorand) och Elena Arlaman (blivande forskar-AT).

Hon betonar vikten av att alla som 盲r involverade i projekten ska vara delaktiga i hela kedjan av h盲ndelser.

- Jag vill inte att en kirurg sk盲r ut en bit v盲vnad f枚r att sen inte veta vad som h盲nder forts盲ttningsvis. Jag vill att personerna i projektet ska vara delaktiga och det vill de ocks氓. De som jag jobbar med h盲r vill vara med i projekten. De 盲r med i alla delar, handleder och 盲r med hela v盲gen igenom.

Detsamma g盲ller f枚r studenterna.

- Det 盲r likadant f枚r studenterna. 脛ven om man f氓r ett prov och st氓r p氓 ett labb och jobbar med analyser s氓 vill jag att man ska veta var det kommer ifr氓n, vem det kommer ifr氓n och varf枚r det kommer d盲rifr氓n. D氓 f氓r alla en st枚rre helhet och det blir roligare. Vi h氓ller p氓 att svetsa samman det h盲r teamet.

H盲stv盲sten mot labbrocken

Fast盲n forskningen tar upp mycket tid f枚rs枚ker hon finna tid till andra aktiviteter. I unga 氓r var hon professionell ryttare i ungdomslandslaget i f盲ltt盲vlan. Men det kom en tid d氓 hon var tvungen att g枚ra ett val. Samma dag som hon p氓b枚rjade sin forskarutbildning l盲mnade hon bort sin sista h盲st. Saknaden efter ridningen har varit stor. F枚r att h氓lla i g氓ng fl氓set valde hon att sn枚ra p氓 sig l枚parskorna. En dag under en l枚ptur upp l盲ngs East River i New York st枚tte hon p氓 en skylt med en h盲stsymbol p氓. Undang枚mt i skuggan av Manhattan hittade hon ett par sm氓, r枚da lador med staket runt. Ungdomslandslaget i f盲ltt盲vlan under Nordiska m盲sterskapen i Danmark 1999. Linda Bojmar 盲r den tredje ryttaren fr氓n v盲nster p氓 h盲sten Blue Steel. Landslaget tog guld i lagt盲vlingen och Linda tog brons individuellt.

- Det visade sig vara ett gammalt par, nu 盲r de 枚ver 90 氓r, som driver en liten ridklubb p氓 sommaren. Den ridklubben har jag varit involverad i under de senaste 氓ren. Jag trodde inte att jag skulle hitta en ridklubb d盲r, bara en g氓ngbro bort. Ganska h盲ftigt att se Manhattan n盲r man rider. De flesta som bor p氓 Manhattan vet inte om att det finns. Om man 盲r en lantis som jag s氓 hittar man v盲l s氓dana st盲llen, skrattar Linda Bojmar.

Fr氓n de sm氓, r枚da ladorna var det en promenad 枚ver g氓ngbron till Manhattan och Upper East Side och labblokalerna d盲r hon tillbringade sina dagar.

K盲rlek p氓 labbet

Hon gjorde inte bara sp盲nnande forskningsfynd i labbet. Hon fann ocks氓 k盲rleken d盲r. Inom forskningsprojektet hon drev tr盲ffade hon sin man.

- Han 盲r kliniker och jobbade p氓 cancercentret tillsammans med de kirurgerna som arbetade med proverna. Man kan bokstavligen s盲ga att vi tr盲ffades p氓 labbet.

Linda Bojmar med sin yngste son under m枚tet med forskargruppen p氓 US. Foto John Karlsson

Jag trodde nog inte att det skulle vara s氓 sv氓rt att ha barn med den h盲r karri盲ren.

Nu har de tv氓 barn tillsammans och m氓let 盲r att hela familjen ska rota sig i Link枚ping. Hennes man arbetar kvar i USA fram till sommaren 2023 och ska sedan arbeta p氓 US som forskande kirurg.

- Det 盲r till viss del spr氓kbiten som han m氓ste hitta tid f枚r. V氓r 盲ldste son 盲r trespr氓kig. Jag pratar svenska med honom, min man pratar grekiska med honom och s氓 pratar vi engelska emellan oss. Min man kan svenska p氓 en tre氓rings niv氓, men kanske inte till en 70-氓rig patients niv氓, skrattar hon.

Hon rider inte p氓 elitniv氓 l盲ngre, men t盲vlingsm盲nniskan i henne finns kvar minst sagt.

- Jag trodde nog inte att det skulle vara s氓 sv氓rt att ha barn med den h盲r karri盲ren. Jag 盲r t盲vlingsinriktad s氓 jag l枚ser det ju p氓 n氓got s盲tt.

Att vara sm氓barnsmamma med b氓da f枚tterna p氓 varsin sida av Atlanten och samtidigt ta sin forskning fram氓t kr盲ver mycket menar Linda.

- I Sverige finns ju knappt n氓gon l枚sning f枚rr盲n barnet 盲r ett 氓r och kan b枚rja f枚rskola. D氓 f氓r man l枚sa det sj盲lv om man k盲nner att man vill driva sin forskning fram氓t annars st氓r det ju still i ett 氓r. Det m氓ste man nog ha i 氓tanke. Forskning 盲r internationell och om man vill vara konkurrenskraftig mot utlandet 盲r det sv氓rt att bara st盲nga ner h盲r i Sverige. Det 盲r verkligheten, p氓 gott och ont. Att ha basen i Sverige kommer nog underl盲tta och inneb盲ra trygghet. Ibland k盲nner jag att kanske kommer bli en slags ambassad枚r f枚r att jobba internationellt med en internationell familj med barn p氓 ena armen. Det g枚r inte s氓 mycket tycker jag.

Vad har h盲nt i ditt forskarliv om fem 氓r?

- D氓 har vi lite resultat fr氓n Sverige och f枚rhoppningsvis bekr盲ftar resultaten det vi har sett i USA - att levern spelar en roll i metastaseringsprocessen. Att vi kanske ocks氓 har bekr盲ftat n氓gra av de m氓lmolekyler vi ser p氓 de h盲r extracellul盲ra vesiklarna och att de kanske kan anv盲ndas som behandlingsm氓l. Att vi kan anv盲nda n氓gon form av drog f枚r att bromsa f枚rloppet och d盲rmed f氓 lite b盲ttre f枚ruts盲ttningar f枚r den h盲r patientgruppen. Om fem 氓r har vi f枚rmodligen ocks氓 studier i g氓ng p氓 de andra tum枚rtyperna och d氓 ser vi ocks氓 om det finns skillnader eller likheter. Om det 盲r s氓 att vi kan anv盲nda n氓got generellt mot just spridning till levern eller om vi beh枚ver behandla de p氓 olika s盲tt beroende p氓 vilken prim盲rtum枚r de har.