I samhÀllet spelar samtal en central roll. SocialtjÀnst, rÀttsvÀsende, vÄrd och skola anvÀnder samtal för att ge stöd och fatta beslut om mÀnniskors behov och rÀttigheter. Men hur gÄr dessa samtal till? Och hur pÄverkas de av situation och deltagare? ForskningsfÀltet som undersöker samtalspraktiker i vÀlfÀrden syftar till att förstÄ hur samtal driver arbeten framÄt och formar relationer i institutionella sammanhang. Det har sina rötter i mikrosociologi och sprÄklig interaktion och har fÄtt ökad betydelse för hur vi ser pÄ kommunikation i vÀlfÀrden.
â NĂ€r jag började var socialtjĂ€nstens arbete knappt utforskat, sĂ€rskilt eftersom det var svĂ„rt att fĂ„ tillgĂ„ng till sekretessbelagda samtalsdata. En chef pĂ„ ett socialkontor sade en gĂ„ng att "det ska bli intressant att se vad du hittar bakom de dĂ€r stĂ€ngda dörrarna", vilket var provocerande eftersom han redan borde veta det, sĂ€ger Elisabet Cedersund.
Madeleine Wirzén, forskare vid Tema Barn, Àr en av dem som fick Elisabet Cedersunds avhandling pÄ sitt skrivbord nÀr hon doktorerade.
â Elisabet Cedersunds arbete har varit avgörande för fĂ€ltets framvĂ€xt och har fortfarande stark bĂ€ring i dagens forskning. Jag ser mitt arbete som en fortsĂ€ttning pĂ„ det hon pĂ„började, men med fokus pĂ„ barn och ungdomar, sĂ€ger Madeleine WirzĂ©n.
I sin forskning undersöker Madeleine Wirzén barns delaktighet i utredande samtal inom socialtjÀnsten.
â Vi strĂ€var efter att göra barn delaktiga utan att pĂ„verka deras svar. Genom att framhĂ€va barnens röster kan vi skapa mer inkluderande och effektiva samtalsmetoder, förklarar hon.
De undersöker hur normer speglar samtalen
â I samtal om ekonomiskt bistĂ„nd ser vi ofta att mĂ€n fĂ„r frĂ„gor om arbete, medan kvinnor oftare fĂ„r frĂ„gor om barnomsorg. Det Ă€r ett mönster som speglar djupt rotade könsroller, sĂ€ger Elisabet Cedersund.
Madeleine Wirzén understryker att Àven subtila skillnader i hur frÄgor formuleras kan spegla samhÀllsnormer.
â VĂ„ra analyser visar att Ă€ven rutinfrĂ„gor bĂ€r med sig implicita vĂ€rderingar. Normer kring förĂ€ldraskap och fattigdom fĂ€rgar hur frĂ„gorna struktureras.Genom att uppmĂ€rksamma och förstĂ„ de normer som pĂ„verkar samtalen kan socialarbetare bli mer medvetna om hur de strukturerar sina frĂ„gor och vilket bemötande de ger olika klienter.
â MĂ„let Ă€r inte att peka finger, utan att hjĂ€lpa professionella att reflektera över sĂ€ttet de samtalar med klienter pĂ„ för att öka deras medvetenhet kring normer och förestĂ€llningar, förklarar Madeleine WirzĂ©n.
PraktiknÀra forskning med nytta i utbildning
Genom att analysera samtal kan olika mönster identifieras.
â Vi kan visa pĂ„ konkreta exempel dĂ€r samtalet antingen bidrar till att en klient kĂ€nner sig stöttad eller dĂ€r kommunikationen brister. Att förstĂ„ dessa mönster Ă€r avgörande för att förbĂ€ttra vĂ€lfĂ€rdens verksamheter, sĂ€ger Elisabet Cedersund.
BÄda forskarna understryker att syftet inte Àr att skapa normativa instruktioner eller handböcker för yrkesverksamma. IstÀllet fokuserar de pÄ att belysa det flexibla och nyanserade hantverket inom socialt arbete, som stÀndigt krÀver anpassning. De betonar ocksÄ vikten av en kontinuerlig dialog mellan forskning och praktik.
â Genom att samarbeta med socialarbetare och dela vĂ„ra resultat kan vi fördjupa förstĂ„elsen för samtalens komplexitet. Det Ă€r avgörande att minska distansen mellan forskning och praktik; i dialogen ligger möjligheten att stĂ€ndigt förfina vĂ„r analys, sĂ€ger Madeleine WirzĂ©n.
Forskningen har Àven praktisk nytta inom utbildningen av socionomer och andra yrkesgrupper.
â Vi anvĂ€nder vĂ„r forskning för att ge praktiska exempel pĂ„ hur professionella kan utveckla sina fĂ€rdigheter i samtal. Det handlar inte bara om att lyssna, utan om att aktivt förstĂ„ och agera utifrĂ„n den andres perspektiv, förklarar Elisabet Cedersund.
Framtida utmaningar och möjligheter
Framtiden för samtalspraktiker innebÀr att fördjupa forskningen i samhÀllsutmaningar som ungdomsbrottslighet och teknologins intÄg i sociala praktiker.
â Vi ser redan nu hur interaktion förĂ€ndras nĂ€r tolk anvĂ€nds eller nĂ€r samtal sker digitalt. Det skapar nya sĂ€tt att kommunicera, men ocksĂ„ nya utmaningar, sĂ€ger Elisabet Cedersund.
â Vi Ă€r fortfarande ett relativt litet forskningsfĂ€lt, vilket gör det Ă€nnu viktigare att trĂ€ffas över nationsgrĂ€nser och utbyta erfarenheter, sĂ€ger Madeleine WirzĂ©n.
Med hjÀlp av internationella och tvÀrvetenskapliga samarbeten fortsÀtter forskningen om samtalspraktiker inom vÀlfÀrdsstatens institutioner att utvecklas, med fokus pÄ att förstÄ och förbÀttra kommunikationen i möten som kan vara helt avgörande för individers liv.
