91ÊÓÆ”

23 februari 2024

Studenterna från LiU fick ett drömuppdrag: Utveckla en trycksäker apparat. Som innehåller ett experiment. Och som ska skjutas ut i rymden.

Tre personer bakom ett instrument
 Apparatens låda har tillverkats i LiU:s metallverkstad. Fr v Albert Jonsson, Shrikanth Jayaprakash, och Julia Magnusson Björk. Fotograf: Thor Balkhed

Projektet Àr fullt av utmaningar och begrÀnsningar, konstaterar Julia Magnusson Björk:

– SĂ„ mĂ„nga risker att ta hĂ€nsyn till. Men det Ă€r ett jĂ€tteroligt arbete, sĂ€ger hon nĂ€r vi ses i verkstan pĂ„ Campus Valla i Linköping.

Hon studerar teknisk design pÄ masternivÄ och tillsammans med Albert Jonsson, Tove Ekström och Shrikanth Jayaprakash gÄr hon en avancerad projektkurs i konstruktionsteknik och produktutveckling.

De inledde rymdprojektet hösten 2023, i samarbete med Swedish space corporation (SSC) som driver rymdbasen Esrange i Kiruna. Studenterna fÄr handledning av personal frÄn SSC samt av Anton Wiberg och Micael Derelöv som forskar vid LiU, inom material och produktdesign.

Projektet Àr ocksÄ ett samarbete med University of Colorado. En grupp amerikanska civilingenjörsstudenter inom elektronik och data kom dÀrför pÄ besök till Sverige för att diskutera arbetet med LiU-studenterna.

Ni ska utveckla ett
experiment som vi ska
skicka upp med en raket.

Studenterna frÄn Linköping och Colorado fick dÄ trÀffa representanter frÄn Swedish space corporation. Och uppgiften började klarna. Albert Jonsson berÀttar:

– I kursen skulle vi först titta pĂ„ utformningen av en fallskĂ€rm för kontrollerad landning av förbrukade raketer frĂ„n Esrange. Men vi fick en överraskning av SSC nĂ€r vi trĂ€ffade dem: ”Glöm allt, ni ska utveckla ett experiment som vi ska skicka upp med en raket”, sa de.

Det var bara att tÀnka om, alltsÄ?
– Ja, fullkomligt. Och storleken pĂ„ apparaten Ă€r ganska begrĂ€nsad sĂ„ det Ă€r inte plats för nĂ„gra stora experiment. sĂ€ger Albert Jonsson.

LÄdan för experimentet ska bÄde vara lÀtt, hÄllbar, fullstÀndigt tÀt och inte större Àn 100x80x35 millimeter. Det Àr ungefÀr som tvÄ mobiltelefoner lagda pÄ varandra.

PÄ den begrÀnsade ytan (i lÄdan) fick de utföra nÀstan vilket experiment som helst, sÄ lÀnge det drog nytta av tre saker:

1. Ingen gravitation (micro gravity).
2.En annan strÄlning Àn jordens.
3. Vakuum.

Foto Thor Balkhed Studenterna har ritat behĂ„llaren för experimentet som ska utföras i rymden. – LĂ„dan Ă€r frĂ€st ur ett helt stycke aluminium. Lite som att gröpa ur ett smörpaket. Vi har fĂ„tt göra mĂ„nga berĂ€kningar, och Ă€ndra oss flera gĂ„nger, sĂ€ger Shrikanth Jayaprakash. Och vi har fĂ„tt mycket hjĂ€lp av verkstadsteknikerna pĂ„ LiU.

Foto Thor Balkhed

Tillsammans med de amerikanska studenterna har de identifierat vÀlkÀnt problem i rymden: Vad tyngdlösheten gör med vÀtskor.

– Alla har nog sett bilder pĂ„ astronauter som leker med ”bubblor” av vĂ€tska. Det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ vatten att flöda som man vill i rymden. Vi vill göra ett kontrollerat experiment, inne i lĂ„dan, och se hur vatten beter sig i tyngdlöshet, sĂ€ger Albert Jonsson.

Vi ska filma vattnet i tyngdlöshet

Trots att ingen av dem studerar rymdteknik har studenterna löst mÄnga frÄgor, med hjÀlp av de kompetenser som finns i gruppen.

Foto Thor Balkhed Mycket ska in i lĂ„dan. – FrĂ„n LiU jobbar vi med lĂ„dan, och vattnet. De amerikanska studenterna jobbar med elektroniken. Bland annat har de monterat in en liten kamera som drivs av vanliga litium-batterier i ett paket som placeras i lĂ„dan. Meningen Ă€r att vi ska kunna filma vattnet i tyngdlöshet.

Jordning

Elektroniken krÀver jordning för att inte batterierna ska ladda ur vid belastningen under rymdfÀrden. Hela konstruktionen mÄste tÄla bÄde vibrationer och stora temperaturförÀndringar. Den kommer att resa mellan 15 minusgrader pÄ Esrange rymdbas till 70 plusgrader i rymden (pÄ grund av friktionen i atmosfÀren), och sÄ tillbaka igen.

Foto Thor Balkhed Albert Jonsson. LÄdan har fÄtt en ytbehandling frÄn Katrineholmsföretaget Bodycote för att vattnet ska kunna röra sig lÀtt.

– Det Ă€r ett slags teflonyta, som gör att vĂ€tskan glider runt i behĂ„llaren. Vi sĂ„g att risken Ă€r att vattnet stannar i ett hörn och formar sig utifrĂ„n det. Vi vill ju kunna se hur vattnet rör sig och dra lĂ€rdomar utifrĂ„n det, sĂ€ger Albert Jonsson.

Uppskjutning

Tiden Àr knapp. Den 22 mars Àr uppskjutningen frÄn Esrange planerad, och före det datumet ska studenterna fÄ slutligt besked om deras projekt hÄller för rymdfÀrden.
Foto Thor Balkhed Julia Magnusson Björk och Shrikanth Jayaprakash.

Projektet har redan kontrollerats flera gÄnger av Svenska Rymdaktiebolaget, tester som projektet har klarat. Det kanske svÄraste testet ÄterstÄr nÀr vi trÀffar studenterna: Att lÀgga lÄdan i en tryckkammare och testa tÀtheten.


Vilka risker finns det?

– MĂ„nga. Men en riktigt jobbig detalj Ă€r om innehĂ„llet i lĂ„dan skulle expandera sĂ„ att lĂ„dan exploderar i vakuumet i rymden, sĂ€ger Julia Magnusson Björk.

Hur kÀnns det att fÄ vara med om det hÀr?

– Det Ă€r ett bra sĂ€tt att lĂ€ra. Att anvĂ€nda teorin till nĂ„got praktiskt och fĂ„ tĂ€nka igenom hela produktionsledet Ă€nda fram anvĂ€ndning. Det Ă€r sĂ„ hĂ€r jag vill jobba i framtiden, sĂ€ger Albert Jonsson och fĂ„r medhĂ„ll frĂ„n de andra.

Foto Thor Balkhed

Fakta: Esrange

ŽĄČÔ±ôÀȔȔČÔŸ±ČÔČ” för vetenskaplig och kommersiell rymdverksamhet 40 km öster om Kiruna. Verksamheten omfattar uppsĂ€ndning av sondraketer och höghöjdsballonger, mottagning av satellitdata och kontroll av satelliter. Den domineras av internationella samarbetsprojekt.

Cirka 10–20 forskningsraketer skjuts Ă„rligen upp till höjder mellan 100 och 900 km. Esrange har ett stort landomrĂ„de (5 600 km2) som nedslagsomrĂ„de sĂ„ att den utrustningen kan Ă„terfĂ„s. Totalt har nĂ€rmare 600 sondraketer och 800 forskningsballonger sĂ€nts upp. 

ÄČÔ»ćČčłŸĂ„±ô±đłÙ med Esrange Ă€r frĂ€mst vetenskapliga undersökningar av atmosfĂ€ren och
jonosfÀren pÄ hög latitud, studier av norrskensfenomen, astronomiska observationer, miljöövervakning och experiment i tyngdlöst tillstÄnd för bland annat materialforskning.

De första anlÀggningarna vid Esrange byggdes upp 1966 i regi av dÄvarande ESRO, men driften övertogs 1972 av det statsÀgda Swedish space corporation (SSC).
°­Ă€±ô±ôČč: Nationalencyklopedin.

Så här gick det: 

Kontakt

Läs mer om utbildningen

Organisation

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.