91ÊÓÆ”

23 december 2024

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle klara en rymdfärd. Och nyligen stod han på den svenska rymdbasen i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Samling av bilder pÄ uppskjutning av raket, och man i laboratorium.
Albert Jonsson öppnar behållaren som tillverkades på LiU. Det gröna är behållaren med vätska som var en del av experimentet i tyngdlöshet. Foto: SCC och Albert Jonsson 

− Det var en vĂ€ldigt speciell stĂ€mning i kontrollrummet de sista minuterna under nedrĂ€kningen. Och jag Ă€r oerhört tacksam för att jag har fĂ„tt möjligheten att vara med om det, sĂ€ger han.

TvÄ mÀn i laboratorium.
Stefan KrÀmer, SSC, och Albert Jonsson som representerade LiU vid uppskjutningen dÀr ett av experimenten var ett studentprojekt. Foto: Privat

Med stöd frÄn Tekniska fakulteten kunde Albert Jonsson vara pÄ rymdbasen i Kiruna, den 26 november 2025. Och personligen ta med sig LiU-experimentet hem för vidare undersökning. Och distribution till studenterna vid University of Colorado i USA som deltog i projektet.

Uppdraget

Det hela Ă€r ett projektarbete pĂ„ civilingenjörsprogrammet i maskinteknik, som Albert Jonsson gjorde tillsammans med andra LiU-studenter − i samverkan med studenter frĂ„n University of Colorado och Swedish Space Corporation (SSC).

Studenterna fick förutsÀttningarna för en behÄllare som skulle skjutas upp i rymden frÄn Esrange i Kiruna med raketen SubOrbital Express-4. Och en uppgift:

”ț±đ°ùĂ€°ìČÔŸ±ČÔČ”Čč°ù

− FrĂ„n LiU:s sida var det att konstruera behĂ„llaren. Den skulle klara att bĂ€ra med sig ett experiment, och tĂ„la pĂ„frestningarna i uppskjutning, tyngdlöshet, temperaturskillnad och landning.

Det var förstÄs en fin morot. Studenterna gjorde berÀkningarna, ritade behÄllaren och fick hjÀlp med tillverkningen av teknikern Jonas Wallinder i LiU:s verkstad. NÀr konstruktionen blivit funktionstestad och godkÀnd för uppskjutning av SSC sÄ hade studenterna projektarbetet som i en liten ask!

− Vi var ju egentligen klara nĂ€r vi hade lĂ€mnat in vĂ„r skriftliga rapport och presenterat arbetet. Men det hĂ€r stannade kvar hos mig. Det var sĂ„ speciellt. Experimentet bestod av ett litet vattenkĂ€rl och en videokamera som skulle byggas in i behĂ„llaren av de amerikanska studenterna. Syftet var att studera hur vĂ€tska beter sig i tyngdlöshet. I det hĂ€r fallet 265 kilometer över markytan.

ÅłÙ±đ°ùČúłÜ»ć

I somras fick Albert pÄ nytt kontakt med projektet pÄ Swedish Space Corporation.

Raketen packas full med experiment frÄn olika universitet. Fotograf: SSC
− Det fanns nĂ„gra Ă„terbud och dĂ€rmed lediga platser i kontrollrummet. SĂ„ det fanns en chans att vara med och se pĂ„ nĂ€r den hĂ€r grejen, som vi hade jobbat sĂ„ hĂ„rt med, skulle upp i rymden!

Han blev den enda representanten frÄn LiU pÄ plats vid uppskjutningen, som efter flera framflyttningar skedde klockan 06.00 den 26 november.

− Raketen packades med olika experiment frĂ„n bland annat Karolinska institutet och universitet frĂ„n flera olika lĂ€nder. VĂ„r behĂ„llare lĂ„g i ett trĂ„ngt utrymme lĂ€ngst ner. Jag fick en rundvisning pĂ„ basen kvĂ€llen före. Och sedan gick jag och lade mig pĂ„ mitt rum.

Jag bara stod och stirrade pÄ allt

TV-skÀrmarna pÄ sovrummen har en liten klocka med nedrÀkningen som börjar redan tolv timmar före uppskjutning. De som arbetar med uppskjutningen och de tillresta forskarna Àr oftast uppe hela natten och kontrollerar sÄ att allt stÄr rÀtt till.

− Jag kom tillbaka till kontrollrummet cirka halv fyra pĂ„ morgonen och dĂ„ var det full rulle! Alla hade nĂ„got att göra. Jag bara stod och stirrade pĂ„ allt, tills jag blev emottagen av projektledaren, Gunnar Florin. Han bjöd in mig och förklarade saker.

265 kilometer uppÄt

Raketen gick upp till 265 kilometers höjd och befann sig i tyngdlöshet i cirka sex minuter vilket rĂ€cker för att forskarna ska fĂ„ data. Sedan landade den inom ett utpekat, ganska stort och obebott omrĂ„de i Lappland. Även om raketen har en bromsande fallskĂ€rm sĂ„ brakar den i marken med en hastighet pĂ„ cirka 40 kilometer i timmen. En grupp frĂ„n basen Ă„kte ut med helikopter för att bĂ€rga den.

inne i hangaren pÄ rymdbasen Esrange i Kiruna.
Raketen har hÀmtats och placeras inne i hangaren pÄ rymdbasen Esrange i Kiruna. Foto: Albert Jonsson
− Man kunde verkligen ta pĂ„ spĂ€nningen i rummet före uppskjutningen. Och lĂ€ttnaden efterĂ„t var vĂ€ldigt, vĂ€ldigt stor. Experimenten Ă€r dyra och betydelsefulla för forskarna.

bilder pÄ delar frÄn raketen.
Experimentet hade klarat rymdfÀrden.Fotograf: Albert Jonsson
Hur gick det för sjÀlva experimentet?
​
− Det fanns biologiska och medicinska experiment som mĂ„ste komma ut snabbt för att inte förstöras.

Sedan fick han syn pÄ behÄllaren:

− NĂ€r vi plockade ut vĂ„rt experiment sĂ„g vi att den var lite skadad, men inuti var allt intakt. Raketen hade landat precis dĂ€r behĂ„llaren lĂ„g. Men allt inuti var intakt. Och jag kunde ta ut videon och skicka den till Colorado-studenterna.

Nu har han ett ingenjörsjobb som konsult inom bilindustrin.

− Men det var vĂ€ldigt intressant att kunna bidra till att hjĂ€lpa mĂ€nskligheten genom experiment kopplade till forskning i rymden. Framtiden ser ljus ut inom den branschen, sĂ€ger Albert Jonsson.

Stolt lÀrare

Universitetslektorn Micael Derelöv Àr stolt över studenternas arbete:

En behÄllare i svart.
En ny, standardiserad lösing för behÄllaren.
Foto: Ulrik Svedin
− TillĂ€mpningar Ă€r vĂ„r specialitet. NĂ€r vi jobbar med studenterna inom produktdesign sĂ„ handlar det ofta om den hĂ€r typen av verksamhetsnĂ€ra projekt, i olika format och storlek.

Detta projekt fortsÀtter med en ny kull studenter som ska utveckla behÄllaren. Tanken Àr att SSC ska kunna erbjuda sina klienter en plats i raketen och att allt ska vara förberett.

− Forskarna ska kunna fylla behĂ„llaren med experimenten och skicka den helt startklar, direkt till SSC. Vi har redan studenter som Ă€r i gĂ„ng med det nya designprojektet i samverkan med University of Colorado och SSC, sĂ€ger Micael Derelöv.

Läs mer om projektet

Här studerade Albert Jonsson

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.